Marcus Ejeholt, speciallärartrainee på Hällsboskolan i Umeå.

Att se elever utvecklas är det bästa med jobbet tycker Marcus

Marcus Ejeholt arbetar som speciallärartrainee på Hällsboskolan i Umeå, en specialskola för elever med grav språkstörning. Att få tänka utanför boxen och klura ut lösningar på utmaningar gör att han trivs jättebra som låg- och mellanstadielärare på Hällsboskolan. 

På Hällsboskolan undervisas eleverna i små klasser med hög personaltäthet och olika tillgängliga pedagogiska verktyg och hjälpmedel. Personalen jobbar nära varandra och det är ofta flera yrkesgrupper som samarbetar, såsom lärare, fritidspedagog, resurspersonal och elevhälsan.

- Här finns en samlad specialkompetens med oerhörd kunskap som inte finns någon annanstans, menar Marcus. Personalen är väl insatta i vad det innebär att arbeta med elever med språkstörning. Vi har också en samlad elevhälsa på skolan som finns som stöd till både personal och elever. Skolan är verkligen anpassad till de behov som våra elever har.

Viktigt med tydliggörande pedagogik

På Hällsboskolan är struktur och rutiner viktigt i undervisningen och genomsyrar hela skoldagen. Förändringar meddelas i tid. I undervisningen använder lärarna tydliggörande pedagogik.

- Jag arbetar mycket med ledtrådar och förförståelse, förklarar Marcus. Mina lektionsupplägg ser till formen väldigt lika ut men innehållet varieras så klart. Jag brukar börja med att återkoppla till föregående lektioner. Sedan sätter jag upp nya mål med lektionen. Målen ska vara få till antalet, konkreta och lätta att uppnå.

Sedan ger han en kort genomgång, visar en kort film som tydliggör vad de ska prata om och om det behövs ”modellar” han, alltså visar på olika sätt för att ge elever fler möjligheter att förstå vad det handlar om.  Efter det får eleverna ofta prova arbeta enskilt eller i par med arbetsblad eller annat material.  

- I slutet av lektionen återkopplar jag alltid till målen vi satte upp i början av lektionen för att säkerställa att alla har förstått samt se om det skett en progression i deras lärande.

Utgår från elevernas funktionskompetens

Marcus använder visuellt stöd genomgående i undervisningen samt tidshjälpmedel som time-timers. Han utgår från elevernas funktionskompetens vilket innebär att han identifierar elevens styrkor, intressen och motivationsfaktorer och utgår från dem.

- Det är viktigt att variera metoder och innan undervisningen fundera på vad som är det mest kärnfulla i det område jag ska undervisa, förklarar Marcus vidare. Jag brukar försöka att inte prata för mycket på lektionerna och vara noga med att vänta in svar då många elever har problem med ordmobiliseringen. Superviktigt att tänka på är det visuella stödet samt att de anpassningar som gynnar elever i språklig sårbarhet och elever med språkstörning är i förlängningen bra för alla elever.

En del elever på Hällsboskolan har gått i en annan skolform tidigare och har upplevt att de inte når till de för högt ställda kraven där de inte fick möjlighet att lära, utvecklas och visa vad de kan. Dessa elever kommer därför ofta till Hällsboskolan med bristande självförtroende, men genomgår sedan en oerhörd personlig utveckling. Här får de vara delaktiga i undervisningen. Det betyder dock inte att det saknas utmaningar.

- Vissa elever behöver extra stöd för att de ska våga delta i undervisningen och på rastaktiviteterna, berättar Marcus. Till exempel hade jag en elev som hade svårt att delta i just rastlekarna, det slutade ofta med att hen blev osäker och valde att inte vara med när de andra eleverna lekte. För att förebygga detta valde jag att innan rasterna gå igenom vilka lekar som kunde lekas och ”provlekte” i klassrummet tillsammans med de andra eleverna. Vi gick även igenom vilken vuxen som skulle vara ute, hur länge leken skulle ta och vad man skulle göra sedan. Efter detta gick det mycket bättre för eleven och denne vågade både delta och till sist själv initiera olika lekar. Här blev det tydligt hur viktigt det är att vi lär av den sociala kontexten vi befinner oss i.

Använder kompensatoriska verktyg och hjälpmedel

Marcus arbetar hela tiden med att kommunicera med eleverna i undervisningen på olika sätt för att se om elever har förstått innehållet. Till exempel leker han med ord och gör rollspel. Vidare använder han olika kompensatoriska pedagogiska verktyg och hjälpmedel, såsom Skolplus+, Bornholms appar och verktyget Nomp. I klassrummet finns en interaktiv tavla med visuellt stöd som eleverna kan se samtidigt medan Marcus förklarar. Genom att Marcus skriver på den akteraktiva tavlan samtidigt som han talar så sänks även taltempot.

- Våra elever får utföra skolarbete på olika sätt, fortsätter Marcus. De kan skriva med SymWriter eller med hjälp av CD-ORD – där de hör hur ordet uttalas och ser om det är rätt ord de ska använda. Det finns också elever som har svårt att skriva och då kan de berätta för mig vad de vill ha med i berättelsen och jag skriver ner. Elever kan också använda appen Skolstil i surfplattan, som omvandlar det de pratar in till text.

Viktigt att elever känner sig sedda och har roligt tillsammans

En lärares uppdrag är att elever ska nå ökad måluppfyllelse. För att nå dit menar Marcus att hans viktigaste uppdrag är att elever ska känna sig delaktiga och få det stöd de behöver i undervisningen. Alla elever ska känna sig sedda och ha roligt tillsammans. Då främjas ett lustfyllt lärande.

- Jag trivs jättebra på Hällsboskolan, avslutar Marcus. Här får jag möjlighet att göra skillnad och verkligen förstå mina elevers utmaningar på djupet samt se dem utvecklas genom min undervisning. Det är ett givande arbete!

Publicerat fredag 2 oktober 2020