Teckenspråk
Tillgänglig kommunikation på fritidshemmet
Personalen på Prolympia Gävle såg att de behövde göra fritidshemmet mer tillgängligt för elever med språklig sårbarhet. Efter två års projektarbete ser de att de har kommit en bra bit på väg.
Prolympia Gävle är en friskola med 670 elever i förskoleklass och upp till årskurs 9. Ett av arbetslagen på skolan består av förskoleklassen, fritidshemmet och lågstadiet. Under två år har de i projektform utvecklat sitt arbete för att bättre möta elever med språkstörning och språklig sårbarhet.
Tavla med symboler, tecken och text
På skolgården finns en tavla med symboler, tecken och text för bland annat olika aktiviteter och känslor. Eleverna Noel Pettersson och Mila Kirli står framför tavlan. De har en kompis som använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De berättar att de använder tavlan när de inte förstår vad den eleven säger. Men de använder den också till annat.
– När jag väntar på min tur i en lek brukar jag använda den för att lära mig tecken, säger Noel.
– Ibland står vi framför tavlan och alla gör alla tecken så fort de kan, den som är färdig först vinner, berättar Mila.
Det finns också uppsatta A4-ark med bilder för olika ändamål, till exempel fritidshemmets schema, vilka som arbetar på fritids olika dagar och exempel på olika aktiviteter som eleverna kan göra.
– Det har bidragit till att eleverna själva kan kolla upp vad som är på gång på fritidshemmet. Vi hade en idé om att någon från fritids skulle komma in i klassrummet och berätta om dagens aktiviteter, men nu tycker eleverna att det räcker att de kommer när det är något ovanligt på gång, säger Elin Wahlborg, mentor och en av två projektledare.
Tillgänglig kommunikation på fritidshemmet
De har tillgänglig kommunikation
på fritids
Prolympia Gävle är en grund-skola.
En del elever där
behöver hjälp med språket.
Fritids-hemmet behövde bli
mer tillgängligt för dem.
I två år nu har skolan jobbat med
att göra fritids mer tillgängligt.
De har kommit ganska långt.
Det här är Prolympia Gävle
Prolympia Gävle är en fri-skola.
Där finns 670 elever.
De går i förskole-klass och
upp till årskurs 9.
I ett av arbets-lagen
finns personal för:
• Förskoleklassen.
• Fritids.
• Låg-stadiet.
Skolan har haft ett projekt i två år.
De har utvecklat sitt sätt att arbeta.
De vill kunna möta elever
som har svårt med språket
på ett bättre sätt.
Det är elever med
• språk-störning
• språklig sårbarhet.
Tavla med symboler,
tecken och text
De har en tavla på skol-gården.
På den finns symboler,
tecken och text
för aktiviteter och känslor,
bland annat.
Eleverna Noel Pettersson
och Mila Kirli
står framför tavlan.
De har en kompis
som använder TAKK.
TAKK = Tecken som alternativ och
kompletterande kommunikation.
Noel och Mila berättar
att de använder tavlan
när de inte förstår
vad kompisen säger.
Men de använder tavlan
till annat också.
– När jag väntar på min tur i en lek
brukar jag använda den
för att lära mig tecken,
säger Noel.
– Ibland gör vi alla tecken
så fort vi kan.
Den som är färdig först vinner,
säger Mila.
Det finns också A4-sidor med bilder.
Där kan de se vem som
jobbar på fritids olika dagar.
Schemat finns med.
De kan se exempel på aktiviteter
som de kan göra.
– Eleverna kan nu själva kolla upp
vad som är på gång på fritids,
säger Elin Wahlborg.
Elin är mentor och projekt-ledare.
– Vi hade en idé om att
någon från fritids
skulle komma in i klass-rummet
och berätta om dagens aktiviteter.
Men sen kom de på
det här med tavlan.
– Nu tycker eleverna att
det inte behövs.
Det räcker att fritids kommer
när det är något ovanligt på gång.
De har olika sorters stöd
för att kommunicera
Arbetslaget har jobbat med
flera sorters stöd i projektet:
• Rit-prat.
• Kropps-språk.
• Att tala långsammare.
• TAKK.
– Vi har egentligen inte
gjort något helt nytt i projektet.
Vi visste att vi borde använda
de här stöden mer.
Men det blev inte av.
Nu fick de pröva stöden.
De utvecklade dem tillsammans
och med eleverna.
– Det har varit avgörande
för att lyckas,
säger Anna Jabin.
Anna är också mentor
och projektledare.
Precis som Elin.
Både fritids och skolan
använder mer stöd nu.
Och numera ber eleverna oftare
själva om stöd, säger Elin.
– De kan till exempel säga så här:
Förra gången fick vi en ord-lista
innan vi såg filmen.
Kan vi få det nu också?
Eleverna har också hjälpt till.
De har kommit med förslag
på bilder till tavlan på skolgården.
Till exempel.
Det var också eleverna
som ville se
vilka som jobbar på fritids.
