Planera och organisera för insatsen

Kompetensutvecklingsinsatsen inom Specialpedagogik för lärande är tänkt att genomföras kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och med stöd av handledare. Här får du tips och inspiration för att planera och organisera insatsen på er skola.

Det är rektor som tillsammans med huvudmannen skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen. Materialet till insatsen presenteras i form av moduler som finns på Lärportalen.

I utvärderingar har tidigare deltagare uttryckt önskemål om en större flexibilitet i genomförandet av insatsen. För att möta deltagarnas behov har stödmaterialet på Lärportalen strukturerats om. De flesta moduler innehåller fyra delar. Verksamheter som deltar inom ramen för statsbidrag tar under läsåret 2020/21 del av tre till fyra moduler, det vill säga 12 till 16 delar. För att uppfylla kraven att erhålla statsbidrag ska minst 12 delar genomföras.

Alla verksamheter startar med att ta del av en obligatorisk modul som ger deltagarna grundläggande kunskap och förståelse för det specialpedagogiska kunskapsområdet. Det framgår på Lärportalen vilka två moduler som är obligatoriska och som ni kan välja mellan.

Sedan väljer verksamheterna två eller tre moduler att arbeta med utifrån behov som uppmärksammats i skolans systematiska kvalitetsarbete. Den modul som heter Tillgängligt lärande med digitala verktyg innehåller åtta delar. Den ska läsas i sin helhet.

En modell som beskriver att skolan kan läsa en och en halv modul under höstterminen och detsamma under vårterminen. Totalt tre moduler under ett läsår

Alternativ 1

En modell som beskriver att skolan kan läsa två moduler under höstterminen och två moduler under vårterminen. Totalt fyra terminer under ett läsår

Alternativ 2

Informera och skapa långsiktigt engagemang

Före – under – efter

För att insatsen ska lyckas behöver deltagarna få tydlig information om kompetensutvecklingsinsatsens syfte och vad den innebär. Ramarna för arbetet behöver uttryckas och förväntningar på dem som deltar behöver tydliggöras. Huvudman och rektor behöver kommunicera och synliggöra vilka prioriteringar som görs men också visa engagemang och kontinuerligt följa upp och stödja inför, under och efter insatsen för att skapa en långsiktig verkan. Huvudman och rektor har olika roller men ett delat ansvar för hållbarheten i insatsen.

Frågor att diskutera

  1. På vilket sätt informerar vi om insatsen och vad den innebär? Vilka ska informeras och när?
  2. Hur skapar vi engagemang inför och under arbetet med insatsen?
  3. Hur möjliggör vi ett långsiktigt arbete med kollegialt lärande på skolan?
  4. Hur kan insatsen följas upp och bevaras långsiktigt – på lärarnivå och på skolnivå?

Skapa delaktighet och gör prioriteringar

Ditt engagemang och din delaktighet som rektor har stor betydelse för insatsens avtryck. Det är bra om du som rektor deltar aktivt i vissa delar av insatsen. Du behöver föra samtal och diskussioner med deltagande handledare och lärare för att följa utvecklingen. Du behöver organisera verksamheten så att deltagarna har möjlighet att prioritera arbetet med insatsen. Huvudmannen behöver i sin tur ge dig som rektor förutsättningar för att genomföra kompetensutvecklingsinsatsen.

Det finns många handledare som tidigare utbildats inom Skolverkets insatser. Deras erfarenheter av organisation, planering och genomförande kan tas tillvara i ett inledande planeringsarbete.

Frågor att diskutera

  1. Hur ska vi planera och organisera insatsen inom specialpedagogik?
  2. Vilken kunskap och erfarenhet behövs i planeringsarbetet? Vilka bör delta i arbetet?
  3. Hur kan vi prioritera för att kunna fokusera på insatsen?
  4. Hur tar jag som rektor hand om resultatet av diskussioner i arbetet med fortsatt planering och organisering i verksamheten?

