Projekt som konkretiserar skolors arbete med inkludering

SPSM är just nu involverad i ett projekt som konkretiserar hur man kan utveckla en inkluderande utbildning och undervisning. Projektet "Organisation of Provision to Support Inclusive Education" drivs av nätverket European Agency for Development in Special Needs Education (EA), där 28 europeiska länder ingår och Sverige representeras av SPSM.

I projektet har vi dels tagit fram en litteraturöversikt kring forskningen om inkludering, dels studerat fem olika exempel på verksamheter och deras huvudmän, för att se hur de arbetar. Den fråga vi ställt oss är hur man konkret arbetar för att skapa en inkluderande skola som ger alla elever förutsättningar att tillsammans med andra skaffa den kunskap och kompetens de behöver. Genom att beskriva konkreta exempel på förändringsprocesser kan vi avmystifiera ett ord som inkludering och ge det en tydligare innebörd - en förutsättning för att något ska ske i praktiken.

Som jag ser det handlar strävan mot ökad förmåga att inkludera i huvudsak om fyra saker:

För det första om likvärdighet, att skolan ökar sin förmåga att möta alla elever, genom att bli bättre på att se och höra det man idag inte ser och hör. Det leder till att skolan blir bättre på att förstå alla elever.

För det andra om tillgänglighet, att skolan ökar sin förmåga att anpassa undervisning, lokaler och gemenskapen till de behov eleverna har.

För det tredje att skolan ökar sin förmåga att involvera och aktivera för delaktighet som ytterst handlar om en känsla av att "tillhöra", men också om elevens förmåga att låta sig ledas, leda sig själv och leda/samspela med andra.

För det fjärde behöver skolan utvecklingsstöd för att klara av att öka förmågan att se, förstå, anpassa undervisningen och involvera. Det stödet kan inte vara utformat så att det endast handlar om att stötta en elev i taget. Än viktigare är att bygga upp ett stöd som förstärker skolornas ledning och pedagoger mot en ökad förmåga att arbeta inkluderande.

Projektet är ett samarbete mellan länder som alla har en gemensam utmaning för framtiden: Hur utformar vi skolan så att alla elever känner sig som en del i den och samhället och lyckas utifrån sina förutsättningar? Fallstudierna är konkreta exempel som beskriver olika faser i utvecklingen mot en inkluderande skola. De är olika vilket innebär att det finns relevanta lärdomar oavsett situation i respektive land. I några fall sker försök att utveckla en specialskola till att bli ett resurscenter som stödjer alla skolor. I andra fall handlar det om att "mainstreamskolor" utvecklas mot mer inkluderande lärmiljöer.

Frågorna som ställs är: Vilken situation befann man sig i, vad gjorde man för att förändra denna och hur lyckades man? Fallstudierna visar att stödet måste fokuseras kring rektor och pedagoger i deras arbete med att utveckla skolan och undervisningen som en gemenskap och plats för lärande. Stödprofessioner som till exempel specialpedagoger och psykologer måste ha mandat från ledningen att ge ett "uppbyggande" stöd. Stödet måste vara systematiskt och ha flera fokus: skolans ledning (gemensamma strukturer och processer), samspel och undervisning i vardagen samt enskilda elever. I vardagen behövs ett kollegialt samarbete, vilket innebär att lärare arbetar och lär tillsammans.

När det gäller svensk skola ser jag några stora utmaningar. Det första är att skolan möter en ökad mångfald, med flera kulturer och språk, liksom elever med olika funktionsförmåga. Det andra är att skolans styrdokument idag mycket tydligare lägger ansvaret på skolan och rektor att möta de elever man har framför sig och att ge dem en likvärdig och tillgänglig utbildning. Det tredje är att våra traditioner inom skolan inte är utformade för att möta de utmaningar som dagens skola har. Lärare jobbar fortfarande i stor utsträckning ensamma. Högre upp i årskurserna är ämnena många, liksom klassrummen och arbetsledarna, något som kan vara svårt för alla elever och i synnerhet de som behöver särskilt stöd.

För att klara skolans utmaning måste vi ändra våra traditioner, det vill säga skolornas tänkande, organisering och arbetssätt. Här tror jag att en utveckling mot ett inkluderande arbetssätt är en stor möjlighet för svenska skolor.

Per Skoglund
Regional FoU-samordnare

Läs om projektet "Organisation of Provision to Support Inclusive Education" på European Agency's webbplats 

European Agency's webbplats 

Publicerat fredag 15 november 2013 Granskat torsdag 7 januari 2016

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg