Extra anpassningar – går de att lista?

År 2014 kom det in något i skolans värld som inte funnits tidigare som kallas extra anpassningar. Nu skulle inte undervisningen bara anpassas på vanligt sätt, utan anpassas lite extra. Men det där extra skulle bara gälla för vissa elever, för de som riskerade att inte nå kunskapskraven, de där som riskerade ett F, de där som riskerade att bli underkända.

Rent juridiskt heter det egentligen "stöd i form av extra anpassningar". Extra anpassningar är alltså ett stöd som dock inte ska förväxlas med stödåtgärden särskilt stöd, som fanns innan 2014 och som är något helt annat. Särskilt stöd ges till särskilda elever kan man säga, alltså till de elever där det fortfarande befaras att de inte når kunskapskraven (som annars riskerar att bli underkända) trots att de fått extra anpassningar eller om man antar att sådana anpassningar inte räcker.

De där särskilda eleverna ska rektorn se till att utreda skyndsamt, även om det är bra om själva utredningen inte blir allt för skyndsam. Sen ska skolan utarbeta (ja så heter det faktiskt även om de flesta säger skriva) ett åtgärdsprogram där behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses ska framgå. Det där särskilda stödet ska helst inte ges särskilt utan inom den elevgrupp som eleven tillhör och ses som ett komplement till undervisningen.

Alla de andra eleverna, de som inte riskerar något, eller som i alla fall inte riskerar att bli underkända skall inte ha några extra anpassningar eller särskilt stöd. De skall i stället ges ledning och stimulans eller möjligtvis stöd och stimulans för så står det i första kapitlet i skollagen. Men eftersom alla elever, alltså precis alla utan undantag, ska ha ledning och stimulans så gäller det ju även för de elever som ska ges "stöd i form av extra anpassningar" och även de där särskilda eleverna som får särskilt stöd.
Detta är väl helt glasklart, eller?

Du är inte ensam om att tycka det är en aning otydligt kan jag lova.
Det där nya, som kom 2014, som skulle vara lite extra, det måste man ju veta vad det är, annars vet man ju inte hur man ska göra eller hur? Så därför har Skolverket varit hyggliga att göra en konkret lista på vad det där extra kan vara, sen kan skolan göra en egen konkret lista och fylla på Skolverkets konkreta lista och då blir det en väldigt lång konkret lista. Från denna lista kan man sedan välja vilka extra anpassningar som kan vara lämpliga.

Men, är det verkligen så bra med listor? För det är ju elevens behov som är avgörande, det eleven behöver, det skolan identifierar som elevens behov för att nå de där kunskapskraven. Det kanske finns något på den där listan som harmonierar med dessa behov. Eller inte... Samtalet med eleven är därför en viktig nyckel. Eleven är förmodligen den som bäst kan förklara sitt behov.

Och elevens tankar finns ju inte på någon lista.

Namnteckning Lennart Hansson

Lennart Hansson

Publicerat onsdag 7 mars 2018

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Lennart Hansson, rådgivare i Malmö.