Ida känner att något saknas i hennes identitet när hon inte kommunicerar på teckenspråk

Ida Skillmark är hörande, men uppvuxen med svenskt teckenspråk. När hon tidigare jobbat i talspråkliga miljöer började hon längta efter att få jobba i en teckenspråkig miljö. 2014 började hon arbeta på Birgittaskolan, en statlig specialskola där elever som är döva eller har hörselnedsättning får tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö.

Ida lyser upp och tecknar så fort och härligt när hon berättar om hur det kom sig att hon började arbeta på Birgittaskolan. Ida har kunnat svenskt teckenspråk hela sitt liv genom sin pappa som är döv. Från årskurs 3 fram till gymnasiet deltog hon i teckenspråksveckor för syskon och coda på Birgittaskolan.

Under lärarutbildningen jobbade Ida som vikarie i en förskola och på ett korttidsboende med barn med särskilda behov där hennes intresse för specialpedagogik väcktes. När hon var klar med lärarutbildningen började hon arbeta på en förskola med hörande barn. Då började hon också längta efter att få jobba i en teckenspråkig miljö. När det dök upp en ledig tjänst som lärare i förskoleklass på Birgittaskolan tvekade hon inte. Hon sökte och fick tjänsten.

- Jag älskar verkligen att jobba här på Birgittaskolan, berättar Ida. Teckenspråk har alltid varit en stor del av min identitet och jag har alltid känt att något saknas när jag inte använder teckenspråk. Här får jag kommunicera på teckenspråk med i princip alla.

Undervisar främst i NO, svenska och teknik och är även it-pedagog

Ida undervisar främst i NO, svenska och teknik i lågstadiet och är också sedan ett par år it-pedagog på deltid. Med ett stort intresse för att använda teknikens möjligheter i undervisningen jobbar hon mycket med digitala verktyg i undervisningen. Hon har bland annat varit involverad i produktionen av UR:s programserie på teckenspråk Programmera mera.

Tvåspråkig undervisning ett smalt begrepp

På Birgittaskolan arbetar personal som är döva, hörande eller har hörselnedsättning. Vissa är uppvuxna med teckenspråk, några har lärt sig teckenspråk som barn och andra har lärt sig teckenspråk först som vuxna. På skolan går 160 elever som kommer från alla slags kulturer och har olika språkliga bakgrund. Vissa har fått teckenspråk tidigt, vissa är tvåspråkiga i både teckenspråk och tal, andra elever har ett annat modersmål och så finns det elever som inte fått något språk innan skolstart. Under lektionerna används både svenskt teckenspråk och talad svenska. Målet med undervisningen enligt specialskolans läroplan är att alla elever ska bli tvåspråkiga i både svenskt teckenspråk och svenska.

- Tvåspråkig undervisning är egentligen ett smalt begrepp för att beskriva hur undervisningen egentligen går till här, tycker Ida. Jag skulle faktiskt säga att vi har en multimodal undervisning där vi använder translanguaging. Vi använder svenskt teckenspråk, talad svenska, visar bilder, växlar mellan språken, översätter, tolkar och hjälper varandra att förstå vad alla säger. Detta kräver mycket av lärarna som fungerar som ett medierande verktyg till elevernas lärande. Det viktigaste är att kommunikationen fungerar och att våra elever får utveckla både språk och kunskaper.

Språkutvecklande arbete med chaining och språkstöd 

I lågstadiet är det oftast två lärare i klassrummet, då yngre elever behöver mycket stöd i sin språkutveckling. Ida och hennes kollega arbetar mycket med chaining, alltså kopplar ord, bild och tecken med varandra. I alla lektioner används bildschema med både ord, bilder och tecken. Eleverna får också läsläxa med text med bilder på tecken för att de både ska träna på att teckna och få ord till tecken. Då kan elever som är svagare i teckenspråk få ett utökat teckenförråd och elever som har ett svagt ordförråd men ett starkt teckenspråk få ett utökat ordförråd.

-  Vissa elever kan också behöva språkstöd i undervisningen för att utveckla teckenspråket och samtidigt vara delaktiga i undervisningen. När eleven börjar kunna avläsa teckenspråket mer och mer på egen hand backar språkstödet och ger bara stöd till eleven när det behövs.  

På Birgittaskolan är det språkutvecklande undervisning i alla ämnen, inte enbart i språkämnen. När Ida undervisar i matte och NO undervisar hon på teckenspråk. Samtidigt ändrar och anpassar hon sitt teckenspråk när klassen arbetar med texter på svenska i matte och NO.

- Jag följer den svenska texten när vi går djupare i textanalysen, förklarar Ida. Först introducerar jag till texten genom att teckna som vanligt teckenspråk enligt teckenspråkets grammatik och sedan går vi igenom den svenska texten. Då visar jag tecken för varje ord eller förklarar betydelsen av vissa ord. På så sätt får eleverna ett utökat ordförråd och en ökad förståelse om innebörden i olika begrepp.

Elever får en anpassad skolmiljö på Birgittaskolan

För några år sen hade Ida en elev som tidigare gått integrerat i grundskolan och som började i årskurs 4 på Birgittaskolan. Det var en tuff tid för eleven som ny. Eleven hade spända axlar och var nervös och rädd. Då satte Ida och hennes kollega igång lektionen. Hennes kollega talade i en mikrofon och hon tecknade.

- Jag såg hur eleven sakta men säkert sänkte sina axlar och slappnade av, minns Ida. Eleven hörde allt och hängde med på allting. Det enda som var svårt var kommunikation med andra elever då alla tecknade. Men efter ett tag gick det. Idag är eleven fullt teckenspråkig och har ett stort självförtroende. Hen är en härlig person som har många kompisar i skolan. Det är en helt annan person idag.

Denna historia är inte unik. Ida menar att samhället inte är så anpassat som det är i specialskolan. Specialskolan erbjuder en anpassad miljö där elever får komma till sin fulla rätt.   

- Vi gör en stor skillnad här för dessa elever, avslutar Ida. Hur blir man en person? Vem får jag vara? Det är omgivningens förväntningar på eleven som avgör. I en grundskola kan en elev med hörselnedsättning ha en mikrofon, men det kan vara så att bara hen kan använda den. Hen blir då utpekad och mera utsatt. På Birgittaskolan är det självklart med hörseltekniskt hjälpmedel och ingen är utpekad. Det blir inget märkvärdigt. Man ser att andra är som jag. Det är viktigt med identitet och tillhörighet, att man känner att man hör till. Här får våra elever olika verktyg för att hantera ett samhälle där majoriteten inte kan svenskt teckenspråk.

Publicerat fredag 12 mars 2021