Bilden visar två elever och en lärare i en cockpit i ett flygplan.

Bra relationer och kunskaper är grundstenar för fortsatt utveckling i Skavsta

För några år sedan var läget på Nyköpings gymnasium i Skavsta kaotiskt. Något behövde göras. Efter en utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar känner skolan att de är på rätt väg.

Christina Bonnevier började arbeta som specialpedagog på skolan hösten 2019. Då upplevde hon att det var en stökig situation i och utanför klassrummen. 

– Det hände hela tiden saker som lärarna var tvungna att lägga fokus på, som inte hade med undervisningen att göra. Lärarna ville helst att elever som inte klarade av klassrumssituationen skulle vara någon annanstans. Det gällde ibland så många att det knappt blev några elever kvar i klassrummen. 

För att ta tag i situationen pratade hon med elever, vårdnadshavare och lärare och alla sa samma sak, att skolan och lärarna saknade kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. 

– Det var som ett nödrop från alla håll, säger Jonas Axelsson, resultatenhetschef. 

Förändringar efter utbildning och pandemi

De tog då kontakt med SPSM och fick hjälp att sätta ihop en utbildning för personalen. Samtidigt kom pandemin, som fick skolan att ta ett jättekliv i den digitala utvecklingen. En som deltog i utbildningen är Petter Andersson, yrkeslärare på fordonsprogrammet. 

– Jag har jobbat här länge och har mött många elever med adhd, så jag har försökt skaffa mig kunskaper om det på egen hand. Men genom den här utbildningen fick jag en riktig förståelse, särskilt genom filmerna. 

Han ser två stora förändringar efter utbildningen och pandemin. Dels att allt material som eleverna behöver, nu finns tillgängligt digitalt och dels att alla lärare ger tydlig information om vad som ska hända på lektionerna.

– Vi har också möblerat om i klassrummet, så att alla sitter åt samma håll, och onödiga grejer som kan ta fokus från lektionens innehåll har vi tagit bort. Jag gör också fler individuella anpassningar, om någon till exempel har svårt för muntliga instruktioner, så gör jag skriftliga, säger Petter. 

Börjar med syfte och innehåll

På skolan finns även flygteknikprogrammet, där Robert Gerasovski och André Vilidu är lärare. De har själva varit elever på skolan och jämför hur utbildningen såg ut då med hur den ser ut nu. 

– Då gjordes ingen anpassning alls. Vi hade tjocka böcker på engelska att läsa och det var upp till mig som elev att hänga med, säger André. 

De berättar att de nu alltid börjar med att gå igenom syfte och innehåll för den aktuella lektionen och att alla kurser har ett liknande upplägg. 

– Våra presentationer är mer pedagogiska och eleverna får allt material digitalt. Vi vill helt enkelt vara de lärare vi själva saknade när vi gick här och vi får oftast positiv återkoppling från eleverna, säger Robert. 

Vikten av bra relationer

Alla tre lärarna betonar vikten av att ha en bra relation med varje elev. Det är också den viktigaste förändringen som Christina ser. Hon märker att lärarna pratar om eleverna på ett annat sätt nu och att de har fått en förståelse för elever med NPF och har kunskap om nedsatta funktionsförmågor. 

– Nu vill lärarna ha kvar eleverna i klassrummet och eleverna vill också vara kvar där. Det är stort, säger hon.

– Vi har grymt duktiga lärare! De tar ansvar för lärandesituationen och om något inte fungerar vill de få hjälp att lösa det, säger Jonas. 

Lärande samtal

Skolan tar emot många elever som är i behov av anpassningar och stöd och de allra flesta lämnar skolan med en examen. 

– Det är tack vare våra täta kontakter med elevhälsoteamet som det går så pass bra, säger André. 

Skolan har elevhälsomöten, men kan vid behov även bjuda in till så kallade elevmöten. Då bjuds elev, vårdnadshavare, mentor, en kärn-ämneslärare, en yrkeslärare och någon från elevhälsoteamet in. Syftet är att ta reda på vad skolan behöver göra för den aktuella eleven.

– Under dessa möten blir samtalen ofta lärande. Det som inte fungerar hos en lärare kan fungera hos en annan, säger Jonas. 

Kommit en bit på väg

Nu ska alla lärare på Nyköpings gymnasium, som skolan i Skavsta är en del av, gå en utbildning för att lära sig mer om NPF. 

– Vi har kommit en bit på väg. Vi är duktiga på extra anpassningar och särskilt stöd. Men vi behöver bli bättre på tydlighet, struktur, ledning och stimulans och tydliggörande pedagogik. Det är nödvändigt för vissa elever och bra för alla, säger Christina.

Bra relationer och kunskap är grunden för en bättre skola

En del av Nyköpings gymnasium
finns i Skavsta.
Det var jätte-stökigt i Skavsta-skolan
för några år sedan.
De behövde göra något åt det.
Personalen ville lära sig mer om 
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
De fick därför gå en kurs.
Nu känner skolan att de är på rätt väg. 

För några år sen var det stökigt

Christina Bonnevier är special-pedagog.
Hon började arbeta på skolan hösten 2019.
Det var stökigt
både i klass-rummen och utanför,
upplevde Christina.

