Lättläst
Teckenspråk
Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende
Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering. Det ger eleverna trygghet och självförtroende
Lektionen äger rum på Häggetorpsskolan i Tibro. Efter en lärarledd genomgång av "lika med"-tecknet, fortsätter eleverna att arbeta med olika uppgifter. Några arbetar med räknehändelser medan andra laborerar och samarbetar med konkret material. Under tiden går lärarna runt för att se om eleverna förstått uppgifterna.
– Vi vill veta mer om varje elevs lärande. Om någon inte hänger med eller orkar koncentrera sig, vill vi veta vad det beror på så de kan komma vidare i sitt lärande. Genom observationer när eleverna arbetar enskilt eller när vi samtalar med dem, kan vi omvärdera och organisera vår kommande undervisning så den passar alla, säger Ida.
Arbetssätt som gynnar alla
Eftersom hon filmat genomgången med en pekplatta, kan eleverna se genomgången flera gånger.
– Det är viktigt att vi har en undervisning som utgår från vad eleverna är i behov av, säger Maria.
För att öka förståelsen tar lärarna fram en balansvåg med plockmaterial. Det ger stöd i att gå från konkret till abstrakt tänkande. Med stigande mognad, involverar de eleverna i sitt eget lärande.
För att göra eleverna delaktiga använder Ida och Maria tydliga och konkreta målbeskrivningar, när de återkopplar elevernas prestationer mot målen. De arbetar också med att göra eleverna medvetna om vad de förväntas göra, vilka de ska arbeta med, hur länge de ska arbeta och vad som händer sedan. Detta beskriver lärarna inte bara med ord, utan även visuellt.
– Med det här arbetssättet gynnas alla och färre elever är i behov av särskilt stöd, framhåller Ida och Maria.
Bemötandet är viktigt
Ida och Maria tycker också att det är viktigt att det finns stödstrukturer som ger eleverna tankemodeller för hur de ska hantera olika uppgifter. Exempelvis en checklista som tydliggör om de fått med sig alla steg i problemlösningen. För att förklara matematiken använder de både bilder och strukturerade modelleringar. Det ger stöd för elevernas tankestruktur.
Bemötandet har en avgörande betydelse: Jag ser att du tycker det är svårt. Jag försöker förstå hur du tänker. Vi kommer att klara det här om vi hjälps åt. Det ger trygghet.
– Vi försöker undvika tillrättavisningar och ger eleverna strategier istället. Samtidigt gör vi klart för dem att de även har ett eget ansvar, säger Ida.
Eleverna får känna att de kan lyckas
Flera forskare lyfter fram relationernas betydelse för lärandet. Elever¬na ska känna sig trygga och det är viktigt att alla får känna att de kan lyckas. Ett sätt är att låta eleverna använda kompensatoriska verktyg. Det göra Ida och Maria, men de är också noga med att förklara för eleverna när de övar med kompensatoriska verktyg och när de visar sina färdigheter utan verktygen.
– Vi hade tidigare några elever i årskurs 5, som hade svårt att nå målen i matematik. Då fick vi råd av Specialpedagogiska skolmyndigheten att avgränsa och arbeta med ett område i taget samtidigt som vi kom¬penserade med olika hjälpverktyg. Då såg vi att deras lust att lära kom tillbaka, säger Ida.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2019.
Text: Torbjörn Svensson.
Att vara tydlig och inkluderande gör eleverna trygga och ger dem gott själv-förtroende
I Häggetorps-skolan i Tibro
arbetar de med tydighet och inkludering.
Det ger eleverna trygghet och självförtroende.
Här ska alla få känna
att de kan lyckas i skolan.
Hur du bemöter eleverna är också viktigt.
Det säger lärarna Ida Jonsson och Maria Pettersson.
Vi var med på en lektion
och talade med Ida och Maria.
Lunch-rasten är slut.
Eleverna kommer in i klass-rummet.
Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot dem.
De ska ha en matte-lektion i halv-klass.
Lärarna börjar med att
gå igenom lika med-tecknet.
Sen fortsätter eleverna att arbeta
med olika uppgifter.
Några jobbar med räkne-händelser.
Andra laborerar och samarbetar.
Under tiden går lärarna runt
för att se om eleverna har förstått uppgifterna.
– Vi vill veta mer om
hur varje elev lär sig.
Om någon inte hänger med
eller orkar koncentrera sig,
då vill vi veta vad det beror på.
Vi behöver veta det
så de kan komma vidare.
Vi vill också förbättra vår undervisning
så den passar alla.
Därför tittar vi på när eleverna arbetar.
Vi samtalar också med dem,
säger Ida.
Det här är ett sätt att arbeta
som är bra för alla
Ida har filmat genom-gången med en pek-platta.
Eleverna kan därför se den flera gånger.
– Det är viktigt att vi utgår från
vad eleverna behöver,
säger Maria.
Lärarna tar fram en våg och lite material.
Det blir lättare för eleverna att förstå
när de testar med verkliga saker.
Det hjälper dem
när de sen ska börja tänka mer abstrakt.
När eleverna blir mer mogna
får de bli mer delaktiga i hur de lär sig.
Ida och Maria börjar då beskriva tydligt
hur eleverna kan nå målen.
De berättar hur det går för dem
och jämför med målen.
Maria och Ida berättar också
vad eleverna ska göra
Vilka ska de arbeta med?
Hur länge ska de arbeta?
Vad händer sen?
Maria och Ida beskriver det tydligt
även med bilder.
– Det här arbets-sättet
är bra för alla elever.
Det blir inte lika många
som behöver särskilt stöd,
säger Ida och Maria.
Check-listor och bilder är bra
Ida och Maria tycker också att det är viktigt
att hjälpa eleverna att göra uppgifter.
Det kan till exempel vara med en checklista.
Listan visar om eleverna har gjort allt de ska.
Ida och Maria använder också
bilder och modeller
för att förklara matematiken.
Hur du bemöter eleven är viktigt
Att bemöta eleven på ett bra sätt
gör att eleven känner sig trygg.
Om du ser att en elev inte förstår
kan du säga till exempel:
Jag ser att du tycker det är svårt.
Jag försöker förstå hur du tänker.
Vi kommer att klara det här om vi hjälps åt.
– Vi försöker att inte kritisera.
Vi ger eleverna strategier i stället.
Men vi gör klart för dem
att de har ett eget ansvar också,
säger Ida.
Eleverna får känna
att de kan lyckas
Att elever och lärare kommer bra överens
är viktigt när elever ska lära sig.
Det säger flera forskare.
Elever-na ska känna sig trygga.
Det är också viktigt att
alla får känna att de kan lyckas.
Ett sätt är att låta eleverna använda
det vi kallar kompensatoriska verktyg.
Det kan vara en app i en pekplatta till exempel.
Maria och Ida låter eleverna använda verktyg.
Men de är också noga med att förklara.
Eleverna måste sen även kunna visa att de kan
utan sina hjälp-medel.
– Vi hade några elever i årskurs 5
som hade svårt att nå målen i matematik.
Vi fick då goda råd av
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
De sa att vi ska arbeta med en sak i taget.
Eleverna fick också använda olika hjälp-verktyg.
Då såg vi att deras lust att lära kom tillbaka,
säger Ida.
Den här artikeln finns också i
tidningen Lika värde.
Nummer 1 år 2019.
