Hur hörs det i skolan?

Om belysningen inte funkar i klassrummet eller om torra pennor gör texten svag på Whiteboardtavlan, ja då behövs åtgärder. Elever kan utrustas med pannlampor, lärare med en extra stark pannlampa och för att läsa texten på tavlan kan elever ställa sig nära tavlan, så är problemet löst. För om det inte blir löst så är det förstås svårt att bedriva undervisning.

Ett annat sätt att lösa problemet är att laga belysningen och att skaffa nya pennor. Alltså en lösning som inte kräver att barn och elever tar ansvar för att åtgärda miljörelaterade problem. Dessutom är lösningarna smartare och underlättar för barns och elevers delaktighet.

På samma sätt förhåller det sig med ljudmiljön. Om den inte är bra så kommer det att påverka delaktigheten för barn och elever. Om det är ansträngande att höra vad som sägs eller om ljud i klassrummet är av den karaktären att det svårt att behålla koncentrationen vid läsning eller problemlösning i matte, så kommer möjligheterna att tillgodogöra sig kunskap att påverkas negativt. Faktum är att en bra ljudmiljö är en grundläggande förutsättning för att elever ska vara delaktiga i undervisning och skolarbete och för att lärare inte ska behöva riskera hörsel och rösthälsa.

Ljudmiljön påverkas av rummets akustiska egenskaper, alltså hur mycket efterklang (eko) det finns och hur mycket det låter från ventilation, dataprojektor och andra utrustningar. Boverket anger gränser för hur lång efterklangen får vara och hur mycket det får låta från exempelvis ventilationen och lägsta kravet på de akustiska egenskaperna är ljudklass C. Om eleven dessutom har svårt att koncentrera sig, har läs- och skrivsvårigheter, nedsatt hörsel eller om undervisning inte sker på det egna modersmålet, ja då är kraven ännu högre.

Hur ser det då ut i klassrummen? Kartläggningar visar att skolornas lärmiljöer sällan eller nästan aldrig når upp till Boverkets lägsta krav. Ett skäl är kanske att det inte finns någon myndighet som har ansvar för störande buller i lärmiljöer. I stället är det rektor som har ansvar för ljudmiljön. Men få är medvetna om att ljudmiljön i klassrummen ofta är ett hinder för både delaktighet och lärande.

I stället tacklas ljudmiljöproblem med ökade specialpedagogiska insatser, lärare utrustas med mikrofon och högtalare, ofta kallat ljudutjämningssystem, och bullerkåpor sätts på barn och elever. Det är alltså inte orsaken till den dåliga ljudmiljön som åtgärdas utan symptomen. Om istället akustiska förutsättningar först kartläggs, ja då kanske insatser inte behöver riktas till elever och lärare utan till åtgärder i de akustiska egenskaperna.

Om akustiska egenskaper lever upp till Boverkets minimikrav skulle förskolor och skolor få mer resurser över till de som behöver mer stöd och större utmaningar. Elevers måluppfyllelse skulle öka och skolors resultat förbättras.

Har du fem minuter över? Se gärna filmen på nedan. Där berättar lärare, elever och rektorer hur en förbättrad ljudmiljö påverkar deras arbetsmiljö. Vill du ha mer råd kring ljudmiljö i förskola och skola, välkommen att kontakta oss!

Håkan Berglkvists namnteckning

Håkan Bergkvist

Video

Publicerat torsdag 1 februari 2018 Granskat fredag 2 februari 2018

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Bilden visar Håkan Bergkvist i halvfigur

Håkan Bergkvist, samordnare

Tillbaka till toppen