Kartläggning gav bättre stöd till eleverna

På Rodengymnasiet i Norrtälje har tre personer deltagit i ett fortbildningsprojekt för att handleda sina lärarkollegor i kartläggning och analys. Syftet var att öka kunskapen om elevers olika behov av stöd och om pedagogiska arbetssätt som kan underlätta – för alla elever. Ulrika Palmkron, lagledare för barn- och fritidsprogrammet med spetskompetens i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, var en av dem.

–  Som handledare ställer jag många frågor. När lärarna pratar om en elev som har svårt att diskutera i klassrummet kan mina frågor handla om när eleven faktiskt pratar och om vad. Hur kan vi använda det?

Både kunskap och kartläggning behövdes

Efter att skolsköterskan uppmärksammat att det fanns en klass där 80 procent av eleverna hade NPF-diagnoser, tog Ulrika kontakt med Ann Lindgren på kommunens barn- och elevhälsoenhet. Det ledde till att hon och två specialpedagoger på skolan utbildades till handledare. Under hösten 2023 fick de fördjupad kunskap om hur funktionsnedsättningar kan ta sig uttryck och kartläggas. Under våren 2024 handledde de sedan sina kollegor i att genomföra gemensamma kartläggningar, tillsammans med utvalda elever. 

Det visade sig att enbart generell kunskap om en diagnos inte räcker. Lärarna fick ofta tänka om när de såg elevens egen kartläggning. 

– Vissa hade bilden av att en elev med språkstörning behöver ha det knäpptyst i klassrummet och få alla texter upplästa, men det stämde inte alltid, säger Ulrika.

Positiv förändring

För en av eleverna, Saga, ledde samtalen till en vändning. Nu har hon fått en anpassad studieplan och höjt sina betyg i flera ämnen.

– Jag ville att lärarna skulle komma fram till mig mer, jag är dålig på att räcka upp handen. Då började lärarna prata mer med mig och nu vågar jag be om hjälp, säger hon.

– Alla lärare hade en egen bild av eleven. När vi fyllde i kartläggningen tillsammans fick lärarna grepp om vem hon var och vad hon behövde, som att konkretisera de uppgifter hon skulle göra under en lektion, berättar Ulrika.

Pratar mer med eleverna

En av lärarna som tog del av handledningen är Serene Edebol Törnqvist. Hon ser att den gemensamma kartläggningen har haft en positiv påverkan på relationerna mellan lärare och elever.

– Vi lärare pratar mer med eleverna nu – och med varandra. ”Hur gör du för att nå den här eleven?”, berättar Serene.

Hon tycker att det fungerade bra att bli handledd av en kollega, som kändes trovärdig efter att ha gått kursen under hösten. 

– Det är viktigt att välja rätt handledare, som har ledningens och kollegornas förtroende, förklarar Ann Lindgren, som är fortbildare och handledare, och som varit projektledare.

Tydliggörande pedagogik i helklass

Efter att ha provat olika stödinsatser för enskilda elever och utvärderat resultatet kunde lärarna också använda tydliggörande pedagogik i helklass. Det kan handla om att klargöra vad eleverna ska göra och när, med vem och vad som händer efteråt.

– Om specialpedagogik bara ska ges vissa elever, blir de mindre grupperna bara större. Istället behöver det genomsyra klassrummen, säger Ann.

Projektet har påverkat hur Serene planerar sin undervisning, med mer tydlighet och struktur och olika typer av texter. Hon vill absolut fortsätta arbeta så framöver.

– Jag skulle också vilja göra en snabbvariant av kartläggningen för alla elever i början av en termin.

Text: Lena Vestlin