Teckenspråk
Uppriktiga diskussioner om specialpedagogik
– Man kommer inte framåt genom att tysta människor, konstaterar Lars-Gunnar Jönsson, en av handledarna i kompetensutvecklingen ”Specialpedagogik för lärande”. Med hjälp av ett öppet samtalsklimat kunde han och hans kollegor på Rinnebäcksskolan i Kävlinge diskutera inkludering och synen på elevers beteende. Tillsammans har de nu lagt grunden för skolans gemensamma värderingar.
Rinnebäcksskolan är en skola med förskoleklass, låg- och mellanstadium, fritidshem, särskolegrupp och autismgrupp. Här jobbar Daniel Björkman, med ansvar för en grupp elever med särskilda behov, och idrottsläraren Philip Lindgren. Båda har deltagit i kompetensutvecklingen ”Specialpedagogik för lärande”, som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för. Lars-Gunnar Jönsson, specialpedagog på skolan, deltog i den handledarutbildning som ingår i kompetensutvecklingen och handledde sedan sina kollegor. För honom har det varit avgörande att ha högt i tak i diskussionerna.
– Det har funnits kollegor som har tyckt att besvärliga elever ska hanteras av ”någon annan” och det blev många diskussioner om inkludering och vad vi egentligen menar med det, berättar han.
De kallar satsningen för ”speclyftet” och lärarna har också gått ”svensklyftet” och ”mattelyftet”.
– För oss som jobbar med praktiskt estetiska ämnen var det här mer engagerande och lättare att ta till sig. De andra ämneslyften var ju inte alltid så applicerbara för oss, säger Philip.
Utbildningen är upplagd så att lärarna läser texter och tittar på filmer på Skolverkets lärportal. Sen diskuterar de konkreta undervisningssituationer och specialpedagogiska frågor. Lars-Gunnar ledde en grupp på åtta lärare. Han får beröm både av Philip och Daniel för att han lyckades förmedla att allas åsikter får plats i diskussionerna. Med hjälp av det förhållningssättet fick de upp ögonen för varandras värderingar och kunde närma sig varandra i uppriktiga diskussioner.
– Vi samlades mer kring eleverna och kunde hitta bemötanden som var konsekventa och genomtänkta, säger Philip.
Lars-Gunnar menar att synen på hur man ska bemöta elevers beteenden pendlat över tid och att det kan vara en förklaring till att åsikterna i lärargruppen var så olika.
– För några år sen var det till exempel otänkbart att elever skulle placeras i en grupp utanför klassen. Nu finns det en större öppenhet för att vissa elever behöver mer lugn och ro.
Daniel började på skolan under kompetensutvecklingens andra år. För honom var samtalsklimatet avgörande.
– Genom att alla fick komma till tals fick vi fram flera verktyg. Vi har olika erfarenheter och kunde lära av varandra, berättar Daniel.
Peter Westergård som är rektor på skolan ser en klar förbättring i verksamheten efter kompetensutvecklingen. Han lyfter vikten av att anpassa materialet efter behoven i den egna verksamheten.
– I vår personalgrupp hade flera slutat och nya börjat. Vi behövde ett omtag för att hitta en gemensam grundsyn där man inte gör det så lätt för sig och pratar om den ”jobbiga eleven”. Det här var ett bra sätt för oss.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 4, 2020.
De diskuterade special-pedagogik ärligt och öppet
– Man kommer inte framåt genom att tysta människor.
Det säger Lars-Gunnar Jönsson på Rinnebäcks-skolan.
De har haft kompetens-utveckling på skolan,
Specialpedagogik för lärande. Lars-Gunnar är en av hand-ledarna.
Med hjälp av ett öppet samtals-klimat
kunde de diskutera inkludering.
De talade om elevers beteende.
Tillsammans har de nu lagt grunden för
skolans värderingar.
Det här är Rinnebäcksskolan
Rinnebäcksskolan finns i Kävlinge i Skåne.
Här går elever i förskole-klass, låg- och mellan-stadiet.
Skolan har en sär-skole-grupp och en autism-grupp.
Det finns också ett fritids.
Specialpedagogik för lärande
Skol-verket och Specialpedagogiska skolmyndigheten
ansvarar för den här kompetens-utvecklingen.
I den ingår en handledar-utbildning.
Lars-Gunnar Jönsson gick den utbildningen.
Han är special-pedagog på Rinnebäcksskolan.
Lars-Gunnar handledde sen sina kollegor.
Det är viktigt att kunna tala öppet
med varandra
För Lars-Gunnar har det varit jätte-viktigt
att ha högt i tak i diskussionerna.
– Det har funnits kollegor som har tyckt att
besvärliga elever ska någon annan ta hand om.
Det blev många diskussioner om inkludering.
Vad menar vi egentligen med det?
De kallar satsningen för spec-lyftet.
Lärarna har också gått svensk-lyftet och matte-lyftet.
Philip Lindgren är idrotts-lärare.
Han har gått speclyftet.
– För oss som jobbar med praktiska ämnen
var speclyftet bra.
De andra ämnes-lyften var ju inte alltid så
användbara för oss.
Det här var mer engagerande.
Det var lättare att ta till sig,
säger Philip.
Daniel Björkman gick också speclyftet.
Han har ansvar för en grupp elever
som har särskilda behov.
Daniel är ganska ny på skolan.
Han började jobba där under andra året
av kompetens-utvecklingen.
För honom var det öppna samtals-klimatet
avgörande.
– Vi fick alla prata.
Vi har olika erfarenheter
och kunde lära av varandra.
På det viset fick vi fram flera verktyg,
säger Daniel.
Så här gick speclyftet till
Utbildningen är upplagd så att
lärarna läser texter och tittar på filmer.
De finns på Skolverkets lär-portal.
Sen diskuterar de tillsammans.
Man talar om riktiga undervisnings-situationer
och tar upp special-pedagogiska frågor.
Lars-Gunnar ledde en grupp med åtta lärare.
Han får beröm av både Philip och Daniel.
De tycker att det var bra att
alla fick säga vad de tyckte.
Allas åsikter fick plats i diskussionerna.
De upptäckte varandras värderingar.
Lärarna vågade tala med varandra
och vara ärliga.
– Vi samlades mer kring eleverna.
Vi kunde hitta sätt att bemöta dem.
Det blev mer genom-tänkt och konsekvent,
säger Philip.
Speclyftet blev en bra ny-start
Synen på hur man ska bemöta elever
har varit olika under åren.
Det menar Lars-Gunnar.
Det kan vara en förklaring till att
åsikterna i lärar-gruppen var så olika.
– Nu kan vi till exempel placera elever
i en grupp utanför klassen ibland.
För några år sen var det otänkbart.
Det finns en större öppenhet för det nu.
Vissa elever behöver mer lugn och ro,
säger Lars-Gunnar.
Peter Westergård är rektor på skolan.
Han är nöjd med kompetens-utvecklingen.
Den har gjort verksamheten bättre.
Peter säger att det var bra att de
anpassade materialet.
Det är viktigt att anpassa det
efter behoven i den egna verksamheten.
– I vår personal-grupp hade flera slutat.
Nya har börjat.
Vi behövde en nystart för att hitta
en gemensam grund-syn.
Man får inte göra det för lätt för sig och
bara prata om jobbiga elever.
Speclyftet var ett bra sätt för oss
att hitta en gemensam grundsyn.