Det är viktigt att alla är med
Idén till projektet kom från personalen.
Alla i arbetslaget fick säga
vad de tyckte om idén.
Alla som arbetar med eleverna
är med i projektet.
Det är viktigt för att
det ska bli bra.
Det är också viktigt
att eleverna är med.
De har skol-ledningens stöd.
Det är fint att de fått tid
att arbeta med projektet.
– Vi arbetar varje år med ett fokus-område,
säger Anna.
____
Tillgänglig kommunikation på fritidshemmet
Personalen på Prolympia Gävle såg att de behövde göra fritidshemmet mer tillgängligt för elever med språklig sårbarhet. Efter två års projektarbete ser de att de har kommit en bra bit på väg.
Prolympia Gävle är en friskola med 670 elever i förskoleklass och upp till årskurs 9. Ett av arbetslagen på skolan består av förskoleklassen, fritidshemmet och lågstadiet. Under två år har de i projektform utvecklat sitt arbete för att bättre möta elever med språkstörning och språklig sårbarhet.
Tavla med symboler, tecken och text
På skolgården finns en tavla med symboler, tecken och text för bland annat olika aktiviteter och känslor. Eleverna Noel Pettersson och Mila Kirli står framför tavlan. De har en kompis som använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De berättar att de använder tavlan när de inte förstår vad den eleven säger. Men de använder den också till annat.
– När jag väntar på min tur i en lek brukar jag använda den för att lära mig tecken, säger Noel.
– Ibland står vi framför tavlan och alla gör alla tecken så fort de kan, den som är färdig först vinner, berättar Mila.
Det finns också uppsatta A4-ark med bilder för olika ändamål, till exempel fritidshemmets schema, vilka som arbetar på fritids olika dagar och exempel på olika aktiviteter som eleverna kan göra.
– Det har bidragit till att eleverna själva kan kolla upp vad som är på gång på fritidshemmet. Vi hade en idé om att någon från fritids skulle komma in i klassrummet och berätta om dagens aktiviteter, men nu tycker eleverna att det räcker att de kommer när det är något ovanligt på gång, säger Elin Wahlborg, mentor och en av två projektledare.
Olika stöd för kommunikation
Ritprat, kroppsspråk, sänkt taltempo och TAKK är också något som arbetslaget arbetat med i projektet.
– Egentligen har vi inte gjort något helt nytt i projektet. Vi visste att vi borde använda de här metoderna mer, men det blev inte av. Nu fick vi pröva och utveckla dem tillsammans i kollegiet och med eleverna. Det har varit avgörande för att lyckas, säger Anna Jabin, mentor och projektledare.
I och med att fritidshemmet och skolan började använda olika stöd mer, efterfrågar också eleverna stöd oftare.
– De kan till exempel säga ”Förra gången fick vi en ordlista innan vi såg filmen, kan vi få det nu också?”, berättar Elin.
Eleverna har också bidragit till utvecklingen. De har bland annat kommit med förslag på bilder till tavlan på skolgården och önskemål om scheman där de kan se vilka som jobbar på fritids.
Fokusera och involvera alla
Idén till projektet kom från personalen och alla i arbetslaget fick tycka till om förslaget till projekt. Att involvera alla som arbetar tillsammans med eleverna ser de som en framgångsfaktor och likaså att göra eleverna delaktiga i förändringsarbetet. Skolledningens stöd och engagemang har också varit viktigt och även att få tid att arbeta med projektet.
– Varje år arbetar vi med ett fokusområde och under projektåren har det varit projektet, säger Anna.
Olika stöd för kommunikation
Ritprat, kroppsspråk, sänkt taltempo och TAKK är också något som arbetslaget arbetat med i projektet.
– Egentligen har vi inte gjort något helt nytt i projektet. Vi visste att vi borde använda de här metoderna mer, men det blev inte av. Nu fick vi pröva och utveckla dem tillsammans i kollegiet och med eleverna. Det har varit avgörande för att lyckas, säger Anna Jabin, mentor och projektledare.
I och med att fritidshemmet och skolan började använda olika stöd mer, efterfrågar också eleverna stöd oftare.
– De kan till exempel säga ”Förra gången fick vi en ordlista innan vi såg filmen, kan vi få det nu också?”, berättar Elin.
Eleverna har också bidragit till utvecklingen. De har bland annat kommit med förslag på bilder till tavlan på skolgården och önskemål om scheman där de kan se vilka som jobbar på fritids.
Fokusera och involvera alla
Idén till projektet kom från personalen och alla i arbetslaget fick tycka till om förslaget till projekt. Att involvera alla som arbetar tillsammans med eleverna ser de som en framgångsfaktor och likaså att göra eleverna delaktiga i förändringsarbetet. Skolledningens stöd och engagemang har också varit viktigt och även att få tid att arbeta med projektet.
– Varje år arbetar vi med ett fokusområde och under projektåren har det varit projektet, säger Anna.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2023.
