
Tryggare relationer gör stor skillnad för elever med autism
Vad krävs för att en elev med autism ska trivas i skolan? Solanderskolan i Piteå har satsat på relationer och tydlighet – och sett stora förändringar. Genom ökad förståelse och små anpassningar har elever börjat hitta trygghet, motivation och vänner.
– Vi har en elev med autism som tidigare gjorde allt möjligt för att få uppmärksamhet, säger Anneli Carlsson, specialpedagog. Nu har hon hittat kamrater, har betyg i nästan alla ämnen och tycker att det är viktigt att klara prov och att få betyg.
På Solanderskolan går flera elever med autism. Sedan några år tillbaka utvecklar skolan verksamheten för dessa elever. De vill förbättra elevernas närvaro, måluppfyllelse och sociala samspel med klasskamraterna. En del i detta arbete var ett projekt där personalen fick fortbildning för att öka förståelsen för hur elever med autism upplever och hanterar sin skoldag.
Ökad kunskap om relationer
Ett resultat som de lyfter fram är personalens ökade kunskap om elevernas behov av goda relationer med vuxna i skolan.
– Vi började med att fokusera på ledarskapet, att bry oss om hela människan, säger Mathias Lindmark, rektor. Att fråga hur eleven haft det i helgen kan betyda mycket, framför allt för en elev med autism.
– Man behöver vara delaktig i deras liv, fråga hur det gick på fotbollsturneringen eller vaccineringen. Då känner de sig sedda och börjar prata mer, säger Joakim Berg, lärare.
Skolan har också satsat på relationen med vårdnadshavarna. För vissa elever kan de ha kontakt ett par gånger i veckan, för andra kan det räcka med varannan vecka.
– Alla elever når inte alla mål. För vissa elever är målet att de ska komma till skolan och må bra. Det kräver ett gott samarbete med vårdnadshavarna, säger Peter Bergman, lärare.
Tydligt men inte för mycket
Hur eleverna med autism ser på skolan och hur de vill ha det har varit en utgångspunkt för projektet. Att veta vad som ska hända var något som eleverna efterfrågade.
– Det var ganska lätt att bli tydligare med vad eleven ska göra, när, var och hur, säger Peter. Nu är vi tydligare inte bara med lektionens och dagens mål utan också med terminens mål.
Men det gäller att hitta en balans. Det får inte bli för många intryck. Vid ett tillfälle såg de en föreläsning som beskrev hur en elev som är känslig för intryck kan uppleva en skoldag, med allt ljud och brus som kan förekomma.
– Det ska vara tydligt, men inte för mycket, säger Anneli. Vi har nu samma visuella timer och samma bildstöd överallt. Vi har också en slags mall för planering av lektioner.
– Vi ser även över schemabrytande aktiviteter, säger Mathias. Vi brukar ha turneringar på våren. För en elev med autism kan sådana aktiviteter skapa oro flera veckor i förväg. Därför funderar vi på hur vi sätter ihop lagen och om några elever kan få andra uppgifter.
Lärande på alla nivåer
Mathias tycker att fortbildningen har lett till ett lärande på alla nivåer, även han har lärt sig mycket. Och han känner att han nu har en bättre grund att stå på vid beslut om särskilt stöd.
– Vi ser att den sociala inkluderingen är viktigt och nu väger det tyngre än tidigare när jag fattar rektorsbeslut, säger han.
Artikeln även publicerad i Lika värde nummer 2, 2025.