Rätten till språk – tidigt och tillgängligt

Jag minns när en ny elev kom till vår skola, en specialskola för döva elever och elever med hörselnedsättning. Med flera skolbyten, mobbning och utanförskap i bagaget klev eleven in i årskurs 7. Men, redan efter några dagar i sin nya klass steg elevens mungipor och hörapparaterna som länge legat längst in i byrålådan sattes på plats bakom öronen. Här är jag inte annorlunda, här är jag en av er, sa eleven till sina nyfunna vänner.

Tyvärr förekommer det, precis som på många skolor, också i perioder mobbning och utsatthet på våra skolor, men gemenskapen och känslan av tillhörighet skapar en stabil grund att stå på. Så hur bygger vi då vidare på denna bakgrund av skolmisslyckanden, ja det är skolan som misslyckats - inte eleven, och avsaknaden av självförtroende? Förutom att vi fick otrolig hjälp av klasskamraterna som såg till att eleven välkomnades med öppna armar så gav vi eleven ett språk som för hen var tillgängligt i många situationer där språket hen redan behärskade inte hade räckt till. Att lära sig ett nytt språk så sent som i årskurs sju är dock en utmaning. Men att som elev för första gången känna sig accepterad och hel och inte som någon som behövde lagas eller jämföras med andra uppstod en styrka som vi som lärare ibland har förmånen att få se. En styrka som tycktes vilja utstråla ett bevis på att "här ska jag vara" och "detta är jag!" Det tillgängliga språket, i detta fall svenskt teckenspråk, utvecklades av bara farten tillsammans med all den kunskap som hör skolan till.

Elevens ena förälder sa till mig efter några månader att det var som att familjen nu hittat hem. De hade, berättade hen vidare, valt att satsa på ett språk i taget så nu, i årskurs sju, var det dags för ännu ett språk. Vad kunde jag säga... barn är fenomenala och att utveckla flera språk fixar de vanligtvis galant, men gjort var gjort och, i detta fall, slutet gott som man brukar säga. Men jag kan inte låta bli att önska, drömma och hoppas att varje litet barn som på något sätt har nytta av ett tillgängligt visuellt språk får möjlighet att utveckla det för att genom hela livet själv kunna välja språk utifrån situation och sammanhang. Ett språk som inte är tillgängligt leder inte bara till luckor i språkutvecklingen utan även i kunskapsutvecklingen och den kognitiva utvecklingen. Ta det säkra före det osäkra och ge barn som inte hör mer än ett språk.

Den 1 januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige, men vi har sedan länge förbundit oss att följa den. Barn har rätt till språk – tidigt och tillgängligt!

Lina Jerpös signatur

Lina Jerpö, samordnare tvåspråkighet

Publicerat onsdag 27 maj 2020