Digitala verktyg kan vara viktigt för att barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning ska kunna lära sig, utvecklas och bli självständiga. Här finns information om olika läromedel, verktyg och funktioner som kan vara ett stöd i lärandet.
Digitala verktyg för elever med funktionsnedsättning har utvecklats i snabbt tempo. Det som tidigare var specialprogram kan idag ingå som funktioner i alla operativsystem och enheter. Därför är det viktigt för dig som pedagog att känna till elevernas behov och hur du kan arbeta med de inbyggda funktionerna, liksom när de inte räcker till.
För att nå så långt som möjligt i sitt lärande så behöver eleverna, utöver digitala verktyg, tillgång till läromedel och texter av olika slag.
I skolan behöver alla elever ha tillgång till läromedel med innehåll som de kan ta till sig för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Läromedel är ofta en grundläggande förutsättning i undervisningen.
Ett läromedel kan behöva finnas i olika format för att alla elever ska kunna ta del av innehållet utifrån sina förutsättningar. Läromedel behöver därför vara tillgängliga på olika sätt och är alltid en del av det pedagogiska sammanhanget.
Tryckta eller digitala läromedel kan se olika ut beroende på format och innehåll. Text, ljud och struktur kan underlätta för läsaren att orientera sig i texten. Digitala texter kan ge möjligheter genom uppläsning, filmer och interaktivitet.
Läromedelsförlagen har ofta olika format på sina läromedel, de kan finnas som tryckt bok, som webbversion med filmer som komplement eller som en digital version av den tryckta boken. Det kan också finnas anpassade versioner av läromedlet hos andra aktörer. Det innebär att vi i klassrummet har möjlighet att arbeta med läromedel på olika sätt utifrån elevernas behov.
För att hitta läromedel i olika format som kan fungera i ditt sammanhang kan du söka i vår tjänst hitta läromedel.
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, erbjuder tjänsten Legimus som är ett digitalt bibliotek för alla med läsnedsättning.
För den som har svårt att läsa text finns verktyg som kan underlätta läsningen. Att läsa med digitala verktyg innebär att få en text presenterad på en skärm till exempel via en dator, platta eller mobiltelefon. När texten finns digitalt kan man öka tillgängligheten på många sätt.
Digitalt stöd vid läsning kan vara att
Många appar och program kan omvandla bild till text och läsa upp innehållet. De kan användas om man till exempel fotograferar text ur en bok eller text på en affisch.
I digitala enheter finns hjälpmedel som bland annat omvandlar text till tal. Med talsyntes går det till exempel att lyssna på uppläsning av texter, e-böcker, e-post, anteckningar och SMS.
Att lära sig lyssna på text tar tid och är en förmåga som behöver övas upp, på samma sätt som vi får skapa lässtrategier när vi läser med ögonen.
Talsyntesprogram omvandlar text till tal och kan underlätta för den som ska ta till sig text. Programmet ger även möjlighet att få en egen text uppläst. Det blir då lättare att upptäcka om något inte stämmer i meningar, felstavade ord eller bristande sammanhang i texten.
I talsyntesprogrammen finns ofta flera röster och många inställningar att välja på för att passa olika användare. Det går ofta att justera hastigheten, textmarkörens inställningar och textens storlek och färg.
Det är viktigt att du som pedagog tillsammans med eleven hittar inställningar som fungerar bra. Ibland tar det tid att lära sig och att hitta rätt inställningar. Eleven kan också behöva göra inställningar i olika ämnen, en faktaspäckad text kan läsas upp långsammare och i en skönlitterär text kanske eleven föredrar ett snabbare tempo.
I de flesta operativsystem finns möjlighet att få text uppläst.
Med hjälp av programvara för OCR (optical character recognition eller optisk teckenigenkänning) kan man omvandla en bild med skriven text till text som går att redigera. För att få bilden till datorn, plattan eller mobiltelefonen kan man oftast använda den inbyggda kameran. Om inte det fungerar kan man använda sig av någon typ av skanner.
När bilden är omgjord till text kan man få den uppläst av talsyntes. Det finns appar som gör allt detta i ett moment, tar kort-omvandlar till text-läser upp texten. Även mindre enheter, så kallade skannerpennor, klarar av att göra detta.
Digitala verktyg som underlättar skrivandet används av personer som av olika skäl har svårt att producera text. Några exempel på program som stödjer skrivande är:
Med hjälp av talsyntes kan eleverna lyssna till det de skrivit och upptäcka fel i texten. Det finns också program och appar för språkkontroll av svenska och engelska som är speciellt utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter. En del innehåller även symbolstöd för att underlätta ord- och läsförståelsen.
Med ett dikterings-, eller taligenkänningsprogram går det att tala in en text. Programvaran läser av talet och omvandlar det till skriven text. På så sätt kan eleven fokusera på innehållet i det som ska framföras skriftligt. Taligenkänningsprogram går även att använda som stavningsstöd när man inte vet hur ett ord stavas.
Det finns flera sätt att få stöd med översättning av texter. I många ordbehandlingsprogram finns det inbyggt. Ordprediktion finns ofta inbyggt i digitala enheter och kan ge förslag på ord medan man skriver. Det kan hjälpa den som har svårt att använda tangentbordet, men också den som är osäker på stavning.
