Barns rättigheter är ALLA barns rättigheter

Under mina 30 år som yrkesverksam inom skolverksamhet har jag alltid haft en strävan efter att göra skillnad, framförallt för de barn och elever som har mött olika svårigheter under sin skolgång. Jag har träffat många barn som hamnat utanför i sociala sammanhang, som har haft svårt att styra sina känslor, svårigheter med att uttrycka sig eller som haft en långsammare takt att lära och utveckla kunskaper än de flesta andra. Det kan vara så mycket mer som påverkar hur skolan fungerar för en del barn och unga. Jag tror att du som jobbar inom utbildning känner igen dig i min beskrivning av att göra skillnad, viljan att få dessa unga personer att komma till sin rätt, att utvecklas och att få vara en del av den sociala gemenskapen.

Barnkonventionen kom till för 30 år sedan för att stärka barnets rättigheter i samhället och för att vi alla ska ta hänsyn till och respektera vad som är barnets bästa. Barn ansågs vara, och är fortfarande, en särskilt utsatt grupp i samhället. En annan särskilt utsatt grupp är personer med funktionsnedsättning och därför har FN även upprättat en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Barn kan ha en eller flera olika funktionsnedsättningar, de kan på så vis ha en dubbel utsatthet. För att gör skillnad för denna grupp av barn bör vi beakta och ta till oss vad som står skrivit i båda konventionerna.

En av grundprinciperna i barnkonventionen är barns rätt att fritt få uttrycka sin åsikt och bli lyssnad till, i frågor som berör dem. För ett barn som har ett åldersadekvat språk och kan använda sitt språk, kan utmaningen för oss vuxna vara att vi faktiskt ska lyssna och ta till oss av barnets budskap.

Om vi istället tänker oss ett annat barn, med helt andra språkiga förutsättningar som ligger långt efter jämnårigas barns språkliga förmåga, ställs det helt andra krav på oss som möter barnet. För det första behöver vi se till att barnet utvecklar ett språk eller någon form av kommunikation. Det kan vara teckenspråk eller punktskrift, kommunikation genom andra tecken och bilder, det som också kallas alternativ och kompletterande kommunikation. I en del fall handlar det om att tolka reaktioner, miner, blickar eller likande.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som lyfter just de språkliga förutsättningarna i flera olika delar av konventionen och när det handlar om språk och olika former för kommunikation kan vi luta oss mot innehållet i denna konvention.

Språket har även stor inverkan på individens kunskapsutveckling och social utveckling. Barnet har rätt till utveckling och det är inte bara språket som ger goda förutsättningar för utveckling utan den miljö som barn vistas i har stor inverkan. För barn med funktionsnedsättningar kan vara extra känsliga för hur miljön i förskola och skola är utformad.

I Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan vi läsa att om att den omgivande miljön påverkar personers möjlighet att delta fullt ut på livets alla områden och att vi har skyldighet att identifiera och undanröja hinder som kan finnas i miljön. Hinder som kan finnas i förskolor och skolor kan bestå av många olika saker. Det kan till exempel vara en bullrig ljudmiljö som försämrar koncentrationen för alla, men som påverka andra barn mycket mer. Det kan påverka barn med hörselnedsättning men även barn med som är mer lättdistraherade än andra. Likaså kan ett överflöd av synintryck ha negativ inverkan för barn som är döva eftersom de använder synen som huvudsaklig kommunikationskanal, men också barn som har svårigheter att sålla sina synintryck. För mycket stimuli kan störa barns förmåga att fokusera och koncentrera sig.

Då vi ska göra skillnad för de barn som möter störst utmaningar i samhället och inom utbildning kan vi, eller till och med måste vi, som arbetar i samhällets uppdrag rannsaka oss själva och den verksamhet som vi arbetar i. Vi har skyldigheter att leva upp till för att barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, ska få växa upp och utvecklas i samt vara fullvärdiga medborgare i ett samhälle och en skolverksamhet.

Vi ska respektera barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till fullo. Mänskliga rättigheter huvudsakliga budskap är att alla människor har ett lika värde och att ska lika förutsättningar för alla människor oavsett de olika fortsättningar och olikheter som finns bland mänskligheten. Det är när vi når dit vi gör skillnad för alla barn.

Pia Persson, samordnare för rättighetsarbetet på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Publicerat onsdag 27 maj 2020