Teckenspråk
Elevhälsa i varje ton
På Lilla Akademien i Stockholm spelar alla elever ett instrument. Men det är inte bara musiken som genomsyrar skolans vardag, även elevhälsoarbetet är en grundläggande del i allt som skolan gör.
När rektor Emelia Gardemar och biträdande rektor Jenny Johansson började arbeta på skolan såg det helt annorlunda ut. Trots en stark kultur och en uttalad helhetssyn på elevernas utveckling, saknades ett övergripande elevhälsoarbete. I stället låg fokus på enskilda elevers svårigheter, och klasskonferenserna fastnade ofta i problem utan att nå någon lösning.
– Man gick därifrån ganska tyngd, berättar Jenny.
Arbete med språk och perspektiv
En vändning kom när de deltog i SPSM:s utbildning Att höja skolans elevhälsokompetens. Där kom de i kontakt med två idéer som i grunden skulle förändra skolans elevhälsoarbete: betydelsen av stödjande strukturer och vikten av ett salutogent perspektiv, det vill säga att fokusera på och belysa elevernas styrkor.
Det krävdes ett medvetet arbete med språket och en del övning för att åstadkomma en förändring.
– Vi behöver ha ett språk som hela tiden visar på möjligheterna, säger Emelia. Vi fick alla jobba på att ändra vårt språkbruk.
Strukturer, rutiner och mötesformer
Med den nya inriktningen har skolan arbetat mycket med att utveckla strukturer, rutiner och mötesformer. Samtidigt betonar rektorerna att strukturer inte är själva målet. Emelia använder gärna en musikalisk liknelse:
– Noter är en stödjande struktur för musiker. De visar hur stycket är tänkt att spelas, men noterna i sig är inte musik. Musiken uppstår först i det mänskliga mötet. På samma sätt är stödjande strukturer bara ledstänger. De måste tas fram och finnas där men det är att ta hand om eleverna som är själva jobbet.
Förändring av möteskultur
En konkret förändring har varit skolans möteskultur. Ett exempel är att klasskonferenserna idag använder en modell som kallas NÖHRA, som står för nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktiviteter. Arbetet börjar alltid med att se till klassens helhet och möjligheter, innan man fördjupar sig i enskilda elever.
– Det gör att man inte direkt hamnar i problem kring en individ, säger Jenny.
Oliver, Benny och August spelar tillsammans. Gemensamt musicerande bidrar till trygghet, trivsel och relationsskapande mellan elever. Foto: Hans Alm.
De estetiska ämnenas betydelse
Både Emelia och Jenny understryker betydelsen av de estetiska ämnena i skolan. Alla elever har enskild instrumentundervisning och många spelar även i ensemble och orkester. Där utvecklar de förmågan att lyssna på varandra, anpassa sig, samarbeta och ta sig förbi hinder. Jenny beskriver hur hon ibland ser elever i ett helt nytt ljus när de spelar tillsammans:
– Jag kan se elever som kämpar mycket i klassrummet, men så står de där i orkestern och spelar fantastiskt tillsammans. Man ser deras styrkor.
Långsiktigt arbete
En viktig förutsättning för utvecklingsarbetet har varit att skolledningen har arbetat länge tillsammans. Jenny och Emelia började på skolan för cirka 13 år sedan, vilket har gjort det möjligt att arbeta långsiktigt.
– Vi är båda sådana personer som gärna stannar och utvecklar något där vi är. Ibland kan man känna att det vore lättare att byta jobb, men vi har velat vända på fler stenar här i stället, säger Jenny.
