Tydligare undervisning tack vare bildstöd

Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.

Redan som 16-åring började Isabel jobba extra på ett elevboende för elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning. Efter några år som elevassistent på grundskolan och i grundsärskolan hemma i Jämtland väntade studier på Lärarhögskolan i Stockholm där specialpedagogik blev ett viktigt ämne för Isabel.

– Jag minns att jag tyckte mötet med elever med intellektuell funktionsnedsättning var både spännande och lite svårt – men min inställning har alltid varit att svårt är utmanande och roligt och det är vad som hållit mig fast i det här yrket, säger Isabel.

Efter lärarexamen väntade grundsärskolan och sedan elever med rörelsehinder. Som specialpedagog arbetade hon även i en särskild språkklass innan hon började på SPSM. Med sin långa erfarenhet i skolan och mötet med barn och elever som har svårigheter och utmaningar i att kommunicera vill och känner Isabel att hon gjort och gör skillnad.

– Den gemensamma nämnaren i min bakgrund har varit att eleverna i hög grad haft stora svårigheter med kommunikationen och jag har haft förmånen att lära mig och använda alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Min övertygelse efter alla dessa år är att AKK är nödvändig för vissa – och bra för alla elever!

Att undervisa är att våga utmana

I sin roll som rådgivare möter Isabel numera sällan elever i skolan utan mötet sker med rektorer, elevhälsopersonal och lärare. Rollen som rådgivare handlar till viss del att vara en ögonöppnare och även en katalysator i arbetet för en mer tillgänglig lärmiljö för alla elever.

– Nyligen träffade jag ett lärarlag som lyft en fråga på individnivå - där förslaget att tydliggöra undervisningen med bildstöd för alla elever i gruppen möttes med både skepticism och kanske lite rädsla. När vi skildes åt var man helt överens om att både tänka på det vi samtalat om och tittat på samt att tillsammans försöka att prova på någon lektion. Då känns det fint att man når fram en bit i alla fall, berättar Isabel.

Förutom att ge råd och stöd ute i skolor och hos skolhuvudmän håller Isabel även i baskursen Att undervisa elever som har en språkstörning.

– Kursen ges på många orter runt om i Sverige och på nätet under hösten. Behovet av kompetensutveckling är stort visar vår nationella kartläggning och trycket på kurserna är stort, berättar Isabel.

Vägen till skillnad för eleven går via läraren

Inom AKK pratar man om multimodal kommunikation – alltså att kunna erbjuda fler alternativa kanaler för ett ord – ett tecken kanske och en bild tillsammans med det talade ordet. För elever med språkstörning är det ett bra arbetssätt för att göra undervisningen mer tillgänglig.

Isabel menar att skolan och lärarna behöver erbjuda flera sätt att lösa arbetsuppgifter på och att inte värdera arbetsuppgifterna som mer eller mindre adekvata. Det är lärarens uppgift att bidra med ledning och stimulans, att differentiera undervisningen ingår i det.

– Jag hoppas såklart att det jag gör ska göra skillnad för eleven i slutändan. Men vägen till att göra skillnad för eleven går i mitt fall genom att inspirera lärarna till att använda ett mer språkutvecklande arbetssätt, avslutar Isabel.

Publicerat fredag 12 oktober 2018 Granskat måndag 12 november 2018