Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, stödjer kommunikation mellan människor. Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera på något sätt. AKK ger omgivningen, barn och elever i behov av kommunikationsstöd möjlighet att förstå varandra, uttrycka känslor, åsikter och tankar. AKK kan användas tillsammans med, eller helt ersätta talat språk.
Med AKK ges möjligheter att
För att få kommunikationen att fungera behöver vi använda många olika vägar. Vissa kommunikationssätt använder alla för att förtydliga vad vi pratar om, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsrörelser eller att vi pekar på föremål eller bilder för att förtydliga vad vi pratar om.
Kroppskommunikation sker utan att några hjälpmedel behövs och används mer eller mindre avsiktligt. När den ena parten behöver extra stöd och uppmärksamhet blir naturliga reaktioner och kroppsrörelser på samma gång kommunikationsvägar och AKK.
Naturliga reaktioner är spontana svar på intryck från den egna kroppen eller från något som händer i omgivningen. Vi styr inte de reaktionerna med viljan och de har ingen särskild riktning eller avsikt.
För personer som befinner sig på en tidig kommunikativ utvecklingsnivå är responsen från omgivningen viktig. När vi i omgivningen tolkar och bekräftar en naturlig reaktion på samma sätt under en längre tid, kan den utvecklas till en kommunikativ signal. På så sätt får personen stöd att uttrycka sig på ett mer avsiktligt sätt.
Signaler är kroppsreaktioner som har en riktning och som sker mer avsiktligt. Genom att till exempel hänga med huvudet visar en person att hen är trött och vill vila. Signaler kan användas för att styra andras handlingar och vara riktade mot en person eller ett föremål i omgivningen. Även här är gensvaret från omgivningen viktigt.
Gester är kroppsrörelser som har ett visst syfte: att peka, visa med händer eller skaka på huvudet kan vara olika sätt att visa vad man vill.
Tecken som AKK, TAKK, är en metod för att stödja kommunikation. Metoden används som ett kommunikationsstöd mellan omgivningen och den som har svårt att förstå talat språk eller att uttrycka sig så att andra förstår.
TAKK är inte detsamma som svenska teckenspråket, men bygger på dess tecken. Tecknen, handrörelserna, används tillsammans med tal som stöd vid språkutveckling och på den nivå där personen befinner sig.
Man tecknar i första hand de viktigaste orden och inte alla ord i en mening. Ibland används enstaka tecken som signaler. Det underlättar språkförståelse och lärande men fungerar ibland även som ersättning för talat språk.
Pedagogen eller en annan person i omgivningen använder tecken för att förtydliga sitt tal, samtidigt som hen är en förebild för den som behöver uttrycka sig med tecken. Därför är det bra att lärare även tecknar till varandra när de pratar i lärmiljöer där barn finns. Tecknen ger barnen en konkret återkoppling på det talade ordet och de ges möjlighet att både höra och se språket.
Vuxna i barnets omgivning kan behöva vara modeller länge. Barnets förståelse för tecken kommer före förmågan att teckna tillbaka. Precis som vi talar med det lilla barnet innan det börjar prata, kan vi teckna långt innan barnet förväntas teckna.
Tecken som AKK används i många förskolor för att stimulera språk och kommunikation hos barn i allmänhet. Ibland används TAKK som en brygga till svenska språket för barn med annat modersmål.
Behov av TAKK kan vara övergående, innan barnet utvecklat talat språk, men det bör användas som stöd en längre tid.
SPSM:s webbtjänst Ritade tecken är utvecklad för att stödja användningen av TAKK. Bildbasen innehåller ca 2500 ritade bilder som kan laddas ner till ett textdokument eller till ett program i dator eller pekplatta. Ritade tecken är främst avsedd för läromedelsproducenter och pedagoger som arbetar i verksamheter som använder TAKK.
Andra sätt är beroende av hjälpmedel som är särskilt utformade för att stödja kommunikationen. Ofta behövs både låg- och högteknologiska hjälpmedel för att garantera tillgång till kommunikationsstödet i olika miljöer och situationer.
SPSM:s tjänster Bliss, Pictogram och Ritade tecken innehåller ett stort antal symboler, bilder och tecken som du kan ladda ner och använda som hjälpmedel i undervisningen.
När vi använder föremål i kommunikationen kallas det ibland att kommunicera via konkreta föremål. Genom att använda bestämda föremål som signaler för viss aktivitet ger vi stöd i att förstå och minnas vad som ska hända. Exempelvis kan en sko illustrera att vi ska gå ut, en tandborste att vi ska sova eller en sked att vi ska äta mat.
Föremålen kan även fungera som underlag för samtal eller till att återuppleva händelser. Att peka och prata med kända föremål underlättar och stimulerar kommunikation
Ett foto kan visa en specifik sak, plats, person eller aktivitet och används med fördel när det till exempel handlar om ”min mamma” och inte ”en mamma”.
Film kan användas för att möjliggöra för barn och elever att berätta något de har varit med om under dagen. Det är också ett sätt att dela en upplevelse och möjliggöra ett samtal tillsammans med någon som inte var med.
Bilder och symboler kan användas i kommunikationen som stöd för minnet, som samtalsunderlag eller för att utveckla språk. De kan presenteras på olika sätt, till exempel i en så kallad kommunikationskarta, på kommunikationsknippa eller i en samtalsapparat. De kan också vara inlagda i i talande hjälpmedel där en talsyntes läser upp texten.