Skapa grupper

Arbetet med det kollegiala lärandet behöver organiseras i grupper. Huvudman och rektor ansvarar för att dela in deltagarna i grupper som varken blir för stora eller för små. Det går att tänka på flera sätt när grupperna skapas. Förutom ämnes- och arbetslag kan grupperna bestå av lärare från olika stadier. Grupperna kan även bestå av lärare från olika skolor. På så sätt möjliggörs kollegialt lärande även om antalet deltagare i den egna verksamheten inte är tillräckligt många.

Frågor att diskutera

  1. Vilka för- och nackdelar finns det med olika grupper av lärare?
  2. Vilka befintliga grupper finns? Behöver vi skapa nya?
  3. Finns det anledning att samarbeta med närliggande skolor inom samma huvudman? Hur kan detta i så fall ske?
  4. Hur planerar vi för de lärare som eventuellt inte deltar i insatsen?

Handledarens roll

Den person som är utsedd handledare leder det kollegial lärandet vid moment B och D i modulens olika delar. Handledaren bidrar både till det kollegiala lärandet i gruppen och till det individuella lärandet hos deltagarna genom att leda och fördjupa diskussionerna kring modulens innehåll, från teori till praktik. Deltagarna får möjlighet att gemensamt pröva och utvärdera sin undervisning och fördjupa sin kunskap genom aktuell forskning. Handledaren bör även planera och samarbeta med rektor.

Frågor att diskutera

  1. Vad finns det för för- och nackdelar med att handledaren handleder på den egna skolan? På andra skolor?
  2. Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor byggas upp?
  3. Hur kan samarbetet mellan handledare och rektor organiseras?

Handledarutbildning

För genomförande av handledarutbildningen samverkar Skolverket med olika lärosäten. Lärosätena anordnar handledarutbildningen som omfattar åtta dagar och de genomförs kontinuerligt under läsåret. Handledarutbildningen kan genomföras både med fysiska och digitala träffar. De personer som av huvudman blivit utsedda att gå handledarutbildningen kommer att få en inbjudan till träffar av aktuellt lärosäte. Skolan ansvarar för eventuella kostnader för resa och logi i samband med deltagande på handledarutbildningen. Handledarutbildningen är ett erbjudande till handledare som deltar inom ramen för statsbidrag. Det är inte obligatoriskt att delta.

Organisera deltagarnas och handledarnas tid

För att arbetet med insatsen ska fungera behöver deltagarna tillräckligt med tid avsatt för att kunna genomföra alla moment i modulen. Kompetensutvecklingen ska ske på arbetstid och det är rektor som organiserar så att det blir möjligt att genomföra inom arbetstiden. Huvudman och rektor ansvarar för att schemalägga träffarna i moment B och D för deltagarna och handledaren samt avsätta tid för deltagarna att enskilt förbereda sig i moment A. Det är möjligt att använda tekniska lösningar – exempelvis videokonferenser – för moment B och D. Det är viktigt att handledaren ges den tid som är beviljad utifrån statsbidraget för att förbereda och genomföra arbetet med modulerna och det kollegiala lärandet.

Modellen för kollegialt lärande följer en cyklisk form. Varje del i modulerna följer formen med de fyra momenten:

  • Moment A individuell förberedelse, 60 minuter
  • Moment B kollegialt arbete, 90-120 minuter
  • Moment C undervisningsaktivitet, lektionstid
  • Moment D kollegialt arbete, 45-60 minuter

Rektor behöver planera in gemensam tid för kollegialt lärande med stöd av handledare under moment B och D.

Frågor att diskutera

  1. Hur skapar vi förutsättningar för deltagarna att träffas regelbundet?
  2. Hur informerar vi deltagarna om förutsättningarna för arbetet?
  3. Hur skapar vi förutsättningar för handledare att genomföra sitt uppdrag?
  4. Hur ofta och när ska möten mellan rektor och handledare ske?

Exempel på läsårsplanering

På Skolverket webbplats finns två exempel på hur rektor kan planera tid för insatsen.

Publicerat torsdag 18 juni 2020