Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet

Tidningen Gymnasiet kom nyligen med ett temanummer om specialpedagogik på gymnasiet. Fram växer bilden av en stor brist på specialpedagoger. Som rådgivare med fokus på just gymnasiet och vuxenutbildning möter jag många olika verksamheter i mitt arbete och ser att det varierar mellan skolor och kommuner.

Oavsett hur man väljer att organisera sig är det viktigt att förstå vad en verksamhet vinner på att ha ett tydligt specialpedagogiskt perspektiv. Idag har det skett ett systemskifte för elever med funktionsnedsättning som gör att fokus läggs på att undervisningen i ett ämne ska utformas så att eleverna ges förutsättningar att utveckla sina förmågor. Det här innebär att vi måste rikta blicken från eleven till pedagogen. Det ställs stora krav på pedagogerna att tillrättalägga så att alla elever når målet med sin utbildning. Alla pedagoger kanske inte har kompetens om olika funktionsnedsättningar och vad de innebär och på vilket sätt man kan anpassa så att eleven når målen.

I de fallen är specialpedagogens kompetens otroligt viktig. Specialpedagogen kan verka på tre olika nivåer, organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Han eller hon kan också ge personalen handledning och arbeta operativt direkt till eleverna.

Jag har som rådgivare sett positiva resultat av att gymnasieskolor låtit det specialpedagogiska perspektivet genomsyra verksamheten. I ett av de fallen hade gymnasieskolan fått svidande kritik från Skolinspektionen inom många områden. Men med en ny rektor med ett tydligt specialpedagogiskt fokus och rekrytering av en specialpedagog skedde en fantastisk vändning.

Framgångsfaktorerna var rektorns tydliga ledarskap och specialpedagogiska bakgrund och specialpedagogens arbete på de tre nivåerna organisation, grupp och individnivå. Pedagogernas kompetens i specialpedagogiska frågor höjdes och lärarsamverkan stärktes. Rektorn har också arbetat mycket med elevernas delaktighet och inflytande samt personalens förhållningsätt och bemötande till eleverna. Vi fick vara ett kompletterande stöd när det gäller organisationen och utbildningsinsatser om olika funktionsnedsättningar till personalen.

I norra Sverige där jag arbetar, har oftast de större kommunerna en väl utbyggd elevhälsa med specialpedagogisk kompetens medan mindre inlandskommuner inte har samma resurser. Men det kan se olika ut i Sverige, på en del större orter och i stora skolor saknas specialpedagog och på mindre orter kan man satsa på den specialpedagogiska kompetensen.

Min erfarenhet är att gymnasieskolor som ger det specialpedagogiska stödet en central position är framgångsrika. De stärker pedagogernas kompetens i hur man utformar en undervisning som ger alla elever förutsättningar att klara sin utbildning. Resultatet är fler elever som trivs och fullföljer gymnasiet. Det är inte lika säkert att man uppnår ett sådant resultat om specialpedagogiken är en punktinsats kring enskilda elevers behov.

Anna-Lena Gard, rådgivare

Länk till vårt specialpedagogiska stöd.

Publicerat fredag 19 februari 2016 Granskat fredag 3 mars 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg