Samsyn och struktur är nödvändigt för elevhälsoarbetet

Under läsåret 2023/2024 fick 200 personer i Skövde kompetensutveckling om elevhälsa samtidigt. De representerade personalen i kommunens samtliga förskolor, grundskolor, anpassade grundskolor, gymnasium och anpassat gymnasium som utbildar 10 000 barn och elever. 

– Det handlar om alla barn och ungdomar i kommunen mellan 1–20 år konstaterar Gustav Grunselius som är barn- och elevhälsochef i Skövde kommun.

Dialoger med SPSM och Skolverket blev startskottet

I kvalitetsdialoger med skolmyndigheterna fick Skövde syn på att de behövde utveckla sitt arbete med elevhälsan. Gustav Grunselius berättar att de insåg att de inte nyttjade alla professioners kompetens tillräckligt bra.

– Alla drog åt olika håll och det skapade frustration. Man förstod inte hur det systematiska kvalitetsarbetet såg ut på de olika nivåerna eller vad det faktiskt skulle bidra till för barn och elever.

Att hitta ett tydligt, strukturerat och gemensamt arbetssätt för elevhälsan gör det också lättare att introducera nya medarbetare, och förenklar när personalen byter skola eller uppgifter. 

– Vi har mognat som organisation med hjälp av den här kompetensutvecklingen. Det hjälper oss också att ta oss an nya uppgifter tillsammans, menar Gustav Grunselius.

Alla kommuner har olika förutsättningar

Satsningen i Skövde krävde att alla prioriterade och frigjorde tid för arbetet. 

– Även politikerna var med på resan. Det fanns grindvakter på alla nivåer som såg till att annat inte fick ta utrymme, berättar Gustav Grunselius.

Alla kommuner har varken behov av eller förutsättningar för att göra en så stor satsning. För att få hjälp att avgöra hur arbetet kan läggas upp kan man få rådgivning till hjälp från SPSM:s rådgivare. Det tog även Skövde emot.

– Jag kan inte nog understryka deras roll. De lyfte till exempel hur viktigt det var med rektorernas delaktighet. Att förstå sina rektorers olika situation och utgångspunkter betyder mycket för hur arbetet kan lyckas, menar Gustav Grunselius.

"Elevhälsa pågår hela tiden"

Stina Bond-Waldefeldt är biträdande rektor och ansvarar för elevhälsan i Billingskolan som är en f-6 skola i Skövde. Hon berättar hur hon försökte synliggöra att elevhälsa pågår hela tiden.

– Ibland lyfter man elevhälsa som om det vore en stödfunktion, något avknoppat från resten av verksamheten. Men det är en del av hela skolans arbete, säger hon och tillägger att personal från elevhälsan, som tillexempel skolsköterskan, fick ett tydligare skolperspektiv. 

– Alla är olika och har olika kompetenser. Det är berikande och värdefullt. Men vi ska ändå göra arbetet tillsammans och det kräver en gemensam förståelse, menar Stina Bond-Waldefeldt.

Nu har Skövde kommun gått in i en ny fas i sitt arbete med att utveckla elevhälsoarbetet. Kunskapen och arbetssätten ska förvärvas av lärare, speciallärare, assistenter - alla som jobbar i skolan. I det arbetet är Stina och hennes rektorskollegor avgörande. Stinas råd är att verkligen ta sig den tid som krävs.

– Man måste äga kunskapen själv för att kunna ta ut den till resten av skolan, menar hon.

Planera för kompetensutveckling läsåret 2025/2026

Sedan 2015 har SPSM erbjudit materialet ”Att höja skolans elevhälsokompetens” som stöd till att omsätta skollagens skrivningar om elevhälsa i praktiken. Materialet består av åtta moment som bygger på varandra. Det ger en struktur till att utveckla elevhälsoarbetet under ett läsår eller längre. 

Kompetensutvecklingen syftar till att utveckla en tvärprofessionell samverkan och ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska kvalitetsarbetet. Innehållet riktar sig i första hand till rektor tillsammans med elevhälsan som team. Det kan även användas i samverkan med lärare och andra professioner för att skapa samsyn om verksamhetens gemensamma elevhälsoarbete. Materialet kan användas i samtliga skolformer – även förskola och kommunal vuxenutbildning, trots att elevhälsa inte är lagstadgat där. 

• Utveckla elevhälsoarbete - Specialpedagogiska skolmyndigheten.