Lättläst
Teckenspråk
Tydligare undervisning tack vare bildstöd
Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.
Redan som 16-åring började Isabel jobba extra på ett elevboende för elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning. Efter några år som elevassistent på grundskolan och i grundsärskolan hemma i Jämtland väntade studier på Lärarhögskolan i Stockholm där specialpedagogik blev ett viktigt ämne för Isabel.
– Jag minns att jag tyckte mötet med elever med intellektuell funktionsnedsättning var både spännande och lite svårt – men min inställning har alltid varit att svårt är utmanande och roligt och det är vad som hållit mig fast i det här yrket, säger Isabel.
Efter lärarexamen väntade grundsärskolan och sedan elever med rörelsehinder. Som specialpedagog arbetade hon även i en särskild språkklass innan hon började på SPSM. Med sin långa erfarenhet i skolan och mötet med barn och elever som har svårigheter och utmaningar i att kommunicera vill och känner Isabel att hon gjort och gör skillnad.
– Den gemensamma nämnaren i min bakgrund har varit att eleverna i hög grad haft stora svårigheter med kommunikationen och jag har haft förmånen att lära mig och använda alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Min övertygelse efter alla dessa år är att AKK är nödvändig för vissa – och bra för alla elever!
Att undervisa är att våga utmana
I sin roll som rådgivare möter Isabel numera sällan elever i skolan utan mötet sker med rektorer, elevhälsopersonal och lärare. Rollen som rådgivare handlar till viss del att vara en ögonöppnare och även en katalysator i arbetet för en mer tillgänglig lärmiljö för alla elever.
– Nyligen träffade jag ett lärarlag som lyft en fråga på individnivå - där förslaget att tydliggöra undervisningen med bildstöd för alla elever i gruppen möttes med både skeptisism och kanske lite rädsla. När vi skildes åt var man helt överens om att både tänka på det vi samtalat om och tittat på samt att tillsammans försöka att prova på någon lektion. Då känns det fint att man når fram en bit i alla fall, berättar Isabel.
Förutom att ge råd och stöd ute i skolor och hos skolhuvudmän håller Isabel även i baskursen Att undervisa elever som har en språkstörning.
– Kursen ges på många orter runt om i Sverige och på nätet under hösten. Behovet av kompetensutveckling är stort visar vår nationella kartläggning och trycket på kurserna är stort, berättar Isabel.
Vägen till skillnad för eleven går via läraren
Inom AKK pratar man om multimodal kommunikation – alltså att kunna erbjuda fler alternativa kanaler för ett ord – ett tecken kanske och en bild tillsammans med det talade ordet. För elever med språkstörning är det ett bra arbetssätt för att göra undervisningen mer tillgänglig.
Isabel menar att skolan och lärarna behöver erbjuda flera sätt att lösa arbetsuppgifter på och att inte värdera arbetsuppgifterna som mer eller mindre adekvata. Det är lärarens uppgift att bidra med ledning och stimulans, att differentiera undervisningen ingår i det.
– Jag hoppas såklart att det jag gör ska göra skillnad för eleven i slutändan. Men vägen till att göra skillnad för eleven går i mitt fall genom att inspirera lärarna till att använda ett mer språkutvecklande arbetssätt, avslutar Isabel.
Med bild-stöd blir undervisningen tydligare
Isabel Olsson fick en aha-upplevelse
när hon jobbade på grund-sär-skolan
och senare när hon träffade
elever med rörelse-hinder.
Hon insåg att
för många av de här eleverna
är det en stor utmaning
att kunna kommunicera med andra.
Idag arbetar Isabel som råd-givare
på Specialpedagogiska skolmyndigheten
i Stockholm.
När Isabel var bara 16 år
började hon jobba extra
på ett elev-hem.
Där bodde det elever med autism
och intellektuell funktions-nedsättning.
