Vill du veta mer?
På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnen som berör trygghet, anknytning och relationsskapande. Förslagen är relevanta för alla som arbetar med barn.
Persson, S. (2021).
Pedagogiska relationer i förskolan.
Stockholm: Skolverket
Pedagogiska relationer står för det kognitiva, sociala och emotionella stöd som förskollärare, barnskötare och övrig personal kan ge barn i möten i förskolans vardag. Sven Perssons artikel tar även upp hur dokumentation kan synliggöra dessa möten med barnet. Artikeln ingår i Skolverkets modul Specialpedagogik i förskolans praktik.
Hellberg, A (2017).
Traumamedvetenhet i förskolan
Lund: Studentlitteratur
Boken vänder sig till den som möter barn som har varit utsatta för svåra påfrestningar och trauma. Det kan handla om barn som upplevt krig och flykt, barn som bevittnat eller utsatts för våld eller övergrepp eller barn som upplevt omsorgssvikt. Boken innehåller konkreta exempel för att tydliggöra teoriers innebörd, diskussionsfrågor till arbetslaget utifrån bokens teman och för den som vill fördjupa sig vidare ges många tips på fortsatt läsning.
Hellberg, A. (2018)
När krisen drabbar förskolan.
Lund: Studentlitteratur.
När krisen drabbar förskolan är tänkt att fungera som en enkel handbok för rektorer och pedagoger. Boken avser att ge en överblick över vad vi behöver ta i beaktande när kriser drabbar eller berör förskolan. Det kan handla om att ett barn är med om något svårt hemma och behöver ett särskilt medvetet omhändertagande i förskolan under en viss tid. Det kan också handla om att en olycka sker i verksamheten.
Barns övergångar till och från förskoleklass. (2014).
I den här artikeln presenteras en doktorsavhandling om hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och den obligatoriska skolan upplevs ur barns perspektiv
Helena Ackesjös avhandling består av tre delstudier. I den första studeras barns utträde från förskolan och övergång till förskoleklassen. I den andra studeras barnens läsår i förskoleklassen och övergången till årskurs 1. Den tredje studien fokuserar på barns relationsbrytande processer i övergångarna.
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A (2012).
Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande.
Stockholm: Natur & Kultur.
Boken visar att trygga relationer är en förutsättning för lärande, särskilt för små barn. Barn som utvecklat en trygg anknytning till minst en vuxen på förskolan litar på att de blir tröstade när behov uppstår – de kan då slappna av och ägna sig åt lek och utforskande. Denna bok ger en grund i anknytningsteori och författarna visar med många exempel hur denna kunskap kan användas i förskolans vardag: vid inskolning, hämtning, samling, lek och vila.
Nordqvist, S. (2001).
När Findus var liten och försvann.
Stockholm: Opal.
En berättelse om trygga relationer för alla åldrar. Katten Findus utforskar sin närmiljö för första gången på egen hand. Det blir en både spännande och skrämmande upplevelse, när anknytningssystemet triggas igång av en ny och obekant besökare på gården. Pettson visar exempel på hur den viktiga vuxna kan fungera som en trygg bas och en säker hamn för en liten upptäckare.
Hilmarsson, H. T. (2018).
Empati, nyckeln till samarbete i professionella samtal.
Lund: Studentlitteratur
Den här boken förklarar hur empati fungerar och visar hur professionella kan använda sin empati för att hjälpa andra i sin yrkesroll.
Brottsoffermyndighetens stödmaterial för förskolan
Materialet "Jag vill veta" innehåller övningar och tips för arbetet med brottsutsatta barn. Börja gärna med att titta på läsguiden för boken "Liten" av Stina Wirsén, som berättar om ett barns tillvaro hemma och i förskolan.
Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2009).
Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin.
Stockholm: Natur & kultur.
En fristående fortsättning på boken "Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer" (2006). Boken ger ett fylligt kunskapsunderlag till hur anknytningsteorin kan tillämpas från spädbarnsåren till vuxen ålder. Hur de olika anknytningsmönstren påverkar psykisk hälsa och ohälsa beskrivs.
Kihlbom, M., Lidholt, B. & Niss, G. (2009).
Förskola för de allra minsta. På gott och ont.
Stockholm: Carlsson.
Om förskolans positiva effekter, men också om dess grundläggande problem. Här diskuteras de första årens betydelse för utvecklingen ur olika perspektiv. Vidare presenteras rön om idealet för gruppstorlek, samspelet mellan barn och vuxna, lekens betydelse, introduktion, separation och anknytning.
Hundeide, K. (2009).
Vägledande samspel i praktiken: genomförande av ICDP-programmet.
Stockholm: ICDP förlag.
ICDP står för International Child Development Programme, eller vägledande samspel. Det är ett program som fokuserar på samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för barns utveckling.
Marte Meo-föreningen. (2016).
Marte Meo-metoden från Marte Meo-föreningens webbplats.
Metoden bygger på studier av hur föräldrar och barn samspelar med varandra, och hur detta bidrar till barnets utveckling. "[...] se behov och resurser hos barnet och de egna möjligheterna att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov samt den egna möjligheten att påverka samspelet mellan sig själv och barnet i positiv riktning. Videokameran används som ett redskap; man filmar korta sekvenser av samspel mellan vuxna och barn."
Övergångar till och från förskoleklass
Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen. Denna sida ersätter ett tidigare tryckt stödmaterial om övergångar.
Rädda Barnen har i flera år arbetat med det som benämns som Traumamedveten omsorg – en förståelseram för hur viktiga vuxna skapar förutsättningar för läkning i vardagen för den som utsatts för trauma. Traumamedveten omsorg vilar på vetenskaplig grund och i en pedagogisk modell omsätts den aktuella kunskap som finns på traumafältet till ett konkret förhållningssätt att arbeta utifrån. Skriften ger en sammanfattad bild av Traumamedveten omsorg och den aktuella kunskap som finns.