Teckenspråk
Motiverade elever och en möjlighet att få tjejer mer intresserade av teknik
På specialskolorna har integreringen av programmering i matematik, teknik och samhällskunskap gett flera positiva effekter.
Kollegialt lärande, engagerade teknikintresserade lärare, möjlighet till fortbildning, planeringstid för att lära sig programmering och it-pedagogers samlade basutrustning inom programmering är några av specialskolornas satsningar inom programmering. På kort tid har våra specialskolor ställt om för att våra elever ska få digital kompetens. Bland annat har elever fått lära sig olika begrepp på svenska och engelska med hjälp av robotprogrammering, skapat musik med kretskort, skrivit en saga med blockprogrammering och programmerat en robot så att den har fått ett uppdrag att slutföra.
Positiva effekter
I fyra avsnitt i SPSM:s vodd medverkar it-pedagoger och lärare från specialskolorna och berättar om de effekter de sett av undervisning inom programmering. Till exempel att elever motiveras att försöka lösa ett problem och att det blir ett mera lustfyllt lärande där eleverna får jobba med något konkret.
- Jag upplever att eleverna gärna testar sig fram, menar Maria Wahlund, it-pedagog på Östervångsskolan. Om de stöter på hinder behöver de söka efter och hitta felet. Jag upplever att det är just i programmering som elever är som mest motiverade och vill fortsätta försöka lösa ett problem trots att det blir fel. Det kan antagligen bero på att de vill se det färdiga resultatet.
En fördel med programmering enligt de medverkande är att det blir något konkret som gör att eleverna förstår och kommer ihåg mer. Det blir också ett mera lustfyllt lärande som man kan bygga på inom andra ämnen och som är nyttiga kunskaper för hela livet. En tydlig positiv effekt som flera deltagare nämner är att eleverna får hjälpa varandra och se varandras lösningar att de blir så engagerade i att lösa uppgiften.
Könsstereotyper
Några specialskolor har också jobbat med könsstereotyper och att få flickor att bli mera intresserade av teknik genom undervisning i programmering.
- Samhället blir allt mera digitaliserat och det blir då ännu viktigare att alla elever får bra digital kompetens och en grundförståelse i hur samhället styrs av digitalisering, reflekterar Maria Wahlund.
En viktig aspekt i detta är också att elever ska få se förebilder, till exempel någon som också är döv.
- Mina elever i mellanstadiet fick se ett avsnitt ur UR:s program ”Programmera mera” där en döv tjej programmerade ett datorspel, berättar Henrik Eklund, tekniklärare på Östervångsskolan. Mina elever blev verkligen förvånade över att det var en tjej som låg bakom datorspelet. Det blev en intressant diskussion om att både tjejer och killar kan jobba med programmering.
Brist på tillgängliga material
I voddavsnitten diskuteras också tillgänglighet och hur man kan göra undervisningen tillgänglig. På Ekeskolan och Åsbackaskolan finns en utmaning med att göra undervisning i programmering tillgänglig för elever med synnedsättning eller blindhet som även har ytterligare funktionsnedsättning. Sara Johansson som arbetar som it-pedagog stöttar lärare med att hitta material och verktyg som fungerar att utföras i taktil form för elever med synnedsättning.
På regionala skolor för elever som är döva eller har hörselnedsättning är en utmaning att hitta filmmaterial med instruktioner på svenskt teckenspråk eller med svenska undertexter. Till exempel finns inget material på teckenspråk till äldre elever.
-Det finns inte så mycket och det är också svårt att hitta allt material som finns på svenskt teckenspråk eller är textat, avslutar Maria Wahlund. Det som finns är programserien Programmera mera från UR Teckenspråk som vänder sig till mellanstadiet. På kodboken.se finns instruktionsfilmer på svenskt teckenspråk hur man kan börja jobba med Scratch. Oftast får vi ta fram egna steg-för-steg-instruktioner och presentationsmaterial och förklara på teckenspråk för eleverna.
Programmering motiverar och gör tjejer mer intresserade av teknik
Eleverna ska nu få lära sig
mer om digital teknik.
Så är det också på special-skolorna.
Programmering ingår i olika ämnen:
i matematik, teknik och samhälls-kunskap.
Det funkar bra!
Specialskolorna satsar på programmering
Att eleverna ska få digital kompetens är nytt.
Våra skolor har fått ställa om till det
på kort tid.
Lärarna
Lärarna har fått lära sig tillsammans.
Många är intresserade av teknik,
inte bara IT-pedagogerna.
Lärarna har kunnat gå på kurs.
De har fått planerings-tid
för att lära sig programmera.
Eleverna
Eleverna har också fått
lära sig nya saker.
De har programmerat en robot,
bland annat.
Roboten har fått olika uppdrag
av eleverna.
De har programmerat roboten
så att den ska göra olika saker.
När eleverna har jobbat med roboten
har de samtidigt lärt sig
nya begrepp.
Det är ord på både
svenska och engelska.
Eleverna har också skapat musik
med krets-kort.
Och de har skrivit en saga
med block-programmering.
