Hej Ing-Britt, kan du berätta lite om varför Kristinehamns kommun har arbetat med stödmaterialet?

– Jag kom först i kontakt med materialet när jag och en annan specialpedagog sökte stöd hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vi behövde då hjälp med hur vi skulle arbeta med en av våra förskolor i kommunen som befann sig i ett ganska problematiskt läge med flera barn som hade koncentrationssvårigheter och språksvårigheter. Pedagogerna kände även att de hade svårt att arbeta professionellt. Jag var inte beredd på hur mycket materialet kunde hjälpa oss och vi insåg ganska snabbt att det fanns flera delar i verksamheten som vi kunde utveckla. Vi såg också att problemen inte låg på individnivå och några enskilda barn, utan var större än så och det synliggjordes med hjälp av materialet.

Hur har det gått till när ni arbetat med stödmaterialet?

– Till en början kan man lätt tro att materialet bara är teoretiskt och något som man sen lätt glömmer, men efter varje ny träff, efter varje ny film, tog pedagogerna med sig den nya kunskapen direkt in i verksamheten. Vi har arbetat med förskolorna utifrån miljön och byggt upp den utifrån leken. Vi har arbetat mycket med anknytning, som blivit ett djupare ämne för att förstå sig själv i relation till andra och hur pedagogerna tolkar barn som har svårt med relationer. Det har tagit olika lång tid för olika förskolor, allt från sex månader till ett år, men det har verkligen spridit sig ut i hela kommunen och fler och fler förskolor ber om att få hjälp med att arbeta på samma sätt.

Hur har Specialpedagogiska skolmyndigheten varit ett stöd i arbetet?

– Rådgivare från Specialpedagogisk skolmyndigheten har varit med under hela processen och stöttat oss i form av uppstartsmöte och handledning. Det har varit väldigt bra för oss specialpedagoger som då fått någon att bolla med och det har då inte heller känts farligt att misslyckas. Pedagogerna har sedan haft en avslutande strategiträff med oss specialpedagoger och med rådgivarna för att följa upp och knyta ihop vad som har blivit bättre och vad de lärt sig.

Kan du berätta något mer om de tre teman som lyfts i stödmaterialet?

– Jag tycker att leken är det centrala temat i materialet, men det hade inte kunnat existera om det inte varit för de två andra, kommunikation och trygga relationer. Samspel, tillit och förtroendebyggande är alla viktiga komponenter som ingår i alla tre teman. Många pedagoger tycker att det är roligt att leken har fått ta större plats igen och att leken faktiskt får status. Barn måste få rätt till att leka.

Hur arbetar ni vidare med förskolorna?

– Det är jätteviktigt att rektorn är involverad och ser sin roll i arbetet för att det sedan ska kunna fortsätta. Vi kan verkligen se ett lyft i kvaliteten på våra förskolor och hur detta sedan smittat sig vidare i fler delar av kommunen. Nu är det pedagogerna själva som vill arbeta med materialet och de har en stor förväntan på det. När vi kommer ut till förskolorna vi arbetat med känner vi en tydlig skillnad i miljön, vi känner glädje och hör skratt och barn som leker. En pedagog har sagt att "det är svårt att förklara vad vi gjort, men det känns".

Ny läroplan där lekens betydelse tar plats

Stödmaterialet lägger stor vikt i lekens betydelse. En ny läroplan för förskolan är just nu ute på remiss, och ska börja gälla i augusti. Lekens betydelse för lärandet kommer att få ökad betydelse i den nya läroplanen för förskola, vilket stämmer väl överens med vårt stödmaterial för förskolan. Detta tycker vi är jättebra!