– Det hände hela tiden någonting.
Lärarna var tvungna att
ta hand om saker
som inte hade med
undervisningen att göra.

En del elever klarade inte av
situationen i klassrummet.
Lärarna ville helst att de eleverna
skulle vara någon annanstans.  

– Ibland var det så många 
att det knappt blev några elever kvar
i klassrummen,
säger Christina. 

Christina tog tag i problemen.
Hon pratade med elever, 
föräldrar och lärare.
Alla sa samma sak:
skolan och lärarna 
måste lära sig mer om NPF.

NPF = neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Det var som ett rop på hjälp
från alla håll, 
säger Jonas Axelsson.

Jonas är resultat-enhets-chef.

Det blev bättre
efter kurs och pandemi

Skolan kontaktade
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Skolan fick hjälp att göra
en utbildning för personalen. 

Pandemin kom samtidigt.
Skolan blev tvungen att börja jobba
mycket mer digitalt.

Det var mycket nytt på samma gång.

Petter Andersson är yrkes-lärare
på fordons-programmet. 
Han var med på kursen. 

– Jag har jobbat här länge.
Jag har mött många elever med ADHD,
säger Petter.

Petter ville lära sig mer om ADHD.

– Jag har försökt lära mig
på egen hand.
Men genom den här kursen
fick jag en riktig förståelse.
Särskilt genom filmerna. 

Petter ser två stora förändringar
efter kursen och pandemin.

Den ena är att 
allt material som eleverna behöver
nu finns digitalt.

Den andra förändringen är att
alla lärare ger tydlig information.
De berättar vad som ska hända
på lektionerna.

– Vi har också möblerat om i klassrummet.
Alla sitter åt samma håll nu.
Och vi har tagit bort
onödiga grejer i klassen.

Eleverna ska alltså koncentrera sig på
lektionens innehåll.
Inte på varandra eller saker i rummet.

– Jag gör också fler individuella anpassningar.
Till exempel:
Om någon har svårt för 
muntliga instruktioner,
då gör jag skriftliga,
säger Petter. 

De börjar lektionen med att
berätta om syfte och innehåll

På skolan finns även
flyg-teknik-programmet.
Robert Gerasovski och André Vilidu
är lärare där.

Robert och André har själva
varit elever på skolan.

Hur såg utbildningen ut då? 
Och hur ser den ut nu?

– Då gjorde lärarna
ingen anpassning alls. 
Vi hade tjocka böcker att läsa.
De var på engelska.
Jag fick själv se till att jag hängde med,
säger André. 

Nu börjar de alltid med att
berätta för eleverna 
vad lektionen handlar om.
De berättar vad syftet är.

Alla kurser är strukturerade
på ungefär samma sätt. 

– Vi är mer pedagogiska idag.
Och eleverna får allt material digitalt,
säger Robert. 

De får oftast positiv feedback
från eleverna.

– Vi vill helt enkelt vara sådana lärare 
som vi själva hade velat ha
när vi gick här,
säger Robert.  

Det är viktigt att ha
bra relationer

Att ha en bra relation
med varje elev
är viktigt.
Det säger alla tre lärarna.

Christina säger att
det är den viktigaste förändringen.
Hon märker att
lärarna pratar om eleverna
på ett annat sätt nu.

De förstår elever med NPF
mycket bättre nu.
Lärarna har kunskap om 
nedsatta funktions-förmågor. 

– Nu vill lärarna ha eleverna
kvar i klassrummet.
Och eleverna vill också 
vara kvar där.
Det är stort, 
säger Christina.

– Vi har jätte-duktiga lärare.
De tar ansvar.
Och om något inte funkar 
vill de få hjälp att lösa det, 
säger Jonas. 

De lär sig av varandra
på elevmötena

Skolan tar emot många elever 
som behöver anpassningar och stöd.

De allra flesta lämnar skolan
med en examen. 

– Vi har mycket kontakt med
elev-hälso-teamet.
Det är tack vare det som 
det går så pass bra,
säger André.

Skolan har elevhälso-möten.
När det behövs kan de även
bjuda in till elev-möten.

De här bjuds in till elev-mötet:

  • Elev.
  • Förälder.
  • Mentor.
  • Kärn-ämnes-lärare.
  • Yrkes-lärare.
  • Någon från elevhälsoteamet.

På mötet tar de reda på
vad skolan behöver göra
för eleven.

Jonas berättar:

– Vi lär oss ofta av varandra
på de här mötena.
Det som inte funkar hos en lärare 
kan funka hos en annan. 

De har kommit en bit på väg
Lärarna i Skavsta fick utbildning om NPF.
Nu ska alla lärare
på hela Nyköpings gymnasium
få lära sig mer.

– Vi har kommit en bit på väg. 
Vi är duktiga på extra anpassningar
och särskilt stöd,
säger Christina.

Hon säger att det finns fler saker
de behöver bli bättre på.
Hon räknar upp:

  • Tydlighet.
  • Struktur.
  • Ledning.
  • Stimulans.
  • Pedagogik. 

– Det är nödvändigt för vissa elever
och bra för alla,
säger Christina.

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 4, 2022

Ladda ned tidningen Lika värde i vår webbutik

Publicerat tisdag 24 januari 2023