Bild på två elever som interagerar med en lärare.

Katarina lägger stor vikt på att skapa tillitsfulla relationer med elever

Sedan 3 år arbetar Katarina Johansson som speciallärartrainee på Hällsboskolan och undervisar skolans äldsta elever i svenska och engelska. Efter 22 år i läraryrket lär sig Katarina fortfarande mycket nytt och får hela tiden utmana sig själv för att bli en ännu bättre lärare. Bland annat lägger hon vikt på att utveckla goda och tillitsfulla relationer med alla sina elever för att kunna se deras förmågor, styrkor och behov.

Med ett stort intresse för hur elever använder sitt språk för att utveckla kunskaper och hur språket kan sätta hinder för detta tycker Katarina om att utmana sig själv som språklärare. Därför sökte hon sig till Hällsboskolan i Umeå. Hällsboskolan är en specialskola för elever med grav språkstörning och har undervisning från förskoleklass till årskurs 10.

- Det är verkligen spännande och givande att jobba med ungdomar med olika utmaningar, berättar Katarina. Här får jag lära mig att hitta nya vägar och metoder och utvecklas mycket i min undervisning, tillsammans med elever och kollegor.

Hällsboskolan tror på elevers förmågor och styrkor

Katarina beskriver att Hällsboskolan genomsyras av en positiv syn på elevers förmågor och styrkor. Skolan lägger stor vikt vid det relationella perspektivet. Med det menas att man ser elevers styrkor och svårigheter i relation till omgivningen och lärmiljön. Genom att anpassa lärmiljön skapas förutsättningar som underlättar elevernas lärande. Exempel på anpassningar är små undervisningsgrupper och att det finns flera pedagoger i klassrummet på varje lektion. Personalen arbetar tillsammans för att möta eleverna utifrån den situation respektive elev är i och de möjligheter och behov som de har och det finns stor flexibilitet i arbetsformer.

- Våra elever har samma kunskapskrav som i grundskolan och får här goda möjligheter att lära samt visa och redovisa sina kunskaper, förklarar Katarina. Vi anpassar till exempel elevers redovisningsform, de får mer tid för att göra sina skoluppgifter och uppgifterna är tydligt strukturerade med bildstöd, olika mallar och stödstrukturer och bryts ner i mindre delar så att de kan fokusera på en sak i taget.

Explicit undervisning gör undervisningen mer begriplig

Ett exempel på en anpassning som används genomgående i all undervisning på Hällsboskolan är att varje lektion har en liknande struktur med tydliga ramar. Detta underlättar för eleverna.

- I början av varje lektion går vi strukturerat igenom vad vi ska göra, varför vi ska jobba med denna uppgift, hur vi ska jobba, när, med vem samt hur lång tid vi ska hålla på, fortsätter Katarina. Allt detta tydliggörs också visuellt.

Katarina arbetar mycket med explicit och strategibaserad undervisning. Det gör undervisningen mer begriplig. Undervisningen har ett tydligt syfte och sammanhang, en tydlig arbetsgång och lektionsstruktur och innehåller visualisering, modellering, systematisering och interaktion med tydliga stödstrukturer.

- Bland annat jobbar jag mycket med hör- och läsförståelse och visar explicit hur eleverna själva kan hitta svaret på en fråga genom de ledtrådar, och ibland snubbeltrådar, som finns i en text. Genom strategier och strukturer ger jag eleverna stöd för att själva tänka, förstå, dra egna slutsatser och kommunicera sina svar.

Visuellt stöd används genomgående i all undervisning och underlättar för läraren att behålla elevers energi. Visuellt stöd kan innebära många saker. Exempelvis använder Katarina färgkoder på olika ordklasser när hon undervisar samt strukturmallar, checklistor och tankekartor.

- Elever med språkstörning har ofta svårt att sortera och komma ihåg mycket information och blir lätt trötta. Genom att jag alltid kompletterar med visuellt stöd på tavlan eller på dokument med uppgiftsinstruktioner kan eleven använda sin energi till rätt saker och ha lättare att fokusera och följa med i undervisningen.

Elever får skriva muntligt

I Katarinas lektioner har de elever som vill möjlighet att arbeta med muntligt skrivande, det vill säga att elever dikterar in i surfplattan det de skriver. Det de dikterar in blir ett råmaterial som de sedan bearbetar och redigerar i ett ordbehandlingsprogram där samtal om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk blir viktigt.

- Att skriva är en komplicerad process, förklarar Katarina. Det är många bollar som ska hållas i luften samtidigt när transkription, textproduktion och exekutiva funktioner ska koordineras. Genom muntligt skrivande kan eleverna använda sin energi till att arbeta med textens innehåll och snabbare få ner sina tankar i skrift på ett sammanhängande och organiserat sätt istället för att använda stor del av sin energi till att hitta rätt bokstäver på tangentbordet och bromsas upp av stavningssvårigheter.

Vidare är ord och begrepp centralt i undervisningen eftersom ordförrådet är en nyckel till skolframgång. Det blir en hel del repetition på olika sätt. Ordmobilisering kan vara svårt för eleverna så de behöver få tid. Därför är det viktigt att ha tålamod, vänta och ge eleverna tid att reflektera och svara.

- Vi introducerar och definierar ett begrepp och kopplar det ofta till en bild, förklarar Katarina. Om det är ett abstrakt ord kan eleverna själva få välja den bild de tycker passar bäst ihop med ordet. Det är viktigt att inte bara arbeta med ämnesspecifika ord och begrepp i undervisningen utan även förklara vanliga ämnesövergripande ord som kan vara svåra att förstå vad de betyder. Det är till exempel ord som resonera, jämföra, analysera och sammanfatta, det vill säga ord som eleverna möter i skolans alla ämnen. Vi tränar på att kommunicera i olika situationer, leker med språk och jobbar mycket med synonymer, motsatsord och varifrån ord kommer. Vi låter elever få gott om tid att tänka och formulera sina svar med hjälp av stödstrukturer.

Elever får verktyg och strategier som hjälper dem efter skolan

För att varje elev ska få det de behöver för att lära och utvecklas behöver skolan få reda på hur respektive elev upplever sin situation. Man behöver också undersöka vilka behov, styrkor och förmågor eleverna har och när svårigheter uppstår och hur de bäst kan mötas. Därför görs en kartläggning av varje elevs individuella utveckling och stödbehov varje år. På det sättet kan skolan lättare ge varje elev det stöd och de verktyg de behöver för att utvecklas.

- Det är otroligt viktigt att få eleven att tro på sig själv och sina förmågor, avslutar Katarina. Även när eleven inte når godkänt betyg behöver eleven tydligt få veta hur hen har utvecklats, vilka framsteg hen gjort, vad hen behöver arbeta vidare med och hur det ska gå till. Som lärare försöker jag ge eleverna olika strategier och verktyg som de kan använda för att kompensera för sina svårigheter och som hjälper dem både här på Hällsboskolan och sedan när de går vidare till gymnasiet och i yrkeslivet.

Publicerat fredag 2 oktober 2020