Förutom att bilder kan användas för att kommunicera är de även bra som kognitivt stöd. Det kan till exempel handla om tidsstruktur eller schema.
Pictogram är ett system av bildliknande grafiska symboler där varje bild står för ett ord eller ett begrepp. Bilderna är svartvita och tanken är att de ska vara lätta att avläsa även i en detaljrik miljö. För att det betydelsebärande innehållet i bilden ska vara lätt att uppfatta innehåller bilderna få detaljer.
Pictogram kan användas för att kommunicera och tydliggöra information i olika sammanhang. Förutom kommunikationsstöd kan bilderna även fungera som tankestöd, minnesstöd eller för uppmärkning av olika miljöer.
SPSM:S webbtjänst Pictogram ger full tillgång till cirka 2 500 bilder. Här finns verktyg för att skapa scheman, kommunikationskartor, instruktioner med mera. Bilderna finns översatta till 21 olika språk. Bildbasen utvecklas och uppdateras kontinuerligt.
Bliss är ett symbolspråk som används av personer som är i behov av AKK. Blissystemet ger möjlighet att uttrycka många ord och att säga i princip det man vill, genom att kombinera ord till hela meningar.
Den som har god språkförståelse kan med rätt stöd utnyttja blissystemet fullt ut. Även personer med stora svårigheter att förstå tal och uttrycka sig, kan ha förmåga att använda blissystemet.
Grunden består av ett antal grafiska element som sätts samman och bildar symboler. Blissorden kan vara bildlika och se ut som det de representerar, exempelvis ett hus. Andra symboler är ideografiska och står för idéer som förstånd eller kunskap. Symboler kan kombineras för att skapa ytterligare betydelser.
I spsm:s webbtjänst Bliss Online kan du som användare tillverka egna blisskartor, skriva ut standardkartor, skapa nya symboler, använda den inbyggda grammatikfunktionen och skriva fullständiga meningar med symboler i ordbehandlaren.
Skriftspråket kan användas som komplement eller alternativ för personer som inte kan tala, men som kan läsa och skriva. Bokstäver används även tillsammans med bilder, blissymboler eller pictogram.
Utgå från personens behov och förutsättningar för att stimulera utvecklingen mot läsning och skrivning. Använd alla sinnen och olika metoder, till exempel helord, handalfabet och ljudning. En kommunikationstavla med hela ord eller bokstäver kan också vara ett stöd.
Barnet lär sig bäst att kommunicera i det vardagliga naturliga samspelet. Det betyder att vi behöver använda AKK i alla situationer där barnet finns, i samtal med barnet men också i samtal med varandra.
För att möjliggöra språkutveckling behöver omgivningen stödja genom att erbjuda flera olika kommunikationssätt som kompletterar varandra. Det kallas multimodal kommunikation. Det betyder att samtalspartnern använder många olika sätt att förstärka kommunikationen och förtydliga sitt tal, till exempel genom tecken, gester, föremål, talande hjälpmedel och bilder.
Samtalspartnern är samtidigt förebild för den som är i behov av kommunikationsstöd. Det ger AKK-användaren möjlighet att uttrycka och förstå kommunikationen på flera olika sätt.
Att tänka på:
I en positiv kommunikationsmiljö är varje persons sätt att kommunicera självklart att använda. Se till att förskolans och skolans lärmiljöer är utrustade med material och personal som kan stödja kommunikation.
Framgångsfaktorer kan vara att ge utbildning till personal om kommunikationsutveckling och förhållningssätt. Det kan också vara att samverka med alla personer som är involverade i personens nätverk för att skapa samsyn kring insatser för att utveckla kommunikationen.
AKK ger möjlighet för eleven att vara delaktig i diskussioner, kunna uttrycka sin åsikt och sina tankar om lektionens innehåll. När det gäller AKK och innehållet i undervisningen är det viktigt att tänka på att ett personligt utformat kommunikationsverktyg inte kan fylla alla pedagogiska behov. Tänk istället på AKK som elevens röst i undervisningen.
Ett sätt att främja läs- och skrivutveckling är att arbeta med högläsning och samtal kring innehållet med stöd av AKK. Att låta eleven vara delaktig genom att kommentera och bearbeta innehållet med olika kommunikationsstöd ger ökad förståelse för text och innehåll.
För att kunna läsa och skriva behövs både språkförståelse och avkodningsförmåga. Eleven behöver ha tillgång till ett stort ordförråd samt tangentbord och ett alfabet. När det gäller avkodningen kan det vara svårt att höra språkljuden om man inte kan producera dem själv. Då kan ljudandet förstärkas med en talsyntes som läser upp bokstavsljuden.
Genom att främja läs- och skrivutveckling kan vi ge elever möjligheter att uttrycka sig kring sådant som inte finns i det befintliga kommunikationssystemet. I ett livsperspektiv kan det handla om att få möjlighet att bli en läsare och skrivare, att kunna ta till sig information och ta del av beslut som rör en själv.
Fundera över vilka ord som behövs i kommunikationssystemet och hur ord och bokstäver kan kombineras för att eleven ska kunna uttrycka sig mer specifikt. Ett exempel: flicka + A kan betyda Anna.
Publicerat 2024-02-06