
Teckenspråk gynnar alla barns språkutveckling
Hur främjar vi språkutvecklingen för både de barn som är hörande och de som är döva, utan att använda olika metoder? Hur kan vi få alla barn delaktiga när talad svenska är det dominerande språket? Hur ger vi alla barn möjlighet att kommunicera på lika villkor? Det är frågor som en förskola i Borås har arbetat med de senaste åren.
Förskolan LärKan i Borås har en integrerad hörselavdelning med tio platser för barn som är döva eller har nedsatt hörsel och två platser för barn som av andra skäl är i behov av att lära sig svenskt teckenspråk, vilket är en rättighet enligt förskolans läroplan. Resterande fyra platser fylls upp av hörande barn.
Tvåspråkig samling
Det är dags för samling. Pedagogerna Emelie Persson och Emma Löfgren Helander sitter bredvid varandra. Emma tecknar och Emelie taltolkar. Barnen får själva teckna vilken frukt de vill ha, innan det är dags för boken om Skogsmulle. Emma sätter då igång projektorn där boken visas på väggen. Idag har de boksamtal där de pratar om vad de ser på bilderna. Alla barn är med och funderar över bilderna, berättar vad de ser och ställer frågor om grodan som verkar ha fastnat i en flaska.
– Vid samling använder vi projektor istället för fysisk bok så alla har möjlighet att se samtidigt, vilket också gör det lättare att hålla barnens fokus, berättar Emelie.
Arbetar medvetet med språken
När förskolan startade sin integrerade hörselavdelning fick de stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Genom olika arbetssätt, metoder och reflektioner tycker både Emelie och Emma att de nu arbetar på ett mer medvetet sätt med tvåspråkighet, på en nivå som alla barnen kan tillägna sig.
– Det systematiska kvalitetsarbetet är väldigt viktigt för oss. Vi vill inte att ett språk ska dominera, men det är svårt. I många situationer där talspråket dominerar måste vi tänka om. Vi reflekterar över vår undervisning och vårt förhållningssätt och lägger mer fokus på just språket. Till exempel frågar vi oss ”Hur var det i denna situationen eller miljön för barnet? Hur kan vi utveckla detta?”, säger Emma.
Aktiva i barnens interaktion
Pedagogerna på avdelningen är hela tiden aktiva i barnens interaktion med varandra, för att uppmuntra alla barn om att kommunicera så att alla känner sig delaktiga.
– Vi är med och tolkar så att de barn som är döva hänger med i vad som händer under leken i rummet. Det är absolut en fördel att alla vi fyra pedagoger är teckenspråkiga, men vi hade gärna haft en pedagog som är döv också, berättar Emma.
Framgångsfaktorer
Några framgångsfaktorer som Emelie och Emma ser är att de har färre barn på avdelningen och att de ofta delar upp barnen i mindre grupper för att möta alla och arbeta språkutvecklande. Även miljöns utformning bidrar till ett lugn som gör det lättare att fokusera på språket. De har många ljudabsorbenter och låga möbler så att alla barn ska ha möjlighet att se vad som händer i rummet.
– Sen har vi minimerat det visuella bullret, till exempel har vi samlat barnens alster på en vägg istället för att sprida ut dem i hela lokalen, berättar Emma.
– Vi arbetar aktivt med allas rätt till ett språk oavsett vilket språk det är. Att ha personal och kompisar i gruppen som är döva skapar en känsla av samhörighet och trygghet hos barnen och det vill vi att de alla ska känna, avslutar Emelie.
Teckenspråk är bra för alla barns språkutveckling
Hur utvecklar vi barns språk när en del hör och andra är döva?
Hur gör vi det utan att använda olika metoder?
Hur kan vi få alla barn delaktiga?
Hur gör vi det möjligt för alla barn att kommunicera på lika villkor?
Det är frågor som en förskola i Borås har arbetat med de senaste åren.
Förskolan har en blandad grupp
Förskolan LärKan finns i Borås.
De har en hörsel-avdelning.
Avdelningen är blandad.
De har:
- 10 platser för barn som är döva eller har ned-satt hörsel.
- 2 platser för barn som behöver lära sig tecken-språk av andra orsaker.
- 4 platser med barn som hör bra.
Barn har rätt att lära sig
svenskt teckenspråk.
Det står i förskolans läro-plan.
De har samling på två språk
Det är dags för samling
på avdelningen.
Pedagogerna heter Emelie Persson
och Emma Löfgren Helander.
Pedagogerna sitter bredvid varandra.
Emma tecknar.
