Utvecklingsarbetet gav delaktighet, trygghet och ökade kunskapsresultat

Eleverna på Brunnaskolan blev delaktiga i hur skolans lärmiljö skulle bli mer tillgänglig. Det skapade trygghet som i sin tur ledde till ökade kunskapsresultat.

Brunnaskolan i Botkyrka har ingått i ett utvecklingsarbete med stöd från Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, inom satsningen "Samverkan för bästa skola". SPSM:s stöd har handlat om arbetssätt och förhållningssätt kring elever med bland annat neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Rektor Helena Björshammar Thunwall berättar om det nya arbetssättet, där man tittar på elevens hela lärmiljö. Ett arbetssätt, där lärare, elever och elevhälsoteam samverkar och som leder till konkreta förändringar på skolan.

– Studieron har förbättrats och elevresultaten har ökat generellt. Eleverna har blivit mer delaktiga, bland annat genom att elevrådet fått en ny dagordning men också genom individuella samtal. Vad gäller eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har vi också nya rutiner när vi arbetar med schemabrytande aktiviteter, säger Helena.

– Vi jobbar förebyggande och hälsofrämjande, tillägger Roula Kerio som är förstelärare på skolan. Vårt arbetssätt var inte riktigt hållbart förut och det gav inte heller önskat resultat enligt Skolverkets riktlinjer och mål. Eleverna med funktionsnedsättning fick inte rätt stöd och hamnade mellan stolarna, fortsätter Roula.

Genom en tydlig återkommande veckostruktur som gör både elever och personal mer delaktiga i undervisningen, har alla parter blivit mer motiverade att få lärmiljön att bli mer socialt, fysiskt och pedagogiskt tillgänglig. Helena berättar att utvecklingsarbetet också lett till en mer anpassad lärmiljö för elever med funktionsnedsättning, vilket ger bättre studiero överlag.

– Vi har ett uppehållsrum dit man kan gå efter lektionens genomgång. Där finns en socialpedagog och en kurator. Många av våra elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar går dit och arbetar med sina uppgifter. Där får de också möjlighet att varva studierna med fysisk aktivitet och få tips om studieteknik, säger Helena.

– I klassrummen börjar vi numera med att prioritera eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar först. Då minskar risken att eleven blir utåtagerande eller känner sig misslyckad, fortsätter Roula. Skolan har också köpt in hjälpmedel som stressbollar och deskbikes till klassrummen. Vidare genomför specialpedagogen och socialpedagoger skuggningar, handleder lärarna och har schemalagda lektionstider.

Från att ha haft en mindre bra arbetsmiljö, hög personalomsättning och relativt låga kunskapsresultat, har Brunnaskolan fått en trivsam arbetsmiljö, låg personalomsättning, trygga elever och bra kunskapsresultat. Helena poängterar att det är genom ett systematiskt kvalitetsarbete som verksamhetens tillgänglighet både kan öka och förbättras.

– Mitt råd till andra skolledare i liknande situationer är att det är viktigt med ett tydligt, strukturerat och medvetet ledarskap, säger Helena avslutningsvis.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2, 2020

Publicerat fredag 12 juni 2020