Lite senare jobbade hon några år
som elev-assistent på grund-skolan
och i grundsärskolan.
Det var hemma i Jämt-land.
Sen började hon studera
på Lärar-hög-skolan i Stockholm.
Special-pedagogik blev ett viktigt ämne
för Isabel.
– Jag minns att jag tyckte
att det var både spännande
och lite svårt
att möta elever som har en
intellektuell funktionsnedsättning.
Men jag har alltid tyckt
att det som är svårt
är roligt och utmanande.
Därför har jag blivit kvar
i det här yrket,
säger Isabel.
Isabel tog lärar-examen och
började jobba på grundsärskolan.
Sen fick hon elever med rörelsehinder.
Hon är ju special-pedagog
och arbetade även i en språk-klass.
Och Isabel känner att hon
gör skillnad.
Hon har så lång erfarenhet
av att jobba med barn och elever
som har svårt att kommunicera.
Det jobbar hon fortfarande med
på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Det har hela tiden varit så
att många av mina elever
har haft stora svårigheter
med kommunikationen.
Det är bra att jag har fått
lära mig mer om det.
Jag har också använt
det man kallar AKK.
AKK betyder
alternativ och kompletterande kommunikation.
Jag är övertygad om att vissa elever
verkligen måste ha AKK.
Och jag har jobbat med det här
i många år.
AKK är bra för alla elever!
Men vad är AKK?
– Det kan alltså vara att visa
ett tecken eller en bild
när man säger ett ord.
Man kallar det också för
multi-modal kommunikation.
Multimodal kommunikation?
Vad menar man med det?
– Alltså att man erbjuder
flera olika sätt att säga ett ord,
till exempel med stöd av en bild.
För elever som har en språk-störning
är det ett bra sätt att arbeta på.
Det gör undervisningen mer tillgänglig.
Att undervisa är att
våga utmana andra
Nu när Isabel jobbar som rådgivare
träffar hon inte längre
eleverna så ofta.
Hon träffar i stället
rektorer, lärare och
personal från elev-hälsan.
Hon får personalen att se
vad man kan göra för elever
som har svårigheter i skolan.
Hon inspirerar också personalen
att göra lär-miljön mer tillgänglig
för alla elever.
– Jag träffade nyligen ett lärar-lag
som behövde ge bildstöd till en elev.
Jag föreslog att man kunde ha bildstöd
för alla elever i gruppen.
Det gör ju undervisningen tydligare
för alla.
Men lärarna var skeptiska.
Kanske blev de nästan lite rädda
när jag sa det.
Men vi pratade om det
och tittade på exempel på bildstöd.
Hur gick det då?
– När jag åkte därifrån
var lärarna helt överens om
att de skulle tänka på saken.
De skulle testa bildstöd
på någon lektion.
Hur kändes det?
– Det känns fint.
Du ger råd och stöd ute i skolor.
Vad gör du mer som rådgivare?
– Nu i höst ger jag en kurs.
Den heter
Att undervisa elever
som har en språkstörning.
Det är en bas-kurs.
Var kan man gå den kursen?
– Du kan gå den på många orter
runt om i Sverige.
Och så kan du gå den på nätet.
Är det många som ska gå den kursen?
– Ja. Många behöver lära sig mer
om språk-störningar.
Det märkte vi också
när vi gjorde en undersökning om det.
Det är läraren som kan göra
skillnad för eleven
Isabel menar att skolan och lärarna
behöver erbjuda flera sätt
att lösa uppgifter på.
Det gäller också att inte tycka
att vissa arbets-uppgifter
passar mindre bra än andra.
Det är lärarens jobb
att leda och stimulera eleverna.
Och då ingår det
att man erbjuder flera arbets-sätt.
– Jag hoppas så klart
att jag gör skillnad för eleven.
Men numera inspirerar jag lärarna
så att de ska vilja använda arbetssätt
som utvecklar elevernas språk.
säger Isabel.
