Ger vi elever med funktionsnedsättningar en chans att få högre betyg än E?

I skolans styrdokument finns det gott om beskrivningar av hur skolan ska arbeta. Eleverna ska få stöd, stöttning, ledning, stimulans, hjälp, anpassningar, stödstrukturer, extra anpassningar, särskilt stöd, hjälpmedel, handledning, och få använda alternativa verktyg. För att nämna några stödformer som beskrivs.

Ändå möter jag ibland skolor där man signalerar att de kunskaper elever visar med dessa stödformer är mindre värda än om eleven självständigt och utan hjälp visar vad hen kan.

Att stödet i skolan inte begränsas till E-kraven beskrivs i styrdokumenten. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1kap4§). Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. (Läroplanen)

Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (Skollagen 3kap3§). Det här innebär att eleven ska ges stöd, även om hon eller han når de kunskapskrav som minst ska uppnås (Skolverket 2014, Allmänna råd, Extra anpassningar och särskilt stöd).

Samtidigt när stödformerna extra anpassningar inom undervisningens ram och särskilt stöd beskrivs i skollagen hänvisar man till de lägst godtagbara kunskapskraven (E-kraven), som en förutsättning att sätta in stödet (skollagen 3kap 5a§ och 3kap 8§).

Stöd i skolan är också en fråga om resurser. Det finns därför en fara att stödet stannar vid att uppnå E-kraven trots skollagens skrivningar om att utvecklas så långt som möjligt. Risken med detta är att elever med funktionsnedsättningar får en undervisning som leder till maximalt E-kraven. Eleverna får inte anpassningar till de högre betygsstegen och lärarna utnyttjar inte undantagsbestämmelsen när det gäller de högre betygsstegen.

Det får naturligtvis också till följd att elever med funktionsnedsättningar inte har samma möjligheter att välja gymnasieprogram och att läsa på universitet.

Wern Palmius, rådgivare

Publicerat måndag 18 maj 2015 Granskat fredag 27 november 2015

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg