Vi rustar våra elever för framtiden

Att rusta eleverna för framtiden är drivkraften bakom Teresia Lonnakkos arbete som biträdande enhetschef på Hällsboskolan i Umeå – en specialskola för elever med grav språkstörning.

Intresset för specialpedagogik har alltid varit stort

Innan Teresia började på Hällsboskolan hade hon arbetat i liten undervisningsgrupp för elever med npf-diagnoser som läste mot grundskolans eller grundsärskolans läroplan, men haft lite kontakt med språkstörningsdiagnosen.

- Medan jag arbetade med elever i liten undervisningsgrupp väcktes intresset för att studera vidare för att kunna stötta eleverna på bästa sätt, så visst fanns det ett intresse för specialpedagogik redan från början. När jag började på Hällsboskolan kände jag direkt att språkstörning var ett område där det fanns mycket att göra. Så jag gjorde slag i saken och påbörjade mina studier för att bli speciallärare – en utbildning som jag senare också byggde på med en specialpedagogkompetens, berättar Teresia.

Samma kunskapskrav – andra verktyg

Kunskapskraven ser likadana ut för eleverna i specialskolan som för elever i grundskolan – det är ingen skillnad. Det som skiljer skolformerna åt är att eleverna i specialskolan får ett extra skolår på sig att nå målen, att specialskolan har ett tydligare fokus på språkstöttning och språkutveckling än grundskolan och att vi anpassar verksamheten och undervisningen utifrån målgruppens behov. Men specialskolan fyller en annan viktig funktion för våra elever.

- En viktig del av specialskolans erbjudande är att våra elever får bli riktiga proffs på sig själva och på sina behov och styrkor kopplade till skolarbetet. Vi arbetar hela tiden för att de ska kunna beskriva sina behov, känna till sina rättigheter och hitta strategier som fungerar så att de kan kompensera för de språkliga svårigheter som kan uppstå i olika sammanhang, berättar Teresia.

Fokus på organisationen hellre än på individen

Många bland personalen på Hällsboskolan är utbildade speciallärare eller specialpedagoger, men oavsett utbildningsnivå är det viktigt att skapa organisatoriska förutsättningar för personalen att ge eleverna den utbildning de behöver och har rätt till.

- Mycket av mitt arbete handlar om att skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna möta vår målgrupp på ett adekvat sätt. I år har vi satsat på gemensamma fortbildningsinsatser för att all personal ska få samma grundkompetens kring målgruppen och för att vi ska kunna tillrättalägga och anpassa undervisningen ännu mer mot målgruppen behov. Detta gynnar eleverna på både grupp- och individnivå.

Språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning

Även om kunskapen har blivit bättre är språkstörning fortfarande ett relativt okänt område för de allra flesta.

- Just eftersom språkstörning är så okänt är det så oerhört viktigt att eleverna själva får goda kunskaper om sina behov kopplade till språkliga svårigheter. Vi övar hela tiden på att de ska veta vilka behov och styrkor just de har kopplade till lärande utifrån sina språkliga svårigheter. Detta för att de ska kunna kommunicera vad de behöver för att lyckas i alla kontexter även utanför skolan, förklarar Teresia.

Kvittot kommer från eleverna

För Teresia handlar allt i slutändan om elevernas rätt till en likvärdig utbildning. Och kvittot på allt hårt arbete som hon gör tillsammans med personalen kommer oftast från eleverna själva.

- De gånger jag blir extra stolt är när jag får se och höra eleverna reflektera, uttrycka och berätta om sina och andras behov – förmågor som är svåra för många, men extra utmanande för våra elever. Vi har till exempel träffar med elevrepresentanter från varje klass en gång per termin för att utveckla verksamheten tillsammans med eleverna. Att få se eleverna uttrycka både sina egna och sina kompisars tankar om vad som fungerar och vad som behövs för att de ska kunna lyckas ännu bättre – det ger mig ett kvitto på att vårt arbete ger resultat, avslutar Teresia.

