Vårt fokus är elever med funktions­nedsättning

Specialpedagogiska skolmyndigheten har uppdraget att verka för att barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Vår rådgivning utgår från kunskap om olika funktionsnedsättningars pedagogiska konsekvenser och hur man kan anpassa undervisningen så att man ger eleverna så likvärdiga förutsättningar som möjligt. I dagarna har vi fått synpunkter kring råd vi ger. Jag vill därför ta upp myndighetens hållning i några av frågorna.

Läs- och skrivträning är otroligt viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För elever med dyslexi, som innebär en nedsatt förmåga att avkoda och koppla ihop rätt bokstavsljud med rätt bokstav, är det viktigt med rätt träning och att göra det så tidigt som möjligt under elevens skolgång. Det tydligaste underlag som finns i detta är SBU:s rapport från 2014 som går igenom och beskriver vilken träning som når resultat för den här gruppen elever. Intensiv träning och att börja tidigt är viktigt. Även för elever som är äldre gäller i grunden samma typ av strukturerade lästräning, även om man utvecklar så att det blir mer åldersadekvat.

Det krävs mer av en elev med dyslexi för att läsa en text när en stor del av arbetsminnet går åt till att avkoda och det påverkar förmågan att ta in kunskap och prestera. Därför kan eleven också behöva tillgång till kompensatoriska verktyg, som till exempel talsyntes. Genom att skilja mellan att läsa för att träna och att läsa för att lära när eleven blir äldre och mängden stoff man förväntas ta till sig blir större, kan man skapa bättre förutsättningar för elevens lärande. Annars riskerar eleven att med stigande årskurser komma efter i sin utveckling av ordförråd och ämnesspecifika begrepp. Att få möjlighet att lyssna till uppläst text i olika ämnen och typer av texter ska inte stå i motsats till att man fortsätter erbjuda och arbetar med evidensbaserad lästräning.

Även om en funktionsnedsättning innebär olika pedagogiska konsekvenser som kan påverka arbetsminne, perception eller språkutveckling, så innebär inte det att elever med samma funktionsnedsättning har samma behov. Därför är rådet till skolor att fråga eleven hur den tycker att det fungerar när man undervisar. Att fråga en elev med funktionsnedsättning om när det är lättare eller svårare att lära sig och hur vi tillsammans kan hjälpa hen att orka genom hela skoldagen kan göra stor skillnad för individens inlärning och måluppfyllelse. 

Det betyder inte att myndigheten förespråkar att det skulle finnas olika arketyper vad gäller lärandet. Eller att det inte är lärare som ska planera, styra och leda sin undervisning. Att det är viktigt att låta elever med funktionsnedsättning göra sin röst hörd och beskriva sina behov är också något som tydligt tas upp i såväl FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Barnkonventionen.

I våra råd lyfter vi också att digitala verktyg är viktiga för att elever med funktionsnedsättning ska kunna tillgodogöra sig och kunna visa sina kunskaper. För elever med stora kommunikativa svårigheter är de helt nödvändiga för att kunna vara med i undervisningen. För andra elever finns verktyg som hjälper till att skapa struktur och hålla tider eller kunna ta till sig längre faktatexter som kan vara svåra att klara av att läsa, till exempel för elever med dyslexi. 

Att man erbjuder elever med funktionsnedsättning tillgång till digitala verktyg innebär inte att alla elever har rätt till det. Men lärare som använder sig av digitala verktyg i sin undervisning, där det tjänar ett pedagogiskt syfte, bidrar även till att modellera en klassrumssituation och ett lärande som gör att elever med funktionsnedsättning kan känna sig som alla andra. Det spelar roll för individens självbild och självkänsla.

Utifrån de synpunkter vi har fått ser vi över råd och förtydligar. De råd vi ger har inte som mål att någon ska kunna spara pengar. De siktar på att elever med funktionsnedsättning ska lära sig och må bra i skolan.

 

Åsa Vikström

Verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd

Publicerat onsdag 3 mars 2021