
Unik kompetensutvecklingssatsning skapar framtidstro för Sveriges anstaltsstuderande
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Kriminalvården gör just nu en gemensam kompetensutvecklingssatsning. Fokus ligger på vuxnas lärande och att göra studiesituationen tillgänglig utifrån olika funktionsnedsättningar samt vilka konsekvenser det får för lärandet.
Redan 2012 inleddes samarbetet mellan myndigheterna i form av föreläsningar, övningar och handledning kring bemötande och förhållningssätt för den pedagogiska personalen på Kumla anstalten. Under åren har samarbetet utvecklats och innefattat fler anstalter och fler moment.
– Behovet av att få kunskap och att få stöd i hur pedagogiska konsekvenser påverkar inlärningen är stor för lärarna på anstalterna, berättar Mia Häggeborn som är en av två rådgivare på SPSM som är kopplad till samarbetet med Kriminalvården.
Från lokalt lärande till lärande organisation
Som ett led i det regionala samarbetet med SPSM bestämde sig Kriminalvården för att göra en stor och riktad nationell kompetensutvecklingssatsning för alla drygt 120 lärare inom Kriminalvården. Rektor Tommy Nyman utsåg tre kursledare som alla är utbildade speciallärare eller specialpedagoger. Gruppen fick tid att planera och lägga upp en struktur för utbildningen med SPSM som stöd.
Resultatet blev en nätbaserad kurs, en kurs som utgår från arbetssättet i Studiepaket vuxen som kompletterats med material om funktionsnedsättningar kopplat till kriminalitet för att tillgodose lärarnas arbete och behov inom Kriminalvården.
I slutet av februari i år startade kursen med en gemensam träff där Mia Häggeborn och Agneta Wikström från SPSM deltog med föreläsning och en introduktion av kursen. Specialpedagoggruppen inom Kriminalvården håller i de tre kommande fysiska träffarna. Efter varje fysisk träff får Mia och Agneta en återkoppling från Kriminalvårdens 17 samtalsledare för att få en möjlighet att följa med i de olika gruppernas processer. Vid den sista träffen i november 2018 deltar också Mia och Agneta igen.
Deltagarna på kursen är indelade i samtalsgrupper som träffas digitalt för att kunna arbeta i kursens olika moment mellan de fysiska träffarna. På Kriminalvårdens intranät har man skapat ett utrymme för kursen där allt material och grupprum finns.
– På Kriminalvården är vi vana att mötas digitalt eftersom myndigheten är spridd över hela landet, säger Kerstin Ekholm-Erestam, lärare och en av kursledarna på Kriminalvården.
Anpassad undervisning efter individens behov
Arbetssätt och undervisning kan skilja sig från anstalt till anstalt men gemensamt är att all undervisning anpassas efter individens behov. De allra flesta av lärarna inom Kriminalvården är gymnasielärare. Eftersom behoven ser så olika ut är det en utmaning att kunna matcha ända upp till studier på universitetsnivå.
– Alla klienter erbjuds ett studiesamtal och de som har störst behov ska prioriteras. På Hinseberg har vi ett 25-tal studerande för tillfället, alla med sin unika studiegång. Det ställer krav på sammansättningen av lärare och vår samlade kompetens, säger Kerstin.
– Många klienter har en svår och ofta inte ens en fullgjord skolgång bakom sig och skulle behöva tillgodogöra sig grundläggande kunskaper eller åtminstone repetera en hel del innan de kan gå vidare, berättar Agneta Wikström, också rådgivare på SPSM och involverad i samarbetet.
Eftersom anstalterna inte har tillgång till digitala verktyg eller internet blir det en stor utmaning för lärarna att anpassa och tillgängliggöra undervisningen för eleverna.
– Här har SPSM en viktig roll att stödja oss i vårt arbete att hitta alternativa lösningar, avslutar Kerstin.
Satsning på kompetens-utveckling ger framtids-tro åt studerande på fängelser
Specialpedagogiska skolmyndigheten
och Kriminalvården
började sam-arbeta redan år 2012.
