Damer på dialogmöte i Lund SiSam-projekt

Viktiga dialogmöten om SiSam-modellen

SiSam-modellen är en samverkansmodell för placerade barn och ungdomar på SiS-ungdomshem. Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till dialogmöten om SiSam-modellen runt om i landet. De genomförs i samverkan mellan skola, socialtjänst och SiS-ungdomshem.

Statens institutionsstyrelse, SiS, och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och pröva en modell för obruten skolgång och stärkt skolförankring för de ungdomar som vårdas hos SiS. SiSam-modellen har utarbetats i samarbete med skola och socialtjänst. Modellen går ut på att skola, socialtjänst och ungdomshem i samverkan försöker åstadkomma en obruten skolgång för eleven.

– Det handlar om ett gemensamt ansvar och därför är samverkan av stor betydelse. Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten bidrar med att implementera modellen genom skolpedagogiskt stöd. Det sker genom rådgivning, distanskurs, dialogmöten om SiSam-modellen och samverkan med skolhuvudmän. Allt för att utveckla former för en fungerande samverkan när en elev placeras på ett SiS-ungdomshem, säger Lars-Åke Larsson, Specialpedagogiska skolmyndighetens samordnare för SiSam-projektet.

– Vi tror att eleven kommer att utveckla en bättre skolförankring genom samverkansmodellen och att elevidentiteten stärks, säger Lars-Åke Larsson.

Dialog för gemensamt mål

Dialogmötena om SiSam-modellen där representanter från skola, socialtjänst och SiS-ungdomshem träffas brukar pågå under en heldag. Sedan ingår också en halvdags uppföljning. I varje region i landet har Specialpedagogiska skolmyndigheten utsatt en kontaktperson som är ansvarig för mötena.

– Kontaktpersonerna som håller i dialogmötena i sin region och är också delaktiga i samverkan med skolhuvudmän på SiS-ungdomshem, säger Lars-Åke Larsson.

Det första dialogmötet av två bygger mycket på att deltagarna själva presenterar hur det ser ut kring placerade barn och ungdomar i deras verksamheter.

– Dagen startar med att varje deltagare får säga vilka förväntningar de har på dagen. Vi är processledare och deltagarna står för innehåll. Vi brukar vara mellan tio och sexton deltagare, det är en lagom stor grupp, säger Lotta Kvarnström som är Specialpedagogiska skolmyndighetens kontaktperson i södra Sverige.

Deltagarna får jobba gruppvis inom sin egen verksamhet under hela den första dagen. Andra dagen när de återses jobbar de i tvärgrupper där representanter från skola, socialtjänst och SiS-ungdomshem samarbetar.

– När de går därifrån ska de ha gjort en fortsatt plan för de olika verksamheterna, säger Lotta.

Det är fredag, klockan slår nio och dialogmöte nummer två för Lunds kommun tar sin början. Det sjuder av liv kring bordet när deltagarna återses för uppföljningsmöte.

I en tvärgrupp sitter en representant från ett SiS-ungdomshem och diskuterar med en representant från utbildningsförvaltningen och en från socialförvaltningen.

Lotta Kvarnström lyssnade på tvärgruppens diskussion under förmiddagen och är nöjd med resultatet.

– Gruppen hittade strategier för att jobba vidare. När mötet var slut hade deltagarna kommit fram till ett datum då de skulle träffas igen och de bestämde bland annat att de skulle bjuda in deltagare från grundskoleförvaltningen, säger hon.

Viktigt med tydlig organisation

I dagsläget har södra regionen haft dialogmöten med sju kommuner, vilket innebär 14 dialogmöten. Totalt kommer 20 stycken möten hållas i södra Sverige.

– Den återkoppling vi fått efter varje möte är att alla deltagare har varit positiva både till mötena och innehållet. Deltagarna återkommer till att implementeringen av SiSam-modellen i de olika verksamheterna är viktig. Det är viktigt att man har en tydlig organisation kring att arbeta enligt modellen och att det finns personer som man vet jobbar med de här frågorna i de olika verksamheterna. Vissa kommuner har kommit väldigt långt och vissa är precis i början av processen, säger Lotta Kvarnström.

Publicerat tisdag 12 maj 2015 Granskat måndag 11 januari 2016