Wern Palmius sitter vid sitt skrivbord

Förändringar av betygssystemet

Skolverket har i ett pressmeddelande 2 maj aviserat förändringar av betygsystemet. Förändringen innebär att elever som gör som gör enstaka svaga prestationer inte längre nödvändigtvis behöver få lägre betyg. Det är en mycket välkommen förändring.

För elever med funktionsnedsättningar som ofta har en ojämn begåvningsprofil har det hittills gällande systemet inte alltid varit bra. Skolverket vill nu att man ska motverka konsekvenserna av ojämn begåvningsprofil. Har en elev haft svårigheter med sina muntliga prestationer på grund av sin blyghet eller haft svårt att tolka meningen bakom texten på grund av sin autism har detta genast dragit ned betyget till en låg nivå även om eleven i resten av ämnet har höga prestationer. Elever som misslyckats med något upplever att det därefter inte längre är någon mening med att anstränga sig.

I den förra läroplanen, LpO94, fanns en mer tillåtande attityd till elevers ojämna prestationer än vi hittills haft i Lgr11. Var man bättre i någon del kunde detta kompenseras att man var lite sämre i något annat.
Skolverket skrev:

"För betygen VG och MVG gäller att en särskilt välutvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan uppväga brister avseende ett eller ett par andra kriterier." (Skolverket, 2001, Bedömning och betyg, sid 43)

Till sitt stöd i undervisning och bedömning har lärarna haft olika skrifter från Skolverket. I dessa betonas vikten av att skapa likvärdighet för eleverna. Det sker genom att undervisningen utformas olika, att eleverna får den anpassning och det stöd de behöver. Det sker också genom att bedömningen anpassas.

"Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 15)

När likvärdighet ska uppnås genom ökad grad av anpassning samtidigt som man har ett betygssystem där lärarna upplever att det finns problem med att uppnå en likvärdig betygssättning behövdes den förändring som Skolverket nu föreslår.

Sedan vi 2014 fick den nya skrivningen i skollagen om att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap3§) och den nya diskrimineringslagen 2015 har det satt ett nytt ljus på hur hårt det nuvarande betygssystemet kan slå och den aviserade förändringen är därför både välkommen och helt i linje med de senare lagarna.

Det måste vara möjligt för elever med funktionsnedsättningar att lyckas i en skola där de har obligatorisk närvaro i alla ämnen. Och det måste vara möjligt för elever med funktionsnedsättningar att nå andra betyg än E-betyget i skolans ämnen.
Därför ser vi fram mot det förändringsarbete som Skolverket ska genomföra.

Wern Palmius, rådgivare  

Publicerat tisdag 3 maj 2016 Granskat onsdag 12 april 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg