Är det fusk med anpassningar och stöd i bedömningen?

Varje vecka möter jag lärare för att diskutera med vilket stöd eleven hade kunnat delta i undervisningen. Vi är ofta överens om hur undervisningen ska kunna möta elevens behov och hur viktigt det är att eleven får tillgång till undervisningsstoffet. AKK, alternativ kompletterande kommunikation ses av många som en naturlig del i undervisningen, och då avser jag visuellt stöd, tecken som stöd och digitala lärverktyg.

Men, när det kommer till provsituationer dyker ofta frågan upp om det inte är fusk med bildstöd, teckenstöd och digitala lärverktyg. För när det är prov så ska ju eleven visa vad hen kan. Vilket utan stöd, i många fall, inte blir så mycket och i värsta fall kanske eleven inte ens kan delta. Istället väljer man att säga att eleven inte nått kunskapskraven. Jag undrar varför lärare resonerar så här? Kanske är det anvisningarna för de nationella proven som satt ribban för all annan bedömning?

Att pröva och dokumentera en elevs kunskaper är en del av lärares uppdrag. Det är vidare en lärares uppdrag att använda all tillgänglig information om elevens kunskaper vid bedömningen och betygssättningen. I skollagen kan vi läsa följande: En elev som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser
Skollagen ger med andra ord lärare stöd för att de anpassningar de gjort i undervisningen också kan användas i provsituationen.

I stödmaterialet Stödinsatser i utbildningen skriver Skolverket: Det är viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar.

Att använda AKK som en naturlig del i både undervisning och i bedömning kan därmed inte ses som ett sätt att undgå skollagen utan ger snarare fler elever möjlighet att bli delaktiga i utbildningen och nå kunskapskraven. Dessutom menar jag att använda de former av AKK som eleven haft som verktyg i undervisningen och lärandet även vid bedömningen kommer att ge eleven en mera likvärdig bedömningssituation.

Arbetsformer med begreppskort med grafisk AKK som t.ex. Widget eller bliss kommer ge elever ett stöd som ger dem likvärdiga möjligheter att visa sina kunskaper. För elever med minnesproblematik som har kunskaperna men inte får tag i dem blir AKK verktyget som "öppnar lådan" till kunskaperna. När elever får frågan ställd med teckenstöd eller bildstöd får eleverna ökad möjlighet att förstå frågeställningen. Med hjälp av AKK får eleven också ökad möjlighet att svara på frågor och uttrycka sina tankar. I många av kunskapskraven ska eleven redogöra och resonera vilket går utmärkt göra med AKK.

Skolverket skriver vidare i Stödinsatser i utbildningen: Att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, det vill säga vid: planering – genomförande – kunskapsbedömning och betygssättning – uppföljning – dokumentation.

Detta innebär att elever har rätt till anpassningar och stöd även i bedömningssituationer. Det innebär också att lärare är skyldiga att anpassa bedömningssituationerna. Det är alltid läraren som är ansvarig för eleven lärmiljö. Utsätt aldrig en elev för en uppgift som man på förhand vet att eleven inte kommer att klara av. Undervisning och bedömning ska ge eleven hopp och självförtroende. Man ska därför inte heller kräva att elever ska genomföra uppgifter och prov på ett sätt som missgynnar eleven och ger sämre förutsättningar än eleven egentligen har.

AKK i undervisning och bedömning är och kommer att vara verktyg som ger bättre kunskapsinhämtning och mera likvärdiga och rättvisande resultat vid bedömning. AKK gör det därför möjligt för fler elever att nå kunskapskraven. Kontakta gärna oss på SPSM och diskutera hur man kan möjliggöra detta.

 

Wern Palmius namnteckning

Wern Palmius, rådgivare

Publicerat torsdag 16 november 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Porträtt på Wern Palmius

Wern Palmius, rådgivare i Stockholm