I början var det föreläsningar,
övningar och hand-ledning
för den pedagogiska personalen
på Kumla-anstalten.
Det handlade om bemötande
och förhållnings-sätt.
Samarbetet har sedan utvecklats.
Fler anstalter har fått vara med
och det har blivit fler moment.
Två råd-givare på myndigheten
samarbetar med Kriminalvården.
Mia Häggeborn är en av dem.
Hon säger:
– Lärarna på anstalterna
behöver verkligen få
kunskap och stöd i
hur funktionsnedsättningar
påverkar hur man lär sig.
Kompetensutveckling
på alla anstalter
Först handlade det alltså
om en liten satsning
bara på Kumla-anstalten.
Kriminalvården bestämde sig sedan
för att satsa på en kompetens-utveckling
för alla anstalter i hela Sverige.
Det finns över 120 lärare
inom Kriminalvården.
Rektor Tommy Nyman utsåg
tre kurs-ledare.
De är alla tre utbildade
special-lärare eller special-pedagoger.
Gruppen fick tid att planera utbildningen
med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Resultatet av planeringen
blev en kurs på nätet.
Det är en kurs som använder
ett arbets-sätt som liknar
arbets-sättet i myndighetens
Studie-paket vuxen.
De använde också material om
funktionsnedsättningar och kriminalitet
för att det skulle passa lärarnas arbete
inom Kriminalvården
och den kunskap de behöver ha där.
I slutet av februari i år
startade kursen.
De hade först en träff för alla
med Mia Häggeborn och
Agneta Wikström från myndigheten.
Mia och Agneta höll föreläsning
och berättade om kursen.
Kriminalvårdens egen specialpedagog-grupp
sköter de tre följande träffarna
när de träffas i verkligheten.
Efter varje träff
får Mia och Agneta höra
hur det har gått.
Det är för att Mia och Agneta
ska kunna följa med
i de olika gruppernas arbete.
Den sista träffen blir i november 2018.
Då deltar också Mia och Agneta igen.
Deltagarna på kursen är indelade i
samtals-grupper som träffas på nätet.
På så vis kan de arbeta tillsammans
tills de träffas igen på riktigt.
Det finns 17 samtals-ledare.
På Kriminalvårdens intranät
finns allt material och
ett grupp-rum för kursen.
– På Kriminalvården är vi vana vid
att möta varandra digitalt
eftersom vår myndighet
är spridd över hela landet,
säger Kerstin Ekholm-Erestam.
Kerstin är lärare och
en av kursledarna på Kriminalvården.
De anpassar undervisningen
efter vad varje person behöver
De allra flesta av lärarna inom Kriminalvården
är gymnasie-lärare.
Arbetssätt och undervisning är inte
exakt likadana på varje anstalt
men på alla anstalter
anpassar lärarna undervisningen
efter individens behov.
Eftersom behoven ser så olika ut
är det en utmaning för lärarna.
– Många klienter har haft det svårt,
de har ofta inte ens gått klart skolan.
De skulle alltså behöva få
grund-läggande kunskaper
eller åtminstone få repetera en hel del
innan de kan gå vidare,
säger rådgivaren Agneta.
Andra klienter studerar på universitets-nivå.
– Vi bjuder in alla klienter
till ett studie-samtal.
Vi prioriterar dem som har störst behov.
Vi har till exempel ungefär 25 som studerar
på fängelset Hinseberg just nu.
Alla 25 klienter studerar olika ämnen
eller på olika nivåer.
Det ställer krav på lärarna
och vilken kompetens vi har,
säger Kerstin.
Eftersom anstalterna inte har
datorer eller internet
blir det en stor utmaning för lärarna
att anpassa undervisningen
och att göra den tillgänglig för eleverna.
– Här har myndigheten en viktig roll.
De behöver hjälpa oss att hitta
andra lösningar,
säger Kerstin.