Teckenspråk
Utvecklingsprojekt i förskola stärker mångfalden
Det mångkulturella upptagningsområdet gjorde tal- och språksituationen komplicerad. För drygt tio år sedan skulle alla barn som gick i förskola kommunicera på svenska. Vårdnadshavare och personal arbetade enbart med svenska som modersmål.
I projekt Språkskatten valde man att vända på situationen, både bildligt och bokstavligt.
– Vi siktar in oss på alla barnen på förskolan och anammar allas kulturella bak grund. På så sätt har vi utvecklat språket hos barnen och även inbjudit till en stolthet över sitt modersmål och sin kultur, säger Anna Thelin, projektledare för Språk-skatten.
Med hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell som visar på vikten av att arbeta för en tillgänglig lärmiljö för alla, blev det en positiv språkutveckling.
– En kommunikativ tillgänglighet ger flera positiva effekter och framförallt för barn med funktionsnedsättning, säger Anna.
– Barn med annat modersmål än svenska kommer tidigt in i samtalet, berättar Linda Byström, lärare på förskolan Stjärnan. Vi arbetar med bilder och tecken som stöd. Det gör vi även i språkgrupper där vi tar med orden på det flesta modersmål. Där vi ser att det behövs, gör vi medvetet extra insatser. Men vi har inte olika grupper för barn i behov av särskilt stöd.
Runt om på förskolan sitter det bilder som barnen lätt kan hämta ner. Och bilderna har även fått följa med barnen hem så att de tillsammans med familjen kan arbeta med språket.
– Efter det gick väldigt mycket bättre att tillsammans med vårdnadshavarna fånga upp när barnen hade vissa svårigheter med tal och språk, när det visade sig att det var samma sak på det egna modersmålet, berättar Linda. Vårdnadshavarna har också varit väldigt tacksamma eftersom barnet smidigt inkluderats i sammanhanget och inte känt sig utpekad.
Tillit mellan vårdnadshavare och personal är en viktig faktor i språkutvecklingen. Tolk används vid inskolningssamtal och även i andra situationer där det är viktigt att det inte blir missförstånd. Projektet Språkskatten finansierades med bidrag från Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Det ekonomiska stödet gjorde det möjligt att två förskollärare på 50 procent kunde fokusera enbart på projektet under två år.
– Vad som upplevs som viktigast är reflektionstiden personalen haft. Ett par timmar i månaden träffas vi och luftar vad som är bra och vad som är mindre bra. Vi har också märkt att exempel går vidare och testas på andra avdelningar, säger Anna. Vi lär av varandra och varandras misstag.
Arbetsgången med språkkartläggningar, bildstöd och tecken som stöd fortsätter och nästa år siktar Sörlidens förskolor på att ta med sina erövrade kunskaper in i området kring natur, teknik och språkutveckling i förskolan.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2, 2020
Barnen blev tryggare, mer delaktiga och fick bättre kunskaps-resultat av utvecklings-arbetet
Sörlidens för-skolor finns i ett
mång-kulturellt område.
Det var knepigt med tal och språk.
För tio år sen ungefär
skulle alla barn som gick i förskola
kommunicera på svenska.
Personalen använde bara svenska med barnen
och med deras föräldrar.
I projekt Språk-skatten valde de att
göra på ett helt nytt sätt.
Det har verkligen utvecklat barnens språk.
Dessutom är barnen tryggare nu,
och mer delaktiga.
Barnen ska få känna sig stolta
Anna Thelin är projekt-ledare för
projektet Språkskatten.
Hon säger att de numera siktar in sig
på alla barnen på förskolan.
Allas kulturella bak-grund är viktig.
– På så sätt har vi utvecklat språket hos barnen.
De ska kunna känna sig stolta över
sitt modersmål och sin kultur,
säger Anna.
De använde Specialpedagogiska
skolmyndighetens tillgänglighets-modell
Tillgänglighetsmodellen hjälper personal
att skapa en lär-miljö som är tillgänglig för alla.
De använde den modellen i projektet Språkskatten.
Och det funkade även för språk-utveckling.
– Vi kan se flera positiva effekter.
Det funkade framför allt väldigt bra
med barn som har en funktions-nedsättning,
säger Anna.
Linda Byström är lärare på förskolan Stjärnan.
Hon säger att barn med annat modersmål än svenska
kommer in i samtalen tidigt nu.
– Vi arbetar med bilder och tecken som stöd.
Det gör vi även i språk-grupper
där vi tar med orden på deras olika modersmål.
Vi gör extra insatser
om vi ser att barn behöver mer stöd.
Men vi har inte olika grupper
för barn i behov av särskilt stöd,
säger Linda.
De samarbetar med vårdnadshavarna
Runt om på förskolan finns det bilder på väggarna.
Barnen kan lätt ta ner dem själva
när de vill säga något med hjälp av bildstöd.
Ibland tar de med sig bilder hem också.
Då kan de arbeta med språket
tillsammans med familjen.
Linda berättar att det går mycket bättre nu
när de samarbetar med familjen på det här sättet.
De kan lättare fånga upp barnens
svårigheter med tal och språk.
Ofta visar det sig att det är samma svårigheter
på det egna modersmålet.
– Vårdnadshavarna har varit väldigt tacksamma.
De tycker att det är bra att
barnet lätt blir en del av gruppen.
Det tycker det är bra att
barnet inte behöver känna sig utpekat,
säger Linda.
Det är viktigt med tillit
mellan föräldrar och personal.
Det är viktigt att man litar på varandra
när det handlar om barns språkutveckling.
Därför använder förskolan tolk ibland
när det är viktigt att det inte blir missförstånd.
Till exempel vid inskolnings-samtal.
Projektet finansierades med
pengar från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Förskolorna fick bidrag till projektet Språkskatten.
Tack vare det kunde två förskol-lärare
jobba bara med det på 50 pro-cent
under två år.
Projektledaren Anna säger att
personalen har känt att
den tid de har haft till att fundera
har varit viktigast av allt.
– Ett par timmar i månaden träffas vi
och pratar om vad som är bra
och vad som är mindre bra.
Vi har också märkt att
personalen sprider sina erfarenheter.
Saker som har funkat bra testar de
på andra avdelningar.
Vi lär av varandra och av varandras misstag,
säger Anna.
De fortsätter att arbeta med språk-kartläggningar,
bildstöd och tecken som stöd.
Sörlidens förskolor har planer på att använda
sina nya kunskaper på ett nytt sätt nästa år.
Då ska de jobba på ett liknande sätt med både
natur, teknik och språkutveckling i förskolan.
