Vi måste bli bättre på att upptäcka vad elever inte förstår

Mitt tips är att ge elever med språkstörning tid att förstå, för att låta intrycken landa i ett sammanhang, innan du som pedagog kräver ett svar. Det säger Katarina Ekelund, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Katarina Ekelund har lång erfarenhet som verksam i skolan, främst som lärare i matematik och slöjd i åk 7-9. Under drygt tre intensiva år som rektor blev vikten av att anpassa verksamheten utifrån elevers, pedagogers, gruppers och skolors behov tydlig.

– Där och då väcktes min nyfikenhet att lära mer om bakomliggande orsaker till varför lärande och perception ser så olika ut, säger Katarina.

Några år senare gick Katarina lärarlyftet och läste i anslutning till det vidare till specialpedagog och arbetade sedan några år på gymnasiet.

– I mitt arbete som specialpedagog förstod jag ganska snabbt att ett av de områden jag behövde mer kunskap om var språkstörning och då läste jag en fördjupningskurs med den inriktningen, säger Katarina.

I rollen som rådgivare på SPSM arbetar Katarina både ute på ärenden i skolor och som kursledare i våra baskurser kring språkstörning. Kurserna ger myndigheten både via nätet och på många orter i landet, bland annat Göteborg. Vårens kursdatum släpps vecka 44.

– Kursutvärderingarna från höstens baskurser är glädjande att läsa! Jag blir glad över att jag fått vara med och förmedla så viktiga insikter och ögonöppnare, säger Katarina.

Var tydlig med hjälp av mallar och modeller

Katarina känner lite extra för att hitta en fungerande skolsituation för elever med språkstörning i de högre årskurserna och på gymnasiet. Det är vanligt att elever i den åldern har misslyckats i skolan så många gånger att de har tappat tron på sin förmåga att lyckas i skolarbetet. Det viktigaste är relationsbyggandet mellan lärare och elev, vilket ger en trygghet som ger förutsättningar för lärandet.

– Att explicit undervisa med hjälp av modeller, skrivmallar och visuellt stöd så att det blir tydligt för eleverna vad som förväntas av dem och ge eleven tid att låta det landa i det egna medvetandet och hitta ett sammanhang innan svar avkrävs är viktigt för mig, säger Katarina.

Ett så kallat rådärende kan handla både om att ge stöd om kartläggning och anpassning av skolsituationen för enskilda elever och att ansvara för kompetensutvecklingsinsatser för personalen på skolan.

– I skolan är vi inte så bra på att upptäcka vad elever inte förstår. Det kan gälla en muntlig genomgång, muntliga eller skriftliga instruktioner, samspelssituationer såväl på raster som på lektioner och mycket annat. Jag vill öka kunskapen om språkstörning hos pedagoger och tillsammans med dem hitta verktyg och metoder som gör att förutsättningarna för elever med språkstörning förbättras, avslutar Katarina.

Publicerat fredag 2 november 2018 Granskat måndag 5 november 2018
Tillbaka till toppen