Låter det svårt?
Du kan titta på våra voddar efteråt
så får du veta mer.
En vod är en film
som du kan se när du vill.
Lärare berättar hur det har gått
i vodden Lika värde
I fyra avsnitt får du höra om
undervisning i programmering.
Det är IT-pedagoger och lärare
som berättar.
De är från specialskolorna.
Eleverna tycker att det är roligt
att lösa problem
Att lära eleverna programmera
ger positiva effekter.
Ett exempel på positiv effekt
är att elever får lust att
försöka lösa ett problem.
Det blir roligare att lära sig
när de får jobba med något konkret.
– Jag upplever att eleverna
gärna testar sig fram,
säger Maria Wahlund.
Maria är IT-pedagog.
Hon jobbar på Östervångs-skolan.
– Om något inte funkar
måste de hitta felet.
Maria upplever att eleverna
är som mest motiverade
i programmering.
– De vill verkligen fortsätta försöka
att lösa ett problem
trots att det blir fel.
Vad beror det på,
tror du?
– Det kan bero på
att de vill se
det färdiga resultatet.
Maria är med i vodden.
De andra som är med
håller med Maria.
En bra sak med att programmera
är att det blir något konkret
för eleverna.
De kan se ett resultat.
Det gör att
eleverna förstår och
kommer ihåg mer.
Eleverna tycker också att det är
ett roligt sätt att lära sig på.
Det kan vi använda i
andra ämnen också.
De får nyttiga kunskaper
för hela livet.
Eleverna lär sig att samarbeta
Flera lärare i vodden
berättar om en annan positiv effekt
av programmering:
Eleverna får hjälpa varandra.
De får se varandras lösningar.
Det gör att de blir engagerade.
De vill verkligen lösa uppgiften.
Både tjejer och killar
kan bli bra på teknik
Du kanske tänker att
flickor inte är så
bra på teknik.
Men stämmer det?
Eller är det en köns-stereotyp?
Några specialskolor har
jobbat med könsstereotyper.
De har använt undervisning i programmering
för att få flickor att bli
mer intresserade av teknik.
– Samhället blir allt mera digitaliserat.
Det blir då ännu viktigare att
alla elever får bra digital kompetens,
säger Maria.
Eleverna behöver få förebilder.
Det är viktigt.
De behöver se att kvinnor kan bli
bra på teknik.
De behöver också se att
till exempel en döv person
kan bli framgångsrik.
– Mina elever i mellan-stadiet
fick se ett avsnitt av ett UR-program.
Det heter Programmera mera.
Där var en döv tjej som
programmerade ett dator-spel,
säger Henrik Eklund.
Henrik är teknik-lärare
på samma skola som Maria.
– Mina elever blev verkligen förvånade.
Det är en tjej som
har gjort datorspelet!
Det blev en intressant diskussion.
Vi pratade om att
både tjejer och killar kan
jobba med programmering.
Ett problem:
Det finns inte mycket material
som är tillgängligt för alla
Lärarna i vod-avsnitten
diskuterar också tillgänglighet.
Hur kan man göra undervisningen
tillgänglig?
På Eke-skolan och Åsbacka-skolan
går elever som har ned-satt syn.
En del är blinda.
De har dessutom ännu en
funktions-nedsättning.
Det är inte lätt att göra programmering
tillgänglig för de här eleverna.
Det är svårt att hitta bra material.
Sara Johansson är IT-pedagog.
Hon hjälper andra lärare att
hitta material och verktyg
som funkar i taktil form.
Regionala skolor har också utmaningar.
Det är inte lätt att hitta
bra film-material för elever
som inte hör bra.
Det är svårt att hitta filmer
med instruktioner
på svenskt tecken-språk
eller med svenska under-texter.
Det finns till exempel
inget på teckenspråk
till äldre elever.
Maria berättar:
– Det finns inte så mycket.
Det som finns är program-serien
Programmera mera.
Serien är från UR Teckenspråk.
Den vänder sig till mellanstadiet.
– Och på kodboken.se
finns instruktions-filmer.
De är på svenskt teckenspråk.
De visar hur du kan börja jobba
med Scratch.
Scratch är ett verktyg för att
lära barn och unga att programmera.
– Oftast får vi ta fram egna
steg-för-steg-instruktioner
och presentations-material.
Vi förklarar på teckenspråk
för eleverna,
säger Maria.
Se avsnitten om programmering i vodden
I fyra avsnitt av Vodden Lika värde diskuterar vi med lärare och it-pedagoger på våra specialskolor om hur de arbetar med programmering, om positiva effekter och vilka utmaningar de har mött.
Avsnitt 1
Avsnitt 1 är ett samtal med it-pedagoger på Östervångsskolan, Birgittaskolan, Ekeskolan och Åsbackaskolan om hur de hittills har arbetat med programmering i sin skola. Se avsnittet här.
Avsnitt 4
Avsnitt 4 är ett samtal med tekniklärarna på Östervångsskolan och Kristinaskolan om undervisning i programmering i högstadiet. Se avsnittet här.