Digitala verktyg kan vara viktigt för att barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning ska kunna lära sig, utvecklas och bli självständiga. Här finns information om olika läromedel, verktyg och funktioner som kan vara ett stöd i lärandet.
Digitala verktyg för elever med funktionsnedsättning har utvecklats i snabbt tempo. Tidigare specialprogram kan idag ingå som standardfunktioner i operativsystem och enheter. Därför är det bra för dig som pedagog att känna till elevernas behov och hur du kan arbeta med de inbyggda funktionerna. Du behöver också veta vad du kan göra när de funktionerna inte räcker till.
Utöver digitala verktyg behöver eleverna få tillgång till läromedel med innehåll som de kan ta till sig. Eleverna behöver även få tillgång till pedagogiskt material av olika slag för att nå så långt som möjligt i sitt lärande.
Läromedel är ofta en grundläggande förutsättning i undervisningen. Läromedlet kan behövas i olika format för att eleverna ska kunna ta del av innehållet utifrån sina förutsättningar. Läromedel behöver därför vara tillgängliga på olika sätt och är alltid en del av det pedagogiska sammanhanget.
Tryckta eller digitala läromedel kan se olika ut beroende på format och innehåll. Text, ljud och struktur kan underlätta för läsaren att orientera sig i texten. Digitala texter kan användas genom uppläsning, i filmer och vid interaktivitet.
Läromedelsförlagen har ofta olika format på sina läromedel. De kan finnas som tryckt bok, som webbversion med kompletterande filmer eller som en digital version. Även andra aktörer kan ha anpassade versioner av läromedlet. Det innebär att du som pedagog har möjlighet att arbeta med läromedel på olika sätt utifrån elevernas behov.
För att hitta läromedel i olika format som kan fungera i ditt sammanhang kan du söka i vår tjänst hitta läromedel.
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, erbjuder tjänsten Legimus som är ett digitalt bibliotek för alla med läsnedsättning.
Personer som av olika skäl har svårt att ta till sig text kan använda digitala verktyg som underlätta läsandet. Att läsa med digitala verktyg innebär att få en text presenterad på en skärm via en digital enhet. Med en digital text kan man öka tillgängligheten på många sätt.
Digitalt stöd vid läsning kan vara att
Många appar och program kan omvandla bild till text och läsa upp innehållet. De kan användas om man till exempel fotograferar text ur en bok eller text på en affisch.
I digitala enheter finns hjälpmedel som bland annat omvandlar text till tal. Med talsyntes går det till exempel att lyssna på uppläsning av texter, e-böcker, e-post, anteckningar och SMS.
Att lära sig lyssna på text tar tid och är en förmåga som behöver övas upp, på samma sätt som vi får skapa lässtrategier när vi läser med ögonen.
Talsyntesprogram omvandlar text till tal och kan underlätta för den som ska ta till sig text. Programmet ger även möjlighet att få en egen text uppläst. Det blir då lättare att upptäcka om något inte stämmer i meningar, felstavade ord eller bristande sammanhang i texten.
I talsyntesprogrammen finns ofta flera röster och många inställningar att välja på för att passa olika användare. Det går ofta att justera hastigheten, textmarkörens inställningar och textens storlek och färg.
Det är viktigt att du som pedagog tillsammans med eleven hittar inställningar som fungerar bra. Ibland tar det tid att lära sig och att hitta rätt inställningar. Eleven kan också behöva göra inställningar i olika ämnen, en faktaspäckad text kan läsas upp långsammare och i en skönlitterär text kanske eleven föredrar ett snabbare tempo.
I de flesta operativsystem finns möjlighet att få text uppläst.
Med hjälp av programvara för OCR (optical character recognition eller optisk teckenigenkänning) kan du fotografera en text och få den uppläst, den blir också redigerbar.
Personer som av olika skäl har svårt att producera text kan använda digitala verktyg som underlättar skrivandet. Några exempel på program som kan vara till stöd är:
Med hjälp av talsyntes kan eleverna lyssna till det de skrivit och upptäcka fel i texten. Det finns också program och appar för språkkontroll av svenska och engelska som är speciellt utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter. En del innehåller även symbolstöd för att underlätta ord- och läsförståelsen.
Ett dikterings- eller tal igenkänningsprogram tolkar tal och omvandlar det som sägs till en text som sedan går att bearbeta vidare. På så sätt kan eleven fokusera på innehållet istället för på att skriva. Taligenkänningsprogram går även att använda som stavningsstöd när man inte vet hur ett ord stavas.
Det finns flera sätt att få stöd med översättning av texter. I många ordbehandlingsprogram finns det inbyggt. Ordprediktion finns ofta inbyggt i digitala enheter. Det kan hjälpa den som har svårt att använda tangentbordet, men också den som är osäker på stavning.
Appar och program som skapar skrivbara dokument gör det möjligt för elever att arbeta digitalt med material som bara finns i pappersform.
Digitala verktyg kan underlätta för barn, elever och vuxna som har svårt med matematik och uträkningar. Verktygen kan användas för att färdighetsträna, visualisera, konkretisera, laborera och arbeta med problemlösning för att främja förmågan att resonera om och förstå matematik.
