Du som ska välja digitala lärverktyg till en elev behöver tänka på användarens behov, men också vilken teknik som finns. Här finns information om hur du kan välja lärverktyg, men också hur du kan få stöd i ditt arbete.
De som har störst behov av digitala lärverktyg är ofta barn och elever med funktionsnedsättning. Därför behöver du som arbetar på förskola och skola ta hänsyn till deras behov vid planeringen av den digitala lärmiljön. Utgångspunkten är att den ska vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för att fungera för personer med olika funktionsnedsättningar.
Att välja rätt digitala lärverktyg handlar om att ha användarens behov i centrum så att lärverktyget fungerar så bra som möjligt för eleven.
Vid kartläggningen av barnets behov ska hens kompetens och önskemål lyftas fram. Det kan även vara betydelsefullt att samla in anhörigas kunskap om personens behov.
När det digitala lärverktyget sedan ska integreras i undervisningen behöver både läraren och eleven få tekniskt, pedagogiskt stöd och utbildning.
Rapporten Inkluderande digital utbildning är en sammanfattning och bearbetning av slutprodukterna från det europeiska projektet Inclusive Digital Education som drevs av European Agency. Rapporten lyfter fram sju huvudrekommendationer till beslutsfattare i skolan för att användningen av digitala lärverktyg i skolan ska främja inkludering.
Operativsystemet är länken mellan datorn, den digitala enheten och de program du vill använda. Exempel på operativsystem är Microsoft Windows, MacOS, iOS och Android.
I skolans datormiljö förekommer olika operativsystem och en mängd programvaror. Tjänster, program och funktioner via internet är ofta tillgängliga oberoende av operativsystem.
De olika företagen har information på sina webbplatser om hur du kan anpassa din enhet utifrån elevens behov.
Det finns flera aktörer som kan vara ett stöd när er skola ska utforma en tillgänglig lärmiljö med stöd av digitala lärverktyg.
Enligt skollagen ska alla skolor ha tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagoger och speciallärare kan vara ett stöd för lärare och elever när det gäller lärande med stöd av digitala lärverktyg.
Många skolhuvudmän har så kallade Skoldatatek eller liknande verksamhet, en funktion som arbetar med specialpedagogik och digitala lärverktyg. Skoldatateken arbetar med kompetensutveckling och information om digitalisering ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Hos skolhuvudmän som har den funktionen finns ofta möjlighet att
Genom skolbiblioteket kan lärare och elever få stöd gällande litteratur och läromedel i tillgängliga digitala format. Enligt läroplanerna ska skolbibliotekets verksamhet användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.
Skolverket arbetar med alla frågor som rör skolans digitalisering generellt och har mycket stöd i dessa frågor. Skolverket arbetar också med att ta fram de digitala nationella proven.
En del barn och elever behöver mer specifika anpassningar. Då behöver skolan samverka med olika aktörer inom vården, till exempel barn- och ungdomshabilitering eller en hjälpmedelscentral.
Ansvaret för att utrusta miljön med olika typer av hjälpmedel kring en elev med funktionsnedsättning är fördelat på olika aktörer.
Publicerat 2024-02-12