Barnkonventionen årets alla dagar

I dagarna firas barnkonventionens årsdag. En dag som påminner oss om hur viktigt det är att vi vuxna verkar för världens barn årets alla dagar. Kanske ger den statliga utredningen Barnkonventionen blir svensk lag stöd i att vi kan göra detta och även se barn som rättighetsbärare.

Under hösten har 147 remissinstanser lämnat in sina svar beträffande barnrättighetsutredningen, att ge barnkonventionen (stärkt) ställning som svensk lag. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en av de myndigheter som gett sitt utlåtande i frågan i egenskap av sitt statliga uppdrag.

På SPSM är vi utifrån vårt uppdrag och våra målgrupper barnrättsförespråkare. Delaktighet för barn och elever är ett prioriterat område i vår verksamhet och faktum är att just delaktighet är en av barnkonventionens grundprinciper (Artikel 12, BK, Barnets rätt att få uttrycka sin mening). Tänk så viktigt detta är i våra skolor, i råd- och stöduppdrag och när vi producerar läromedel eller fördelar statsbidrag för att främja elevers delaktighet i skolan.

Sverige skrev under FN:s konvention om barnets rättigheter redan 1990 och trots åren som gått visar barnrättighetsutredningen på en rad brister i barns rättigheter. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sin mening.

"Barnkonventionen blir svensk lag" är en gedigen statlig utredning av regeringens särskilda utredare, Lagman Anita Wickström. Som de flesta andra statliga utredningar har även denna hamnat i fokus i media, som i sin tur tyvärr förenklar frågan enligt mig. Den som läser tidningen kan lätt få bilden av att utredningens förslag är ogenomtänkta. Den som däremot läser utredningen får en ökad förståelse och insikt om grunderna till förslaget till att barnkonventionen ska bli svensk lag.

De områden som klarlagts i utredningen är där barn befinner sig i en utsatt situation och där myndighetsbeslut kan få stora konsekvenser. Dessa är:

Barn i migrationsprocessen,stöd och service till barn med funktionsnedsättning,barn som bevittnat våld inom familjen ochbarn som utsatts för våld inom familjen.

För – och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk lag är tydligt framlyfta i betänkandet. Flertalet förslag som ska genomföras parallellt med införandet av lagen är också presenterade, som till kunskapslyft och praktisk tillämpning av barnkonventionen. Utredaren fastslår att barnkonventionen som svensk lag skulle innebära att konventionens rättigheter får en stärkt ställning både formellt och reellt.

Vårt myndighetsuppdrag är att stödja skolhuvudmän i deras arbete att skapa en likvärdig utbildning för alla barn, oavsett funktionsförmåga. Därför är ingen gladare än jag att vi nu tydliggör och förstärker barnrättsperspektivet i sin verksamhetsplan med målet är att stärka kompetensen kring barnkonventionen samt att lyfta barnrättsperspektivet i alla våra verksamheter. Som jag ser det har vi som arbetar med eller för barn både etisk och moraliskt skyldighet att skapa förutsättningar utifrån barnets mänskliga rättigheter. Jag hoppas att vi i januari 2018, som barnrättighetsutredningen föreslår, också har en lagstadgad skyldighet till detta, då jag tror att detta krävs för att alla tjänstemän skall ges förutsättningar att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv.

Så tack Anita Wickström, med medarbetare, för ett gediget arbete!

/Magdalena Babic, kursansvarig för myndighetens interna utbildning i barnrättsfrågor.

Publicerat fredag 18 november 2016
Tillbaka till toppen