Gör de nya utmaningarna så smidiga som möjligt

Nu är det sommarlov och ännu ett läsår är till ända och en välförtjänt återhämtning tar sin början. Redan till hösten kommer dock en rad nya utmaningar för många barn och elever. En av dessa utmaningar är övergången till något nytt. En övergång är i princip någon form av förflyttning, det kan vara en fysisk förflyttning eller en mer tankemässig förflyttning. Övergångar bör ses ur två perspektiv: det ena handlar om vad verksamheten behöver göra, det andra om hur verksamheten behöver förbereda eleven eller barnet.

Några exempel på övergångar är stadieövergångar, ibland på samma skola eller från förskola. Ibland innebär det även övergång till ny skola. Det kan också handlar om att flyttas från en särskild undervisningsgrupp till en reguljär klass. I ett mer flexibelt synsätt skulle man kunna säga att övergångar sker dagligdags, mellan klassrum, mellan ute och inne, mellan olika lärare. Dessa övergångar  ställer höga krav på barn- och elever i allmänhet och för elever inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i synnerhet.

Övergångar ställer givetvis inte bara höga krav på barn och elever utan också på verksamheten. Det är verksamheterna som måste förhålla sig till och arbeta för att övergångarna ska bli så smidiga och enkla som möjligt. Viktiga delar för en bra övergång kan vara:

  • Förmedla vilka anpassningar som finns och varför

Det är viktigt att ni pratar om vilka anpassningar och strategier som verksamheten har genomfört i den fysiska, sociala samt pedagogiska miljön. Information om anpassningar inom ledning- och stimulans för eleven till exempel att en tydlig början och tydlig slut på lektionen eller aktiviteten eller hur man arbetat med grupparbeten och redovisning, är viktig att förmedla. Även hur extra anpassningar, som är anpassningar specifika för eleven utifrån dennes behov och förutsättningar, ser ut samt eventuellt särskilt stöd, är viktigt att prata om. Dessutom är det viktigt att förmedla VARFÖR eventuella extra anpassningar ser ut som de gör för mottagande verksamhet, detta hjälper till att skapa en förståelse för elevens behov.

  • Var konkret med hjälp av visuell information, både för lärare och elev

En bra idé är att fotografera anpassningar som bedöms som viktiga, det blir extra tydligt, konkret och lätt att komma ihåg för verksamheten. Likaså, för att berätta för barn och elever om övergången kan man behöva tänka på att vara konkret och visuell, många barn och elever inom NPF är hjälpta av det. Rita, fotografera eller skriv- den visuella informationen finns kvar.

  • Utgå från individen

För vissa barn- och elever kan det vara en god idé att träffa nya lärare eller besöka klassrummet och få tydlig information om hur det kommer se ut. För andra barn/ elever kan detta vara svårt och snarare skapa oro. Bedömningen om hur mycket information som barnet eller eleven behöver måste utgå från individen.

  • Planera och förbered

Är det en övergång på samma skola exempelvis från en särskild undervisningsgrupp till reguljär klass bör ni lägga upp en tydlig plan för hur förflyttningen ska fortlöpa. Det är också viktigt att påbörja överlämnandet i tid, sträva alltid efter det.

  • Ha koll på läget

Vet man som mottagande verksamhet om att det kommer någon eller några barn/ elever inom NPF bör man tidigt fundera på hur man kan öka kompetensen och förståelsen för pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningen bland samtlig personal som möter eleven eller barnet.

  • Överlappa gärna

För eleven är det många gånger viktigt att pedagoger från den särskilda undervisningsgruppen finns kvar som stöd över en tid. För dig som lärare i en reguljär klass, är det ovärderligt. På så sätt blir det enklare att säkerställa att anpassningar, stöd samt strategier kan föras över och anpassas till det "nya" klassrummet.

  • Glöm inte föräldrarna

Prata med och berätta för vårdnadshavarna hur er plan för övergången ser ut. Var transparant och berätta om den information som behöver förmedlas till mottagande verksamhet. Ta hjälp av vårdnadshavarna och samverka med dem för att skapa så bra förutsättningar som möjligt.

En bra och väl anpassad övergång kanske kostar lite mer initialt i form av förarbete, men jag tänker att man tjänar på det i längden. En övergång som inte är förberedd gör att verksamheten som tar emot måste börja om, vilket i sin tur tar energi och tid för både elever, deras vårdnadshavare och verksamheten.
Glöm inte bort att vi gärna är en samverkanspartner i detta arbete!

Linda Petersson

Publicerat onsdag 21 juni 2017 Granskat måndag 26 juni 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Porträtt på Linda Petersson

Linda Petersson, rådgivare i Malmö