I dag firar vi barnkonventionen!

I dag är det 28 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling. Ingen annan konvention om mänskliga rättigheter har fått lika stor spridning eller betydelse. I grunden handlar det om att konventionen bidragit till en förändrad barnsyn. Barnet har tagit steget från att vara ett objekt, närmast vuxnas ägodel, till att bli ett eget subjekt med tydliga mänskliga rättigheter här och nu. Barndomen beskrivs inte längre som en transportsträcka huvudsakligen till för att förbereda ett framtida vuxenliv.

Det betyder sannerligen inte att det saknas utmaningar. När jag arbetade som barnombudsman i Sverige eller tidigare för Rädda Barnen i Afrika och Asien kunde jag många gånger känna frustration, sorg och ilska när jag lyssnade på barn vars grundläggande rättigheter grovt hade kränkts. Samtidigt: enbart genom att barnkonventionen var antagen kunde vi lyfta fram brister, ställa krav på förändring och få en dialog med makthavare om vad som måste göras. Utan en konvention som slår fast barnets rättigheter hade detta inte varit möjligt.

Som ny barnombudsman fick jag ofta frågan om det i jämförelse verkligen finns några utmaningar för barn i Sverige. Nyanländ från mitt tidigare arbete i länder som Nepal och Afghanistan kunde jag förstå varför jag fick frågan, samtidigt är den fel på två sätt. För det första: barn är inget genomsnitt. Även om barn i allmänhet har bra uppväxtvillkor i Sverige så gäller det inte för alla barn. För det andra: barnkonventionen blir man aldrig färdig med, det är ett förhållningssätt och ett perspektiv som både rika och fattiga länder behöver tillämpa utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Sverige brukar få både ris och ros av FN:s barnrättskommitté (den kommitté som följer upp alla länder som ratificerat konventionen). Vi är ett land med höga ambitioner och barnrättskommittén är inte sen med att applådera de viktiga framsteg som gjorts i Sverige för att varje barn ska få sina mänskliga rättigheter respekterade. Inte minst brukar lagstiftningen som förbjuder vuxna från att slå barn lyftas fram som ett föredöme.

Samtidigt är barnrättskommittén tydlig med att varje land ska jämföras med sig självt och att även ett land som Sverige har utmaningar. Barnrättskommittén har då särskilt pekat på brister i rättigheterna för barn i utsatta situationer. Barnrättskommittén brukar också ge rekommendationer till Sverige som handlar om barnets rätt att komma till tals och bli hörd.

När barnkonventionen snart förhoppningsvis blir lag även i Sverige skärps kraven på efterlevnad. För myndigheter blir det viktigt att fundera över hur barn berörs av beslut, om information är tillgänglig och hur barns görs delaktiga. Det är självklart frågor vi behöver fundera över även på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Som ny generaldirektör träffar jag nu elevråden på alla våra skolor. Det är möten som ger mig massor av viktig kunskap. Sedan några år tillbaka har vi ett mera ambitiöst barnrättsarbete, men vi behöver höja vår ambitionsnivå ytterligare och i nästa års verksamhetsplan hoppas jag att vi bland annat lägger grunden för ett internt barnombud i vår egen myndighet.

Fredrik Malmbergs nemnteckning

Fredrik Malmberg, generaldirektör

Publicerat måndag 20 november 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Fredrik Malmberg

Fredrik Malmberg, generaldirektör

Tillbaka till toppen