Appar och program som skapar skrivbara dokument gör det möjligt för elever att arbeta digitalt med material som bara finns i pappersform.
Digitala verktyg kan underlätta för barn, elever och vuxna som har svårt med matematik och uträkningar. Verktygen kan användas för att färdighetsträna, visualisera, konkretisera, laborera och arbeta med problemlösning för att främja förmågan att resonera om och förstå matematik.
Program med konkret digitalt material kan användas för att exempelvis
Kalkylator finns i alla datorer, plattor och mobiler. En del program har större display med dubbla rader. Det ger möjlighet att följa uträkningen steg för steg. Vissa program kan även läsa upp uträkningen och det går att lyssna på det som skrivs "Sju gånger trettiotre är lika med...".
Interaktiv skrivtavla är ett bra verktyg för matematiska samtal i grupp och för enskild elev. Med en interaktiv skrivtavla kan också fler sinnen stimuleras.
I matematikundervisningen är samtal en viktig grund för förståelse oavsett vilka anpassningar och verktyg eleven har.
Om matematikboken finns i digitalt format så kan eleven ibland arbeta med uppgifterna digitalt.
Det finns också webbaserade läromedel i matematik som både rättar elevens uppgifter och kan anpassa uppgifterna efter elevens kunskapsnivå.
Flera förlag ger ut matematikläromedel som digitala versioner av tryckta läromedel. Läromedlet är oftast en avbild av den tryckta boken. Ofta finns det extra material kopplat till läromedlet som eleverna når digitalt. Det kan exempelvis vara filmer.
I de flesta läromedel är det möjligt att läsa upp texten med talsyntesstöd och att förstora texten. I en del digitala böcker går det att skriva direkt i boken på bildskärmen via tangentbordet.
En del elever tappar lätt bort sig när de till exempel växlar mellan att titta på boken i datorn och skriva i skrivhäftet. Om det inte går att skriva direkt i boken kan SPSM:s Räknerutan vara ett användbart komplement.
Heltäckande digitala läromedel kan vara ett stöd när eleven har behov av att få texten uppläst, ändra textstorlek, skriva med tangenter och så vidare.
För en del elever kan det underlätta att skriva matematiska tecken med tangentbordet. Det finns programvaror som gör det möjligt att skriva matematiska tecken på olika sätt.
Digitala verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation på olika sätt. Det går exempelvis att kommunicera med hjälp av text, bild- och symbolstöd, film och ljud, tecken som stöd eller teckenspråk.
Vissa personer behöver särskilt anpassade digitala verktyg för att över huvudtaget kunna uttrycka sig. Verktyget ska ge barnet eller eleven förutsättningar att utveckla sin kommunikation med omgivningen.
För elever med funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara ett viktigt stöd för planering och struktur i skolan och vardagen. Digitala verktyg kan användas på olika sätt för att ge kognitivt stöd. Elever behöver veta varför, vad, var och med vem något ska göras, dessutom behöver det vara tydligt vad de ska göra sedan, när en aktivitet är avslutad.
I digitala verktyg finns ofta kalenderfunktion med påminnelser, stöd för tidsuppfattning och planering. Kameran i elevernas digitala enheter kan användas för att dokumentera, digitala tankekartor kan användas för att skapa struktur, och så vidare.
Det kan vara viktigt med visuellt stöd för att eleven ska få enkel överblick.
En viktig aspekt när elever arbetar med digitala verktyg är att ha kunskap om hur vi fokuserar på den uppgift vi arbetar med. Det är därför viktigt att endast notiser som har med skolarbetet ger eleverna stöd så att de inte blir avbrutna i sitt skolarbete. Det här är något som alla behöver lära sig och arbeta med eftersom digitala enheter annars lätt kan distrahera oss från den uppgift vi tänkt oss att utföra.
För elever med förvärvad dövblindhet kan material inom olika ämnesområden presenteras och erbjudas digitalt.
Genom att anpassa olika tekniska hjälpmedel underlättar det för eleven att följa undervisningen i samma takt som sina kamrater.
För elever med medfödd dövblindhet kan tillgång till digitala verktyg innebära ökad kunskap om sig själv och sin omvärld. Det kan även stödja utvecklingen av samspel med omgivningen och ge stöd för en ökad kommunikationsutveckling och kunskapsutveckling.
För att lära sig digitala verktyg behöver elever med dövblindhet stöd av en pedagog som samspelar genom att läsa av och svara på barnets uttryck.
I arbetet med digitala verktyg är det viktigt att du använder dig av så många sinnen som möjligt, exempelvis känsel, hörsel och syn.
Att arbeta med och erbjuda digitala läromedel kan avlasta och öka tillgängligheten för elever som behöver en lärandesituation som inte ger för många intryck eller belastar.
Det kan vara en fördel för många elever med förvärvad hjärnskada att få uppgifter tydligt avgränsade.
Viktigt är att fortsätta och bibehålla kontakter vid frånvaro. Det kan finnas en risk att elever med långa frånvaroperioder kommer ifrån både undervisning och klassgemenskap. Planera in tillsammans med eleven och var förberedd på alternativa kontaktformer som exempelvis Teams, Zoom eller SMS. Det finns även exempel där robotar används för att ge elever möjligheter att delta i klassen men på avstånd, som den så kallade AV1-roboten.
Publicerat 2023-12-01