Teckenspråk
Råd för hållbart tillgänglighetsarbete
Hur får en skolhuvudman igång arbetet med att göra lärmiljön tillgänglig? Mona Tafvelin, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd om hur utvecklingsarbetet kan bli hållbart
Att utveckla tillgängligheten i förskolor och skolor är ett långsiktigt arbete. Mina första råd är därför att se det som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och att sätta mål på kort och lång sikt. Om ni dessutom kan koppla ihop tillgänglighetsarbetet med andra utvecklingsarbeten som pågår och synliggöra vilka förändringar som sker, kan medarbetarna se helheten och bli mer motiverade.
Behöver prioriteras av skolhuvudman
Mona ser det som en fördel om beslutet att utveckla en tillgänglig verksamhet fattas på huvudmannanivå.
– Dels innebär det att huvudmannen tar ansvar för att det finns förutsättningar för att göra förändringar, och dels kan arbetet hållas vid liv även om personalen byts ut. Börja med några förskolor eller skolor som är intresserade, då kan det bli lättare att inspirera andra att delta i utvecklingsarbetet. Ett sätt att stärka rektorerna i deras arbete är att emellanåt samla dem för utbyte av erfarenheter och påfyllnad av kunskap i tillgänglighetsarbetet.
Processtöd och tillgänglig lärmiljö
Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare kan vara ett processtöd i arbetet och med hjälp av ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning” kan verksamheterna själva skatta sin tillgänglighet och utarbeta en handlingsplan för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn och elever.
– Det ger också en bra bild över inom vilka områden kompetensen behöver höjas.
Råd från SPSM: Arbeta lång-siktigt
Hur får ni igång arbetet med
att göra lär-miljön tillgänglig?
Hur kan ni göra det hållbart?
Mona Tafvelin ger några goda råd.
Mona är råd-givare inom
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Att göra förskolor och skolor tillgängliga
är ett lång-siktigt arbete
Hur ska vi göra för att bli mer tillgängliga?
– Se arbetet som en del av det
systematiska kvalitets-arbetet.
Det är mitt första råd.
Sätt mål på kort och lång sikt.
Hur får vi med oss personalen
i utvecklings-arbetet?
– Om medarbetarna kan se helheten
blir de mer motiverade.
Kan ni koppla ihop tillgänglighets-arbetet
med era andra utvecklings-arbeten?
Visa vad som händer.
Vilka förändringar ser ni?
Skol-huvud-mannen
behöver prioritera arbetet
Mona tycker att det är bra om
det är skolhuvudmannen som bestämmer
att ni ska göra lärmiljön tillgänglig.
Skolhuvudmannen är den som är
ansvarig för skolan.
Det kan vara en kommun
eller en styrelse,
till exempel.
Varför är det bra att
huvudmannen bestämmer?
– Därför att då tar huvudmannen ansvar.
Om ni ska förändra saker
måste det finns tid och pengar.
Och arbetet måste fortsätta
också när någon lärare slutar.
Var ska man börja
om man är huvudman?
– Börja med några förskolor eller skolor
som är intresserade.
Då kan det bli lättare att
inspirera andra att vara med.
Hur hjälper man rektorerna?
– Ett sätt är att samla rektorerna ibland.
Låt dem få byta erfarenheter
med varandra.
Ge dem mer kunskap.
Process-stöd och
tillgänglig lärmiljö
Våra rådgivare kan vara
ett processtöd i arbetet.
Vi kan hjälpa er.
Ni kan också själva undersöka
hur tillgängliga ni är.
Använd vårt Värderingsverktyg
för tillgänglig utbildning.
Med verktyget kan ni också
göra en handlings-plan.
Vad är er plan för att bli tillgängliga
för alla barn och elever?
– Det ger även en bra bild över
vad ni behöver bli bättre på.
Var behöver ni höja kompetensen?
Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Lika värde nr 3 2021.
