Ska bara elever till påstridiga föräldrar få ett bra stöd?

I en undersökning som Lärarnas riksförbund (LR) presenterat idag, 15 januari, säger 70 procent av tillfrågade lärare att de upplever att eleverna har större chans att få stöd i skolan om föräldrarna är engagerade, påstridiga eller driftiga. Den nya skollagen och den nya läroplanen säger tydlig att skolan har ett ansvar för att samverkan med hemmen fungerar.

Läroplanen skriver: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.(sid 16)

Skollagen beskriver tydligt att:

  • man i utbildningen ska ta hänsyn till barnens olika behov (1kap 4§)
  • att elever i behov av särskilt stöd ska ha det stöd de behöver. (3kap 8§)
  • att skolans beslut om vilket särskilt stöd eleven ska få kan överklagas (28kap 16§).

Till rådgivarna på Specialpedagogiska skolmyndigheten ringer ganska ofta föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. De är rådvilla om vilket stöd deras barn har rätt till. De vill också veta hur de ska agera för att det ska gå bra för deras barn i skolan.

En del av föräldrarna vi talar med upplever ibland att de ständigt få strida för sina barns rättigheter och upplever att skolan snarare är en motpart än någon man samverkar med. I skolorna vi besöker i vår rådgivning finns ibland en oro hur de ska kunna hitta ett bra samarbete med en stridande förälder. Hur de än försöker tycks ju inte föräldern bli nöjd.

Hur kan det komma sig att det kan vara så här trots skollagens och läroplanens vackra ord om samarbete? Hemmet och skolan når inte riktigt fram till varandra och missförstånd uppstår.

En förklaring kan vara att samarbetet inte är tillräckligt tätt. I våra rådgivningar till skolor som arbetar med barn med funktionsnedsättningar eller barn i stort behov av särskilt stöd föreslår vi ofta skolorna utse en speciell kontaktperson för barnet. Denna person blir som en personlig coach, en förtroendevuxen, för barnet. Personen fungerar som en länk mellan hemmet och hela skolan, det vill säga alla lärarna.

Hen är också en länk mellan lärarna och eleven och personen blir mycket viktigt för elevhälsoteamets arbete. Genom sina schemalagda tider med barnet får denna person inblick i hur barnet uppfattar undervisningen och stödet kan därigenom bli mera precist. Hemmet kan få täta uppföljningar om hur det går för deras barn. Framgångar är särskilt viktiga att rapportera.

Är det som Lärarförbundets undersökning visar måste skolan svara med att öka stödet till familjer som inte orkar vara påstridiga och driftiga. I många familjer med barn med funktionsnedsättningar är den vanliga vardagen så full med omsorg och vårdkontakter att det närmast är ett under att man orkar med. I dessa fall måste skolan öka sitt stöd.

Skollagen säger att: En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Då måste de familjer som inte har språket, kan eller orkar vara påstridiga få stödet barnet behöver i alla fall.

Nyhet om undersökningen, Svenska Dagbladet 2015-01-15

Wern Palmius, rådgivare

Publicerat torsdag 15 januari 2015 Granskat torsdag 7 januari 2016

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Tillbaka till toppen