Vi gör våra elever redo för fram-tiden

Intervju med Teresia Lonnakko

Hällsbo-skolan i Umeå är en special-skola.
Eleverna har en svår språk-störning.
Teresia Lonnakko är biträdande enhets-chef där.
Hon är också biträdande rektor.
Hon brinner för att
rusta eleverna för framtiden.

Teresia har alltid varit intresserad av
special-pedagogik
Innan Teresia började jobba på Hällsboskolan
hade hon undervisat elever
som har en NPF-diagnos.
Elev-gruppen var liten.
Teresia blev intresserad av att
studera vidare.
Hon ville kunna stötta eleverna
på bästa sätt.

NPF betyder
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
De flesta eleverna hade inga språkstörningar.
Det var på Hällsboskolan
Teresia blev intresserad av språkstörningar.

– Jag kände direkt
att det finns mycket att göra
för elever med språkstörning.
Så jag pluggade till special-lärare.
Senare byggde jag på den utbildningen
med special-pedagog-kompetens.

Specialskolan har
samma kunskaps-krav
men andra verktyg

Eleverna i specialskolan har
samma kunskapskrav som
elever i grund-skolan.
Det är ingen skillnad.
Men eleverna i specialskolan
har ett extra skol-år
för att nå målen.
De får också mer stöd med språket.
Specialskolan satsar mer på
språk-utveckling.
Dessutom anpassar de skolan
till de här elevernas behov.

– Ja, och så lär vi eleverna
att beskriva sina behov för andra.
De ska känna till sina rättigheter,
säger Teresia.

Varför är det viktigt?

– De flesta vet inte så mycket
om språkstörningar.
Därför är det jätte-viktigt
att eleverna själva vet vad de behöver.
De behöver kunna förklara det för andra.

Hur lär ni dem vad de ska säga?

– Vi övar på det hela tiden.
De lär sig också att hitta strategier.
De ska veta hur de ska göra
om de hamnar i en situation
där de får problem
på grund av språket.

Och det funkar?

– Ja. De gånger jag blir extra stolt
är när jag får höra eleverna tala
om sina och andras behov.
Det är svårt att beskriva behov,
men för våra elever är det
en riktig utmaning.

Det låter som hårt arbete.

– Ja, det är det.
Både för eleverna och personalen.
Vi satsar på hela personalen
Många på Hällsboskolan
är utbildade speciallärare eller specialpedagoger.
Men det är viktigt att se till att
hela personalen har samma förutsättningar,
säger Teresia.

Mycket av hennes arbete
handlar om det.
Det är viktigt för att
eleverna ska kunna få den utbildning
de behöver och har rätt till.

Vad menar du med att alla i personalen
ska ha samma förutsättningar, Teresia?

– Alla i personalen ska kunna möta eleverna
på ett bra sätt.
Vi behöver ha samma grund-kompetens
om språkstörningar.
I år har vi satsat på
gemensamma kurser för personalen,
till exempel.
Det gör vi för att vi alla ska kunna
anpassa undervisningen ännu bättre
till våra elever.
Vi ska kunna anpassa undervisningen
till en hel grupp.
Men vi ska också kunna anpassa
för en enskild elev.

Det handlar om likvärdig utbildning

För Teresia handlar allt om
elevernas rätt till en likvärdig utbildning.
Och att arbetet lönar sig
märker hon på eleverna.

– Vi har till exempel
träffar med elever från varje klass
en gång per termin.
Det har vi för att utveckla skolan
tillsammans med eleverna.
Det är härligt att få se eleverna
uttrycka både sina egna tankar
och kompisarnas tankar
om vad som fungerar.
De vet vad de behöver
för att de ska kunna lyckas ännu bättre.
Det är ett bevis på
att vårt arbete ger resultat,
säger Teresia.

Publicerat tisdag 22 december 2020