Bilden visar en grupp vuxna runt ett bord

Vägen till självständighet

Slottegymnasiet i Ljusdal har många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elevhälsoteamet såg att stödet behövde förändras för att främja elevernas självständighetsutveckling och startade ett projekt.

Skolan är känd för att ha ett arbetssätt som passar elever med NPF. Tidigare fanns många elevassistenter på skolan och det gynnade elevernas möjligheter att nå målen.

– På ett sätt var det bra, men vi såg att det behövdes något annat för att ge ungdomarna stöd att bli mer självständiga, berättar specialpedagogen Eva Frosth.

Projektet "Vägen ut – min plattform ut i livet" startade för två år sedan. Det har handlat om att utveckla skolans stöd och struktur i två spår: ett studierum där eleverna får stöd i lugn miljö och ett nätverk med verksamheter som möter elever med NPF när de slutar gymnasiet.

Projektet började med en kartläggning för att samla de erfarenheter som redan fanns i skolan. Madeleine Lundholm, projektledare i "Vägen ut" och kurator i kommunens barn- och elevhälsa, intervjuade elevhälsoteamets medarbetare, lärare, elevassistenter samt nuvarande och tidigare elever med NPF och deras föräldrar. För att få fler infallsvinklar i kartläggningen sökte hon information om andra gymnasieskolor som utvecklat sin verksamhet för att möta ungdomar med NPF.

– I kartläggningen såg vi att många elever på Slottegymnasiet gick till "ingenting" när de slutade här, berättar Madeleine.

Vidareutveckla en befintlig struktur

Elevhälsoteamet på skolan består av rektor, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, skolkurator och specialpedagog. För dem blev projektet en möjlighet att vidareutveckla den struktur som redan fanns i elevhälsoarbetet. Målet var att stärka elevernas identitet och ge dem kunskap och förståelse för sin funktionsnedsättning för att de själva ska kunna beskriva sina behov av stöd.

– Att få stöd i självständighetsutvecklingen är nödvändigt för ungdomarna när de blir äldre och går på gymnasiet. Skolan är den största friskhetsfaktorn. Därför måste vi prata med eleverna om hur viktigt det är med självständighet och utveckling för att klara ett eget liv. De behöver inte vara beroende av sina föräldrar, säger Eva.

För att ge eleverna det stödet behövde personalen få ökad kunskap om de utmaningar som elever och deras föräldrar med NPF har.

– Innan vi startade arbetet i projektet berättade vi från elevhälsoteamet om våra tankar för all personal. Budskapet var att det vi gjorde kunde få betydelse för alla elever som behövde arbeta enskilt för att klara en kurs, berättar Eva.

En studieverkstad för att ge eleverna stöd

Studieverkstan ligger i skolans huvudbyggnad, nära skolbibliotek och kafé. Hit kan elever komma och få stöd att sortera, planera och prioritera sina arbetsuppgifter.

– Här arbetar våra elevhandledare. De har fått kompetensutveckling och en förändrad yrkesroll, från att vara assistenter ute på programmen till att jobba som ett team. Det blir mindre sårbart än förut, då en elevs studiesituation kunde påverkas negativt om en assistent var borta. Eleverna får samtidigt träna på att få stöd från olika personer, berättar Eva.

Elever med någon form av NPF, kognitiva svårigheter eller annat behov av stöd har möjlighet att gå ifrån klassrummet för att få stöd i studieverkstan eller för att jobba ostört. Om skolan behöver göra några anpassningar tas det upp i elevhälsomöten där elevens mentor och vid behov även elevhandledaren är med. För att klara samordningen mellan lärare, handledare och elevhälsoteam har en lärare anställts på heltid.

Stödet har varit avgörande

För Hanna Furuskog och Ante Hansson har studieverkstan och det stöd som finns där varit avgörande för en fungerande studiesituation.

– Jag går hit när jag inte orkar vara i klassrummet. Oftast för att jag blir arg när jag inte förstår. Numera är det ok för lärarna att jag behöver gå ifrån. Berättar Hanna Furuskog.

– För mig är det viktigt att få hjälp med skrivuppgifter. Jag har bokade tider här i studieverkstan och har jobbat med olika studiehandledare. För att ha koll på vad jag behöver göra inför prov och när jag ska plugga antecknar jag numera sånt i en liten bok, det funkar bra, säger Ante.

Lena Olofsson, som är studie- och yrkesvägledare har ansvarat för kontakterna i nätverket i "Vägen ut", där bland andra Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunala verksamheter som omsorgsförvaltningen finns med.

– Stödet från skolan handlar om att vi har kontakt med alla i nätverket. Eftersom vissa av verksamheterna har sekretess formulerade vi ett erbjudande till eleverna och deras vårdnadshavare. De som är med får vägledning inför att de slutar på gymnasiet. I vissa fall är vi med i överlämning till Arbetsförmedlingen, berättar hon.

I våras gick första kullen studenter, som fått stöd på ett nytt sätt, ut från Slottegymnasiet. I höst fortsätter utvecklingsarbetet på skolan med mer fokus på främjande perspektiv.

– Det blir fortbildning för personalen. Bland annat psykosociala frågor och hbtq-frågor och vad det kan betyda i vardagen, berättar Eva.

Det råd de vill ge till andra skolor som vill utveckla elevhälsoarbetet är: Stanna upp och titta på vad ni gör just nu. Lista och prioritera. Sen är det bara att börja med det som "skaver" mest, annars är det lätt att gå vilse. Och skolledningen måste vara med!

 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 3 2016.

Stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Slottegymnasiets projekt "Vägen ut – min plattform ut i livet" genomfördes med SIS-medel för utvecklingsprojekt, som är ett statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Elevhälsoteamet och skolans rektor har också deltagit i den nätbaserade kursen "Att höja skolans elevhälsokompetens" och har även vänt sig till SPSM för specialpedagogisk rådgivning.

Publicerat onsdag 26 oktober 2016