Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering. Det ger eleverna trygghet och självförtroende

Lektionen äger rum på Häggetorpsskolan i Tibro. Efter en lärarledd genomgång av "lika med"-tecknet, fortsätter eleverna att arbeta med olika uppgifter. Några arbetar med räknehändelser medan andra laborerar och samarbetar med konkret material. Under tiden går lärarna runt för att se om eleverna förstått uppgifterna.

– Vi vill veta mer om varje elevs lärande. Om någon inte hänger med eller orkar koncentrera sig, vill vi veta vad det beror på så de kan komma vidare i sitt lärande. Genom observationer när eleverna arbetar enskilt eller när vi samtalar med dem, kan vi omvärdera och organisera vår kommande undervisning så den passar alla, säger Ida.

Arbetssätt som gynnar alla

Eftersom hon filmat genomgången med en pekplatta, kan eleverna se genomgången flera gånger.

– Det är viktigt att vi har en undervisning som utgår från vad eleverna är i behov av, säger Maria.

För att öka förståelsen tar lärarna fram en balansvåg med plockmaterial. Det ger stöd i att gå från konkret till abstrakt tänkande. Med stigande mognad, involverar de eleverna i sitt eget lärande.
För att göra eleverna delaktiga använder Ida och Maria tydliga och konkreta målbeskrivningar, när de återkopplar elevernas prestationer mot målen. De arbetar också med att göra eleverna medvetna om vad de förväntas göra, vilka de ska arbeta med, hur länge de ska arbeta och vad som händer sedan. Detta beskriver lärarna inte bara med ord, utan även visuellt.

– Med det här arbetssättet gynnas alla och färre elever är i behov av särskilt stöd, framhåller Ida och Maria.

Bemötandet är viktigt

Ida och Maria tycker också att det är viktigt att det finns stödstrukturer som ger eleverna tankemodeller för hur de ska hantera olika uppgifter. Exempelvis en checklista som tydliggör om de fått med sig alla steg i problemlösningen. För att förklara matematiken använder de både bilder och strukturerade modelleringar. Det ger stöd för elevernas tankestruktur.

Bemötandet har en avgörande betydelse: Jag ser att du tycker det är svårt. Jag försöker förstå hur du tänker. Vi kommer att klara det här om vi hjälps åt. Det ger trygghet.

– Vi försöker undvika tillrättavisningar och ger eleverna strategier istället. Samtidigt gör vi klart för dem att de även har ett eget ansvar, säger Ida.

Eleverna får känna att de kan lyckas

Flera forskare lyfter fram relationernas betydelse för lärandet. Elever¬na ska känna sig trygga och det är viktigt att alla får känna att de kan lyckas. Ett sätt är att låta eleverna använda kompensatoriska verktyg. Det göra Ida och Maria, men de är också noga med att förklara för eleverna när de övar med kompensatoriska verktyg och när de visar sina färdigheter utan verktygen.

– Vi hade tidigare några elever i årskurs 5, som hade svårt att nå målen i matematik. Då fick vi råd av Specialpedagogiska skolmyndigheten att avgränsa och arbeta med ett område i taget samtidigt som vi kom¬penserade med olika hjälpverktyg. Då såg vi att deras lust att lära kom tillbaka, säger Ida.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2019.

Text: Torbjörn Svensson.

Publicerat måndag 13 maj 2019