Utvecklingsprojekt i förskola stärker mångfalden

Det mångkulturella upptagningsområdet gjorde tal- och språksituationen komplicerad. För drygt tio år sedan skulle alla barn som gick i förskola kommunicera på svenska. Vårdnadshavare och personal arbetade enbart med svenska som modersmål.

I projekt Språkskatten valde man att vända på situationen, både bildligt och bokstavligt.

– Vi siktar in oss på alla barnen på förskolan och anammar allas kulturella bak grund. På så sätt har vi utvecklat språket hos barnen och även inbjudit till en stolthet över sitt modersmål och sin kultur, säger Anna Thelin, projektledare för Språk-skatten.

Med hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell som visar på vikten av att arbeta för en tillgänglig lärmiljö för alla, blev det en positiv språkutveckling.

– En kommunikativ tillgänglighet ger flera positiva effekter och framförallt för barn med funktionsnedsättning, säger Anna.

– Barn med annat modersmål än svenska kommer tidigt in i samtalet, berättar Linda Byström, lärare på förskolan Stjärnan. Vi arbetar med bilder och tecken som stöd. Det gör vi även i språkgrupper där vi tar med orden på det flesta modersmål. Där vi ser att det behövs, gör vi medvetet extra insatser. Men vi har inte olika grupper för barn i behov av särskilt stöd.

Runt om på förskolan sitter det bilder som barnen lätt kan hämta ner. Och bilderna har även fått följa med barnen hem så att de tillsammans med familjen kan arbeta med språket.

– Efter det gick väldigt mycket bättre att tillsammans med vårdnadshavarna fånga upp när barnen hade vissa svårigheter med tal och språk, när det visade sig att det var samma sak på det egna modersmålet, berättar Linda. Vårdnadshavarna har också varit väldigt tacksamma eftersom barnet smidigt inkluderats i sammanhanget och inte känt sig utpekad.

Tillit mellan vårdnadshavare och personal är en viktig faktor i språkutvecklingen. Tolk används vid inskolningssamtal och även i andra situationer där det är viktigt att det inte blir missförstånd. Projektet Språkskatten finansierades med bidrag från Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Det ekonomiska stödet gjorde det möjligt att två förskollärare på 50 procent kunde fokusera enbart på projektet under två år.

– Vad som upplevs som viktigast är reflektionstiden personalen haft. Ett par timmar i månaden träffas vi och luftar vad som är bra och vad som är mindre bra. Vi har också märkt att exempel går vidare och testas på andra avdelningar, säger Anna. Vi lär av varandra och varandras misstag.

Arbetsgången med språkkartläggningar, bildstöd och tecken som stöd fortsätter och nästa år siktar Sörlidens förskolor på att ta med sina erövrade kunskaper in i området kring natur, teknik och språkutveckling i förskolan.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2, 2020

Publicerat fredag 12 juni 2020