Förslag om åtgärdsprogram äventyrar rättssäkerheten

Att utforma skolan så att den fungerar för elever med särskilda behov är ett sökande efter fungerande arbetssätt. I det arbetet är dokumentation viktig för att kunna se vilka vägar som prövats, förkastats eller utvecklats. Därför avstyrker Specialpedagogiska skolmyndigheten i stora delar regeringens utredning om att avskaffa kravet på skriftliga åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Förslaget är en del av regeringens ambition att minska administration för lärare, en ambition vi stödjer. Den tid lärare tillbringar tillsammans med eleverna är viktig och behöver öka. Men det nuvarande förslaget riskerar att drabba elever i behov av särskilt stöd, många av dem med en funktionsnedsättning. I vårt remissvar pekar vi på ett par konsekvenser av förslaget som vi befarar kan minska likvärdigheten i skolan och leda till att elever inte får det stöd de har behov av.

Den nya skollagen innebar ett tydligare ansvar för rektorn att utreda elevers behov av särskilt stöd och att skyndsamt upprätta ett åtgärdsprogram. En viktig utgångspunkt är rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. I det arbetet är dokumentationen ett nödvändigt verktyg. "Vad har vi gjort, vad har fungerat och vad måste vi förändra?" Det är en form av garanti och bidrar till rättssäkerheten för eleven att skolan arbetar för att hitta rätt stöd. Det nya förslaget om minskad dokumentation kan innebära att föräldrar och elever får svårare att överblicka vad man gjort och utvärdera det. Det finns en risk att det leder till minskad insyn för elever och föräldrar och - i värsta fall - ett sämre stöd för eleven.

Förslaget att åtgärdsprogram endast ska upprättas om vårdnadshavaren begär det kan skapa skillnader i skolan mellan olika grupper av föräldrar och elever. Vår farhåga är att det på sikt äventyrar likvärdigheten och rättsäkerheten. Vi ser också en ökad risk när det gäller elever med funktionsnedsättning. Vi vet att många föräldrar till de eleverna redan kämpar för att deras barn ska få det stöd de har rätt till. Många kanske inte orkar bevaka ytterligare en fråga. Skolans så kallade kompensatoriska roll riskerar att tunnas ut. Därför är förslaget bekymmersamt också ur ett barnrättsperspektiv. En konsekvensanalys hade varit önskvärd.

Frågan om minskad administration i skolan är angelägen, men vi anser att man måste titta på andra områden än insatser för elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Idag upprättas åtgärdsprogram för elever vars behov egentligen borde mötas i det generella pedagogiska arbetet, här delar vi utredningens förslag. Därför bör åtgärdsprogrammen vässas i sin struktur och sitt innehåll så att de blir mer pricksäkra och enbart upprättas för de elever de är avsedda för. Vi har inte heller hunnit se effekterna av det allmänna råd som Skolverket gav ut i våras, som i flera delar är ett stöd i hur administrationen kring åtgärdsprogram ska se ut.

Lärarnas arbetsbörda behöver minska så att mer tid frigörs för eleverna. Men åtgärdsprogrammen är ett viktigt verktyg i arbetet för att ge elever i behov av särskilt stöd en fungerande skolgång. Om vi försvagar det verktyget kan det få stora konsekvenser för elever som riskerar att lämna skolan utan de kunskaper som fortsatt utbildning och en anställning kräver.

Greger Bååth
Generaldirektör

Texten är också publicerad som debattartikel på Lärarnas tidnings webb 8 oktober 2013.

Publicerat måndag 21 oktober 2013 Granskat onsdag 18 november 2015

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Tillbaka till toppen