Jonas Sandkvist, rektor på Vänerskolan.

Vänerskolan ger elever en större värld genom teckenspråk

Jonas Sandkvist är rektor på Vänerskolan sedan 2019 men har arbetat på skolan i drygt 20 år, först som SO-lärare, sedan it-pedagog, skyddsombud och senast biträdande enhetschef. Han brinner för att få bidra till Vänerskolans fortsatta utveckling och att se elever utvecklas på skolan.

Vänerskolan får elever som är döva eller har hörselnedsättning undervisning i två språk, svenskt teckenspråk och svenska, i en teckenspråkig miljö. Elever som har förutsättningar till det får också undervisning på talat språk i språkämnen. I och med att majoriteten i det svenska samhället kommunicerar på talat språk får barn som inte hör ett språk gratis på samma sätt som andra barn som är hörande. Ett gemensamt och tillgängligt språk är således en viktig förutsättning för lärande, utveckling och inkludering hos elever som är döva eller har hörselnedsättning.

– Den språkliga miljön avgör om man blir inkluderad eller inte, förklarar Jonas. I en grundskola talar alla svenska och ingen kan svenskt teckenspråk. I en sådan miljö blir det svårt för en elev som inte hör och som kommunicerar på svenskt teckenspråk att bli inkluderad. Därför finns Vänerskolan och fyra andra regionala specialskolor som på uppdrag av staten erbjuder tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö.

Elevers värld blir större med teckenspråk

Eftersom många elever på Vänerskolan inte möter den teckenspråkiga miljön utanför skolan är Vänerskolan mer än bara en skola. På Vänerskolan får eleverna en större värld genom språk.  

– En filosof har sagt ”Mitt språks gränser är min världs gränser”, fortsätter Jonas. Det stämmer verkligen för våra elever. Här får de en miljö som ger dem rika möjligheter att utveckla mer än två språk, få kunskaper om många olika ämnen och att utvecklas som person. Här har de många kamrater och vuxna att kommunicera med. Här blir de inte begränsade som person.

Inkludering handlar även om att känna sig accepterad. Vänerskolan möter en del elever med hörselnedsättning med dåliga erfarenheter av tidigare skolgång, men som utvecklas oerhört inte bara språkligt och kunskapsmässigt men också psykosocialt på Vänerskolan.

 Jag hade en gång en elev som hade det mycket tufft i grundskolan och som var väldigt osäker samt undvek all social kontakt med andra, minns Jonas. Eleven hade varit svårt mobbad och var väldigt efter i alla ämnen. Men här blev eleven accepterad och utvecklades enormt mycket. Vid skolavslutningen hade hen ett stort självförtroende och en helt annan personlighet. Det var nästan svårt att tro att det var samma elev.

Inte alla elever kan teckenspråk när de börjar på Vänerskolan

Tidigare hade skolan nästan enbart elever som var döva. Idag får skolan flera elever med hörselnedsättning som har hörselhjälpmedel och nyanlända elever som inte gått i skola tidigare eller har lite eller inget språk alls med sig. Det innebär förstås utmaningar för Vänerskolan att tillhandahålla en god och tillgänglig språklig miljö när elevernas språkliga bakgrund skiljer sig så markant.

– Vi har ett statligt uppdrag att erbjuda undervisning på svenskt teckenspråk och att utveckla elevers två språk, förklarar Jonas. Samtidigt har vi många elever som behöver stöd i sin tvåspråkiga och kunskapsmässiga utveckling. Som rektor är det viktigt att fundera på hur vi kan organisera elevgrupperna och vilka personal som passar i vilka grupper för att våra elever ska få goda förutsättningar att utvecklas i skolan.

Därför har Vänerskolan en flexibel organisation där barnets bästa alltid är i fokus. För att elever ska få stöd i sin språkutveckling används till exempel teckenspråkstolkar och resurspersonal som fungerar som ett språkstöd både till läraren och eleverna. Främst används språkstöd.

– Fördelen är att språkstödet kan jobba nära läraren i all undervisning, förklarar Jonas. Våra elever kan behöva olika typer av språkstöd. Språkstödet kan således ge eleverna ett mera individuellt anpassat språkligt stöd med extra förklaringar utifrån deras språkliga behov, till exempel på talad svenska eller anpassa teckenspråket. För oss är det viktigt att undervisningen alltid ska utgå från svenskt teckenspråk och vid behov tolkas till tal och inte tvärtom. Då exkluderas ingen.

Viktigt att hela tiden utveckla den teckenspråkiga miljön

På Vänerskolan finns en naturlig diskussion om skolans teckenspråkiga miljö och hur personalen gemensamt kan utveckla varandras teckenspråkskompetens. På skolan arbetar personal som har svenskt teckenspråk som förstaspråk, har lärt sig svenskt teckenspråk senare i livet eller som först mött på teckenspråk när de började på Vänerskolan.

– Alla är viktiga förebilder för våra elever, men det är extra viktigt med personal som själv är döva eller har hörselnedsättning, tycker Jonas. De är både språkliga förebilder till elever och en oerhört viktig resurs till kollegor i deras språkutveckling i svenskt teckenspråk. När jag själv var ny lärare fick jag under mina första år ett stort stöd av en döv teckenspråkslärare, som jag lärde mig mycket av.

Vänerskolan satsar även på att alla som behöver utvecklas i svenskt teckenspråk får fortbildning i svenskt teckenspråk. Det är också möjligt för alla lärare som planerar ett nytt område i sin undervisning att få hjälp med teckenval eller liknande av språkstöd, kollegor eller teckenspråkslärare. Jonas kan inte tänka sig en bättre arbetsplats och älskar verkligen att arbeta på Vänerskolan.

– Det är en ära att få jobba här och vara en del av Vänerskolan, avslutar Jonas. Här gör vi verkligen en skillnad för våra elever och gör många bra saker. Vi stöttar elever i deras utveckling och det finns ett stort engagemang hos alla personal. Vi ger aldrig upp när det blir för svårt och ser varje elev där de är. Vi kan inte göra allt, men vi kan åtminstone göra så mycket under den tid vi är här på skolan.

 

Publicerat tisdag 13 oktober 2020