Det finns många barn och elever som är i matematiksvårigheter. Här får du veta mer om vad det innebär och vad SPSM kan hjälpa till med.
Den forskning som beskriver området matematiksvårigheter har olika inriktningar. Det finns exempelvis pedagogiska, medicinska, neurologiska och kognitiva förklaringar till varför en elev kan hamna i matematiksvårigheter.
Oavsett förklaringsmodell behöver matematiksvårigheten ses och förstås utifrån elevens perspektiv och det sammanhang eleven befinner sig i. Därefter kan verksamheten göra anpassningar utifrån specifik kunskap om den enskilda eleven. Det är viktigt att uppmärksamma svårigheterna så tidigt som möjligt, oavsett ålder eller årskurs, för att skolan ska kunna erbjuda rätt stödinsatser.
Definitionen av specifika räknesvårigheter, eller dyskalkyli, kan skilja sig åt beroende på forskningens och litteraturens inriktning. Svårigheterna finns ofta inom den grundläggande räkneläran, att hantera tal och antalsuppfattning.
När dessa svårigheter inte går att härleda till andra möjliga förklaringar, exempelvis läs- och skrivproblematik eller uppmärksamhetsproblematik, kan det finnas en misstanke om dyskalkyli. Det är betydligt fler elever som utvecklar matematiksvårigheter av andra orsaker än specifika räknesvårigheter.
Kännetecken på specifika räknesvårigheter är en kombination av:
Specifika räknesvårigheter behöver inte innebära problem med all typ av matematik. Det förekommer att elever med sådana svårigheter behärskar vissa delar av skolans matematik, exempelvis geometri, problemlösning eller algebra. Det är viktigt att vara uppmärksam på om de specifika räknesvårigheterna påverkar andra skolämnen som exempelvis kemi och fysik, där det förekommer formler och beräkningar, eller hemkunskap och slöjd där måttenheter ofta hanteras.
Om ni som skola märker att ett barn eller en elev uppvisar svårigheter i sin matematikutveckling bör ni agera omedelbart. En kartläggning är nödvändig för att göra en analys av orsaker till matematiksvårigheterna.
Fokusera på hela lärmiljön för att kunna sätta in rätt åtgärder. Utvärdera åtgärderna för att se vad som fungerar, samt vad som inte leder mot målen för undervisningen. Barnet eller eleven måste vara delaktig i dessa processer.
En långvarig upplevelse av att misslyckas i den matematiska utvecklingen riskerar att leda till en urholkning av självförtroendet. Det kan successivt bryta ner barnets eller elevens motivation och leda till emotionella blockeringar, något som kan resultera i stark matematikängslan.
I Stödmaterial matematiksvårigheter kan du ta del av vad som kan vara framgångsrika stödåtgärder när du möter en elev i matematiksvårigheter.
Skolverket har utformat ett antal kartläggnings- och bedömningsstöd för att tidigt identifiera elever som visar tecken på att inte nå de betygskriterier som ska uppnås i årskurs ett och tre i grundskolan.
Utöver detta kan man behöva skaffa sig en mer utförlig bild av elevens kunskaper och framförallt stödbehov. Att kartlägga är som ett pussel vars syfte är att synliggöra elevens styrkor och svagheter inom olika områden i matematiken. En kartläggning behöver exempelvis synliggöra elevens matematiska uppfattningar och strategier men också vilka slags fel eleven gör.
Många svårigheter kan visa sig genom att observera och samtala med eleven i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att veta vad det är man vill bilda sig en uppfattning om och därefter välja rätt metod och rätt material för ändamålet.
Om en elev är i behov av särskilt stöd ska skolan skyndsamt utreda behovet. Utredningen ska ge underlag för att förstå vilka särskilda stödåtgärder skolan behöver sätta in för eleven. SPSM har tillsammans med Skolverket tagit fram ett material som ger skolan vägledning i att utreda en elevs behov av särskilt stöd.
Efter en genomförd kartläggning och eventuell utredning av behov av särskilt stöd kan det finnas en misstanke om specifika räknesvårigheter.
Tillvägagångssättet när det gäller att få en utredning gällande specifika räknesvårigheter ser olika ut nationellt. I vissa regioner finns det möjlighet att göra en utredning hos logoped, till exempel vid Logopedkliniken på Danderyds sjukhus.
Den nedre gränsen för en för en sådan utredning är årskurs fyra. Anledningen är att man först behöver säkerställa att eleven har undervisats i grundläggande taluppfattning. Det finns ingen övre åldersgräns för utredning, men i vuxen ålder görs utredningar ofta inför studier eller nytt arbete där man bedömer att matematiksvårigheterna kan komma att utgöra ett hinder.
Ett tvärprofessionellt samarbete mellan den undervisande läraren och den som ska utreda är av stor vikt.
I podden Lika värde, avsnitt 64, kan du ta del av vad som kan vara viktigt att tänka på såväl före som efter en utredning.
Garantin för tidiga stödinsatser ska stärka elevers rätt till stöd i sitt lärande i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin är ett stöd för dig som lärare i årskurs F-3 att upptäcka de elever som riskerar att inte nå målen. I garantin ingår Skolverkets material Hitta matematiken och Bedömningsstöd i taluppfattning, som stöd för att kartlägga och bedöma elevernas matematiska tänkande. Genom samråd med personal med specialpedagogisk kompetens planerar och genomför du sedan insatser för de elever som är i behov av stöd.
Publicerat 2024-04-04
Läs om skolor som på olika sätt jobbar med mattesatsningar i Tidningen Lika värde.
I podden förklarar och diskuterar vi specialpedagogik och ger goda råd till dig som arbetar i eller har barn som går i förskolan och skolan. Lyssna på våra avsnitt om matematik.