Inte Premier League direkt

Svensk skola fick en tidig julklapp i år. Förra veckan offentliggjordes resultatet från PIRLS 2016, som mäter fjärdeklassares läsförmåga. Sverige placerade sig på tolfte plats bland de 50 länder som medverkade i undersökningen.

Utbildningsminister Gustav Fridolin menade i en intervju att resultatet är ett "styrkebesked för svensk skola". Även Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson konstaterade att Sverige har lämnat "gärdsgårdsserien" och "är tillbaka i Premier League".

Tillhör vi verkligen Premier League? Det stämmer att Sveriges medelresultat 555 poäng är signifikant högre än 2011 års genomsnitt. Men statistiskt går det inte att avgöra om Sverige verkligen hamnade på åttonde, tolfte eller sextonde plats. Med hänsyn tagen till de statistiska felmarginalerna ligger vi endast 2,6 poäng – det vill säga farligt nära – "genomsnittlig" internationell nivå i PIRLS rankning.

Det kanske inte är hela världen. Men resonemanget avslöjar ett annat förhållande: skillnaderna mellan länder är överlag små. Och de är närmast mikroskopiska jämfört med de skillnader i resultat som kan knytas till helt andra faktorer än i vilket land en elev har gjort testet.

Ur vårt perspektiv på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är värdet av de nationella medelvärden som erhålls från internationella jämförelser som PIRLS och PISA synnerligen begränsat. Framför allt svarar undersökningarna inte på frågan i vilken utsträckning skillnader i resultat kan knytas till elevers funktionsförmåga.

Faktum är att urvalsproceduren i PIRLS medger att elever med funktionsnedsättningar tas bort ur målpopulationen, tillsammans med de elever som inte kan läsa eller tala det språk testet ges på. I metoddokumentationen framgår det att elever med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar får exkluderas om de av rektor eller annan kvalificerad personal på skolan bedöms vara oförmögna att genomföra proven. Riktlinjerna tillåter att upp till fem procent av eleverna i ett land exkluderas. Exklusionskriterierna i PISA-mätningarna är i stort sett identiska.

I Sverige förekommer idag ingen systematisk datainsamling som möjliggör för myndigheter och forskare att utveckla kunskap kring hur elever med funktionsnedsättning klarar målen i skolan. Registerdata på individnivå saknas och tillämpningen av personuppgiftslagen tillåter inte att statliga myndigheter som Skolverket och SPSM utvecklar sådana databaser. I de stora internationella jämförelserna hamnar dessa elever som vi sett bakom grovhuggna nationella genomsnittsresultat, om de nu ens deltar i testerna.

I Sverige har vi kort sagt inte den blekaste aning om hur elever med olika funktionsförmågor klarar sig i skolan. Det är inte Premier League direkt.

Johan Östmans namnteckning

Johan Östman

Källor

Mullis, I.V.S., Martin, M.O., Foy, P., & Hooper, M. (2017) PIRLS 2016. International Results in Reading. Boston: TIMSS & PIRLS International Study Center.
Tillgänglig på http://timssandpirls.bc.edu/pirls2016/international-results/download-center/

LaRoche, S., Joncas, M., och Foy, P. (2016) Sample Design in PIRLS 2016. Kapitel 3 i M.O. Martin, I.V.S. Mullis och M. Hooper (red) Methods and Procedures in PIRLS 2016. Boston: TIMSS and PIRLS International Study Centre.
Tillgänglig på https://pirls.bc.edu/publications/pirls/2016-methods/chapter-3.html

Westat (2016) Sampling in PISA. Prag: OECD.
Tillgänglig på https://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/SAMPLING-IN-PISA.pdf

Publicerat onsdag 13 december 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Johan Östman, enhetschef Forskning och utveckling 

Tillbaka till toppen