Program med konkret digitalt material kan användas för att exempelvis
Kalkylator finns i alla datorer, plattor och mobiler. En del program har större display med dubbla rader. Det ger möjlighet att följa uträkningen steg för steg. Vissa program kan även läsa upp uträkningen och det går att lyssna på det som skrivs "Sju gånger trettiotre är lika med...".
Interaktiv skrivtavla är ett bra verktyg för matematiska samtal i grupp och för enskild elev. Med en interaktiv skrivtavla kan också fler sinnen stimuleras.
I matematikundervisningen är samtal en viktig grund för förståelse oavsett vilka anpassningar och verktyg eleven har.
Om matematikboken finns i digitalt format så kan eleven ibland arbeta med uppgifterna digitalt.
Det finns också webbaserade läromedel i matematik som både rättar elevens uppgifter och kan anpassa uppgifterna efter elevens kunskapsnivå.
Flera förlag ger ut matematikläromedel som digitala versioner av tryckta läromedel. Läromedlet är oftast en avbild av den tryckta boken. Ofta finns det extra material kopplat till läromedlet som eleverna når digitalt. Det kan exempelvis vara filmer.
I de flesta läromedel är det möjligt att läsa upp texten med talsyntesstöd och att förstora texten. I en del digitala böcker går det att skriva direkt i boken på bildskärmen via tangentbordet.
En del elever tappar lätt bort sig när de till exempel växlar mellan att titta på boken i datorn och skriva i skrivhäftet. Om det inte går att skriva direkt i boken kan SPSM:s Räknerutan vara ett användbart komplement.
Heltäckande digitala läromedel kan vara ett stöd när eleven har behov av att få texten uppläst, ändra textstorlek, skriva med tangenter och så vidare.
För en del elever kan det underlätta att skriva matematiska tecken med tangentbordet. Det finns programvaror som gör det möjligt att skriva matematiska tecken på olika sätt.
Digitala verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation på olika sätt. Det går exempelvis att kommunicera med hjälp av text, bild- och symbolstöd, film och ljud, tecken som stöd eller teckenspråk.
Vissa personer behöver särskilt anpassade digitala verktyg för att över huvudtaget kunna uttrycka sig. Verktyget ska ge barnet eller eleven förutsättningar att utveckla sin kommunikation med omgivningen.
För elever med funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara ett viktigt stöd för tydlighet, planering och struktur i skolan och vardagen. Verktygen kan användas på olika sätt för att ge kognitivt stöd. Tydliggörande pedagogik gör undervisningen begriplig och hanterbar. Eleverna behöver veta varför, vad, var och med vem något ska göras, dessutom behöver det vara tydligt vad de ska göra när en aktivitet är avslutad.
Samtidigt som verktygen kan vara till stor hjälp i skolarbetet så kan de också lätt distrahera eleven från den aktuella uppgiften, exempelvis genom notiser på den digitala enheten. Därför är det viktigt att eleverna får kunskap om och arbetar med hur de kan hålla fokus i skolarbetet.
En funktionsnedsättning kan ge olika konsekvenser för en persons lärande, därför ser behovet av vilka digitala verktyg som behövs olika ut för olika personer.
För elever med förvärvad dövblindhet kan material inom olika ämnesområden presenteras och erbjudas digitalt.
Genom att anpassa olika tekniska hjälpmedel underlättar det för eleven att följa undervisningen i samma takt som sina kamrater.
För elever med medfödd dövblindhet kan tillgång till digitala verktyg innebära ökad kunskap om sig själv och sin omvärld. Det kan även stödja utvecklingen av samspel med omgivningen och ge stöd för en ökad kommunikationsutveckling och kunskapsutveckling.
För att lära sig digitala verktyg behöver elever med dövblindhet stöd av en pedagog som samspelar genom att läsa av och svara på barnets uttryck.
I arbetet med digitala verktyg är det viktigt att du använder dig av så många sinnen som möjligt, exempelvis känsel, hörsel och syn.
I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.
Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Speltid: 8 minuter och 20 sekunder. För att ta del av en syntolkad version av filmen, klicka på fliken Syntolkad.
I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.
Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 8 minuter och 20 sekunder.
I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.
Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 8 minuter och 20 sekunder.
I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.
Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 8 minuter och 20 sekunder.
Att arbeta med och erbjuda digitala läromedel kan avlasta och öka tillgängligheten för elever som behöver en lärandesituation som inte ger för många intryck eller belastar.
Det kan vara en fördel för många elever med förvärvad hjärnskada att få uppgifter tydligt avgränsade.
Viktigt är att fortsätta och bibehålla kontakter vid frånvaro. Det kan finnas en risk att elever med långa frånvaroperioder kommer ifrån både undervisning och klassgemenskap. Planera in tillsammans med eleven och var förberedd på alternativa kontaktformer som exempelvis Teams, Zoom eller SMS. Det finns även exempel där robotar används för att ge elever möjligheter att delta i klassen men på avstånd, som den så kallade AV1-roboten.
Publicerat 2024-04-24