Emelie tal-tolkar.
Barnen ska äta frukt.
De får själva teckna
vilken frukt de vill ha.
Sen är det dags för
boken om Skogsmulle.
Emma sätter igång projektorn.
Boken visas på väggen.
Idag har de bok-samtal.
De pratar om vad de ser på bilderna.
Alla barn är med och funderar.
De berättar vad de ser
och ställer frågor om grodan.
Den verkar ha fastnat i en flaska.
– Vi använder projektor
i stället för bok
när vi har samling.
Då kan alla se samtidigt.
Det blir också lättare
att hålla barnens fokus,
säger Emelie.
Förskolan arbetar med språken
Förskolan fick stöd av
Specialpedagogiska skolmyndigheten
när de startade sin hörselavdelning.
De fick lära sig olika arbets-sätt
och metoder.
De har funderat mycket
runt barn med två språk.
Både Emelie och Emma
tycker att de arbetar
på ett mer medvetet sätt nu.
Det är bra för alla barnen.
– Kvalitets-arbetet är
väldigt viktigt för oss.
Vi vill använda
båda språken lika mycket.
Men det är svårt,
säger Emma.
Det blir ofta
mer talad svenska
än teckenspråk.
Då måste de tänka om.
– Vi funderar då över vår undervisning
och vårt förhållnings-sätt.
Vi lägger mer fokus på just språket.
Vi frågar oss:
Hur var det för barnet
i den här situationen eller miljön?
Hur kan vi utveckla det här?
De hjälper barnen när barnen leker
Pedagogerna är hela tiden aktiva
när barnen är tillsammans.
Pedagogerna uppmuntrar
alla barn att kommunicera
så att alla förstår.
– Vi är med och tolkar.
Barn som är döva
ska kunna hänga med i
vad som händer under leken.
De är fyra pedagoger på avdelningen.
Emma säger att det är bra
att alla fyra är tecken-språkiga.
– Men vi hade gärna haft
en pedagog som är döv också.
Därför lyckas de så bra
Vad är det som gör
att avdelningen lyckas
utveckla barnens språk?
Emelie och Emma säger:
- Små grupper.
- Miljön.
De har inte så många barn
på avdelningen.
Det är bra.
De delar ofta upp barnen
i mindre grupper också.
Då får de tid med alla
när de arbetar med språket.
En annan bra sak är
att miljön är lugn.
Det gör det lättare
att koncentrera sig på språket.
De har många ljud-absorbenter.
Det är olika saker som
gör det tystare i rummet.
De har också låga möbler.
Då kan alla barn se
vad som händer i rummet.
– Sen håller vi det så rent som möjligt.
Vi har till exempel samlat
barnens teckningar på en vägg
i stället för att sprida ut dem
i hela lokalen,
säger Emma.
De arbetar aktivt
med allas rätt till ett språk.
Vilket språk det än är.
– Det är bra att ha
personal och kompisar i gruppen
som är döva.
Då känner barnen gemenskap.
De blir trygga.
Det vill vi att de alla ska vara,
säger Emelie.
Tips från pedagogerna till dig som arbetar med två-språkiga barn
Dela upp barnen i små grupper
Ha små grupper så ofta det går,
gärna också när ni äter.
Tänk på miljön och var du står
Det spelar roll var du står eller sitter.
Det gäller både inne och ute.
Exempel:
Stå inte framför ett ljust fönster.
Då blir det svårt för barnen
att se dig.
Växla mellan språken
Byt språk då och då
så att det inte blir
för mycket talad svenska.
Gör så här:
Led en samling eller en aktivitet
på tecken-språk.
Tolka till talad svenska.
Lek med tecken
Det ska vara roligt
att använda tecken!
Få med de hörande barnen
Att arbeta med tecken
är bra för alla barn.
Det är bra även för
de hörande barnens språk-utveckling.
Så glöm inte att få med dem!
Artikeln finns med
i tidningen Lika värde
nummer 2, 2022.
Tips från pedagogerna i arbetet med tvåspråkighet
- Dela upp barnen i små grupper så ofta det går, gärna även vid matsituationer.
- Tänk på miljön och din placering både inne och ute. Med ett ljust fönster bakom dig blir du svår att se för barnen.
- Växla mellan språken så det inte alltid är talspråket som dominerar. Led en samling eller en aktivitet på svenskt teckenspråk med taltolkning.
- Lek med tecken, det ska vara roligt!
- Språk föder språk. Även de hörande barnens språkutveckling gynnas, så glöm inte att få med dem!
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2022.