Betyder färre åtgärdsprogram fler anpassningar?

Nya siffror från Skolverket visar att antalet åtgärdsprogram har minskat till ungefär hälften läsåret 2014-2015 jämfört med läsåret innan. Det är en rimlig utveckling efter reformen som inträdde sommaren 2014 som innebär att skolor kan sätta in stöd direkt om en elev har behov av det, utan att det måste föregås av ett åtgärdsprogram. Nu är det viktigt att följa upp om anpassningarna av undervisningen till elevernas behov har ökat.

Sommaren 2014 fick vi också en ny skrivning i Skollagen: ... Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (3kap3§)

De verktyg som skolan har att tillgå är anpassningar av verksamheten till elevens behov, stöd och extra stöd. Efter sommarens reform krävs ingen kartläggning eller utredning för anpassningarna inom undervisningens ram. Det är inte heller helt tydligt fastlagt hur anpassningarna ska dokumenteras i de årskurser där betyg ges, till skillnad från särskilt stöd och åtgärdsprogram där dokumentation är obligatoriskt.

Det är ofta lättare för skolan att se att en elev är i behov av stöd än att veta hur man ska anpassa undervisningen för att möta det behovet. Här spelar Elevhälsan en viktig roll. Det är också viktigt att väga in elevens och föräldrarna synpunkter.

En viktig fråga är om resurserna inom undervisningens ram räcker till för anpassningarna. I en gemensam rapport från 2014 med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen som avsändare står det: "Skolinspektionens skolenkät visar att en av fem lärare upplever att de inte har förutsättningar att hjälpa de elever som är i behov av det. Detta vittnar om en mer allmän brist när det gäller anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd."

Frågor vi nu behöver svar på är:

  • Hur många elever som var i behov av särskilt stöd fick inget sådant stöd?
  • Räcker numera skolans resurser och arbetssätt till för att täcka in det behov man tidigare angett att man inte kunnat tillfredsställa?

Barn och elever med funktionsnedsättning är inte alltid i behov av särskilt stöd, men behöver – ofta mer än andra barn – uppmärksamhet, stöd och tillrättaläggande av undervisningen. Det kräver kunskaper för att anpassa undervisningen för elever med funktionsnedsättningar. När man med tidigare regelverk skulle kartlägga och utreda behovet var det inte lätt för skolan. Inspektionens granskningar visar att det ofta saknades ordentliga kartläggningar, tydlig planering och noggranna uppföljningar av insatta åtgärder för att stödja elever med funktionsnedsättning.

  • Hur är det nu med de insatta åtgärderna i form av anpassningar inom undervisningens ram? Är de lätta att planera, genomföra och följa upp?
  • Hur vet man att de har motverkat funktionsnedsättningens konsekvenser?

Skolverket pekar också på att åtgärdsprogrammen minskar när elever går från mellan- till högstadiet för att sedan öka igen under högstadiet. Förklaringen kan vara att dokumentationen inte alltid följer med eleven till den nya skolan som måste upptäcka elevens behov av särskilt stöd igen.

  • Om ett så tydligt dokumentationssystem som åtgärdsprogram är svårt att föra över vid skol- och stadiebyten, hur är det då med informationen om vilka anpassningar inom undervisningens ram eleven behöver för att nå kunskapskraven?

Om reformen med mera anpassningar inom undervisningens ram och färre åtgärdsprogram är lyckad kommer att märkas i kommande statistik:

  • Hur många elever har fått anpassningar?
  • Hur är det med måluppfyllelsen för elever med funktionsnedsättning?
  • Hur många elever med funktionsnedsättning får högre betyg än E?

Länkar till Skolverkets allmänna råd, stödmaterial och forskningssammanställning om extra anpassningar, stödinsatser och att planera för barn och elever med funktionsnedsättning.

Skolverket 2014a, Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket 2014b, Stödinsatser i utbildningen.

Skolverket 2015, Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning.

Wern Palmius, rådgivare

Publicerat onsdag 14 oktober 2015 Granskat fredag 27 november 2015

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg