Boende Vänerskolan

Kartlägg nyanlända elevers behov för att ge rätt stöd

Just nu kommer många människor till Europa och Sverige på flykt undan krig och andra umbäranden. Det innebär också att svenska skolor tar emot nyanlända elever med erfarenheter som kan ha satt djupa spår både psykiskt och fysiskt. Med rätt kunskaper är det fullt möjligt att ge dessa barn och ungdomar en bra start.

Inom SPSM arbetar vi på olika sätt för att bidra till att öka skolornas kunskap om hur man kan ge dessa elever ett bra bemötande, och då med ett särskilt fokus på de barn och unga med en funktionsnedsättning som innebär att personen har behov av särskilt stöd.

En förutsättning för att kunna ge de nyanlända eleverna en bra start är att skolorna gör en tidig och noggrann kartläggning som ger information om bakgrund och nuläge och vad som är individens styrka och svagheter. Om eleven har en funktionsnedsättning är det också viktigt att utformandet av kartläggningen anpassas till elevens förutsättningar. Där kan skolan vända sig till oss för att få hjälp.

Skolverket håller också just nu på att färdigställa ett nationellt kartläggningsmaterial så att tillvägagångsättet inte ska variera mellan skolorna.

Läs mer om Skolverkets kartläggningsmaterial på Skolverkets webbplats

I kartläggningsarbetet är det också viktigt att ha insikt om att nyanlända elever kan bära på traumatiska erfarenheter på grund av en uppväxt i konfliktområden, förlust av anhöriga och så vidare. Dessa upplevelser kan leda till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Den typen av trauman kan påverka resultatet av kartläggningen och leda till att en elev är lättirriterad, lättskrämd eller deprimerad med ångestattacker eller koncentrationssvårigheter som följd. Ibland kan skolans personal då felaktigt misstänka att eleven har en funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att under kartläggningen vara lyhörd inför möjligheten att symptom som liknar en funktionsnedsättning kan vara PTSD.

Rätt genomförd ger kartläggningen en bra inblick i elevens förutsättningar och är starten på en dialog med vårdnadshavare som blir viktig för framtiden. En del i att lyckas med detta är också att på ett bra sätt förklara för eleven och föräldrarna vad kartläggningen har för syfte. Här kan modersmålslärare vara till stor nytta. Därför är vår uppmaning till skolorna att i större utsträckning involvera modersmålslärare i skolans pedagogiska arbete och se dem som en del av kollegiet. Det är en framgångsfaktor som gör att verksamheten på ett bättre sätt kan få insikt om de nyanlända elevernas förutsättningar.

Det finns gott om goda exempel i det här arbetet där man arbetar mycket med vad vi kallar interkulturell kompetens, alltså en medvetenhet om att det finns olika normer och värderingar som vi behöver känna till i mötet med varandra. En del i detta är att man har insikt om att också man själv bär på värderingar som påverkar en som pedagog eller representant för skolan. Om personalen i skolan har en grundläggande kunskap om det finns förutsättningar för att möta de nyanlända eleverna som individer och inte som grupp. Då ger vi dem rätt start i mötet med skolan och samhället.

På vår temawebb Mötas kan du läsa mer om kartläggningar

Denho Özmen, rådgivare

Publicerat fredag 4 september 2015 Granskat onsdag 12 juli 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg